- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
615-616

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Motorbåtar - Motorbåtklubben, Kungl. Se Automobilklubben, Kungliga. Suppl. - Motorbåtskår - * Motorcykel - * Motorfartyg - Motorisera - * Motorisk - Motorplog - * Motorpost

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

påminner om en dubbelkanot, som man lagt däck
på. Sjöslädesmotorbåtarna anses mera sjödugliga och
bärkraftiga än de vanliga glidbåtarna. Sjöslädarna
drifvas i regel med ett par ytpropellrar samt ha
ett sidoroder på hvardera sidan. De kunna göra ända
upp till 40 à 50 knop. — För täflingsändamål indelas
motorbåtar i olika klasser. Tre s. k. internationella
klasser finnas för närvarande, en 30-fots klass
(max. längd = 30 eng. fot), en 1,5 liters klass
(max. cylindervolym 1,500 kbcm.) och en 3 liters
klass (max. cylindervolym 3,000 kbcm.). En mycket
använd mätningsregel är den af K. Ljungberg (se
denne. Suppl.) uppfunna, där mätningstalet beräknas
bli ungefär båtens verkliga fart i knop.

I fråga om motorkryssare brukar man skilja på
vanliga rundspantade (fig. 3) i motsats till
s. k. V-bottensbåtar (fig. 4). Dessa senare ha
afsevärda fördelar, då det gäller något större
hastighet; de likna åtskilligt de förutnämnda
hydroplanmotorbåtarna, ehuru de äro utan
steg. Längs det skarpa slaget, som går ända från
aktern till nära förstäfven, finnes en slagföljare
eller slagköl. V-bottensmotorbåtar ha ofta en fart af
15—25 knop. Motorkryssare i allmänhet inredas bekvämt
och göras mer eller mindre sjögående. I Sverige
skiljer man mellan utomskärs- och inomskärskryssare,
för hvilka byggnads- och klassbestämmelser finnas
utarbetade af Sveriges frivilliga motorbåtskår. Som
ett slags långsamtgående motorkryssare kan man
beteckna den särskildt i Amerika populära husbåten,
en bred, rymlig och bekväm motorbåt, där farten är
bisak, omkr. 4 à 6 knop.

Bland alla motorbåtstyper, som finnas för
speciella ändamål, förtjäna nämnas tullkryssare och
tulljagare, motortorpedbåtar, lotsmotorbåtar,
motorlifräddningsbåtar
m. m. Smärre båtar
förses icke sällan med utombordsmotorer,
som lätt kunna fråntagas och påsättas
akterspegeln. Schaktmotorbåtar äro dylika, där
utombordsmotorn anbringats i en schakt-formad,
vattentät inbyggnad i akterskeppet. — Motorbåtar
byggas mest af trä på träspant. Större motorkryssare
och motorseglare (fig. 5) byggas vanligen af järn.
Ax. L.

Motorbåtklubben, Kungl. Se Automobilklubben,
Kungliga. Suppl.

Motorbåtskår, Sveriges frivilliga. Se Sveriges
frivilliga motorbåtskår
.

*Motorcykel. Se äfven Automobil. Suppl., sp. 393.

*Motorfartyg ha alltsedan Världskriget
utvecklat sig till ett alltmer viktigt inslag
i världshandelsflottorna. Denna utveckling af
det motordrifna handelstonnaget har gifvetvis
gått jämsides med oljans ökade tillgänglighet och
användbarhet som bränsle för motordrift. Särskildt
ha större motorfartyg blifvit allt vanligare på de
trader, som beröra de stora oljeproducerande länderna,
såsom Amerika och Öst-Asien.

Följande tabell, upptagande fartyg om 100 bruttoton
och däröfver, anger motorfartygens ökning i antal
och tontal under tio-årsperioden 1914—24.
Antal Tontal
1 juli 1914 297 234,287
1 » 1919 912 752,606
1 » 1920 1,178 955,810
1 » 1922 1,620 1,542,160
1 » 1924 1,950 1,975,798


Tabellen innefattar äfven segelfartyg (af en
medelstorlek om 300 bruttoton), försedda med
oljemotorer som auxiliärmaskin; de användas
företrädesvis i kust- och närfart. De egentliga
motorfartygen drifvas till det öfvervägande antalet
medelst dieselmotorer. Antalet och sammanlagda
dräktigheten (1 juli 1924) af dessa senare fartyg
framgå af följande tabell, likaledes upptagande fartyg
om 100 bruttoton och däröfver.
Land Antal Tontal
Storbritannien och Irland 173 507,251
Amerikas förenta stater 125 207,858
Sverige 117 195,960
Norge 126 192,002
Danmark 47 167,763
Tyskland 61 113,555
Holland 55 69,450
Öfriga länder 249 200,707
Summa 953 1,654,546


Det motordrifna handelstonnaget utgjorde 1914 endast
0,45 proc. af det totala världstonnaget, men 1924
3,09 proc. Det största motorfartyget är f. n. (mars
1925) det hos Fairfield S. B. & E. co Ltd i England
byggda "Aorangi", omkr. 17,500 bruttoton. Fartyget,
som tillhör The union steamship co of New Zealand
Ltd, är insatt i post- och passagerartrafik mellan
Sydney och Vancouver. Maskineriet utgöres af fyra
dieselmotorer om tills. 16,000 hkr, och medelfarten
uppgår till 18 knop. Det därnäst största är det i
nov. 1924 för Rederi-a.-b. Sverige—Nord-Amerika
i Göteborg sjösatta dubbelpropellerfartyget
"Gripsholm", omkr. 17,000 bruttoton. Fartygets
hufvuddimensioner äro: längd 175,2 m., bredd 22,6
m. och djupgående 8,8 m., och deplacementet uppgår
till omkr. 23,000 ton. Inredningen rymmer 1,661
passagerare, hvaraf 162 i första, 481 i andra
och 1,018 i tredje klass. Propellermaskineriet
utgöres af 2 sexcylindriska dieselmotorer om
tills. omkr. 13,500 hkr, och medelfarten är beräknad
till 17 knop. Fartyget torde komma att sättas i trafik
i juni 1925. Svenska handelsflottan räknade 1 juli
1923 inalles 919 motorfartyg om 234,083 bruttoton;
18 st. om sammanlagdt 102,910 bruttoton voro af
en storlek om mer än 5,000 bruttoton hvartdera.
Ax. L.

Motorisera, utrusta med mekaniska (förbrännings-)
motorer eller med motordrifna fordon. Jfr
Artilleri. Suppl., sp. 308, Elektromotor, Motorbåtar,
Motorfartyg, Motorpost och Motorvagnar (äfven
i Suppl.).

*Motorisk. Då man bland de mänskliga individerna
skiljer mellan olika s. k. föreställningstyper
alltefter de sinnesintryck, som lämna större delen
af materialet (se Visuell och Auditiv. Suppl.),
antages också en motorisk typ, hos hvilken ansatserna
till talrörelser utgöra en öfvervägande del. Mycket
sällan torde dock denna typ uppträda så pass ren som
de båda andra typerna, oftare däremot i blandning
med den auditiva typen.
S—e.

Motorplog. Se art. Plog (och fig. 13).

*Motorpost har särskildt under de senaste åren
kommit till mycket stor användning. Antalet
landsvägspostlinjer, å hvilka postbefordran
verkställdes med automobil, utgjorde under år 1923
290 st., med en sammanlagd längd af öfver 10,000
km. Antalet s. å. med bil postförda km. öfversteg
2,500,000,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free