- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
635-636

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muller ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mellan Ungern och Jugo-Slavien. Murön tillhör nu
Jugo-Slavien och heter officiellt Medjumurje.

Mura, bot., namn på släktet Potentilla.

Muraren (fr. Le maçon), komisk opera med musik
af Auber (se denne) till librett af Scribe och
G. Delavigne, uppf. i Stockholm f. g. 1834.

*Murat. Familjens nuv. hufvudman, prins Joachim M.,
har 5 söner, af hvilka den äldste, prins Joachim M.,
furste af Ponte Corvo, f. 6 aug. 1885, är led. af
franska deputeradekammaren.

*Murbeck, Peter. — A. Rydbergs uppsats (sp. 1383)
är ej införd i "Kyrkohist. årsskr.", utan är en
akad. afh., tr. i Lund 1904.

illustration placeholder

*Murbeck, Svante S., afgick från professuren
1924. Han har undersökt blommans morfologi och erhöll
1916 af akad. konsistoriet i Uppsala Björkénska
priset för Papaveracé-blomman (1912) samt 1920 af
Fysiogr. sällsk. i Lund dess minnesmedalj i guld
för arbetena Ueber die baumechanik bei änderungen
im zahlenverhältnis der blüte
(1914) och Über
staminale pseudapetalie und deren bedeutung für die
frage nach der herkunft der blütenkrone
(1918). I
2 arbeten (1919—20) har han behandlat ökenväxternas
biologi, och efter en resa i Marokko 1921 utgaf
han Contributions à la connaissance de la flore du
Maroc
(2 dlr).
C. Lmn.

*Murbecks inrättning för fattiga flickor bär sedan 1920 namnet
Murbeckska stiftelsen. Dess ändamål är enligt de s. å. antagna
stadgarna "dels att sörja för fattiga flickors
uppfostran i gudsfruktan och rena seder samt för att
de förvärfva praktiska kunskaper, dels att åt äldre
torftiga kvinnor lämna varaktigt understöd". "För
att flicka skall kunna bli stiftelsens fosterbarn
erfordras, att hon är född i lagligt äktenskap
samt tillhör Stockholms kommun. Flickan uppfostras
antingen i barnhem, i sitt eget eller i annat
enskildt hem". Verksamheten vid Fittja-Ängbys barnhem
är sedan 1920 nedlagd. "För att äldre kvinna skall
kunna erhålla understöd af stiftelsen erfordras, att
hon skall tillhöra Stockholms kommun samt antingen
hafva fyllt 60 år och vara oförmögen att med arbete
sig helt försörja eller ock lider af svår sjuklighet,
under förhållanden, som göra det olämpligt att söka
hjälp från fattigvården". Antalet understödstagare
uppgick 1924 till 45, understödens sammanlagda belopp
utgjorde 11,900 kr. Stiftelsens tillgångar belöpte
sig vid 1923 års slut till 394,391 kr.

Murbeckska stiftelsen. Se Murbecks inrättning för fattiga flickor
(äfven i Suppl.).

*Murbruk. Genom på senare år företagna noggranna
undersökningar har murbrukstekniken betydligt
utvecklats, så att man numera kan bättre och säkrare
afpassa brukets beskaffenhet efter förekommande
fordringar å tillhörande murverk i en byggnad.
Man använder sålunda vanligt kalkbruk för mindre
belastade murverk och något slags s. k.
hydrauliskt bruk, där fordringarna å hållfastheten
äro relativt större. Kalkbruk används såväl till
bindemedel mellan stenen uti en mur som till
putsöfverdrag å murverk eller andra ytor. Vanligt
kalkmurbruk beredes i blandning af 1 volymdel kalkdeg
och 3—4 volymdelar sand, beroende af ingrediensernas
beskaffenhet. Färdigt murbruk bör dock hålla minst
9 viktsproc. kalkhydrat af sandens vikt. Putsbruk
beredes af 1 volymdel kalkdeg och 2,5—3 volymdelar
finare sand och skall färdigt hålla minst 10
proc. kalkhydrat af sandens vikt. Hydrauliskt
bruk
beredes antingen af sand och hydraulisk kalk
enbart eller med tillsats af något lerjordssilikat,
såsom trass, ugnsslagg, alunskiffermjöl e. d. eller
åstadkommes genom en blandning af kalkbruk och
cementbruk under namnet kalkcementbruk. Kraftigare än
dessa är det rena cementbruket, beredt af cement och
sand i olika proportioner af 1 d. cement på 2—4 dlr
sand efter fordringar å styrkan. Kalkcementbruket,
hvilket, liksom öfrigt hydrauliskt bruk, hårdnar
såväl i luft som under vatten, beredes vanligen af 1
d. cementbruk på 1 à 3 dlr kalkbruk af ofvan angifna
sammansättningar.

Till jämförelse mellan de olika brukssorternas styrka
må nämnas, att tryckhållfastheten hos 7 cm. kuber
efter 28 dygn i luft är hos
kalkbruk af 1 d. kalk och 3 dlr sand omkr. 10 kg. perkvcm.
alunskifferbruk af 1 d. skifferkalk och 4 dlr sand » 50 » » »
kalkcementbruk af 1 d. cementbruk och 1 d. kalkbruk » 80 » » »
cementbruk af 1 d. cement + 4 dlr sand » 150 » » »


Häraf framgår, hvilken betydande ökning i styrka,
som hydrauliskt bruk eger i jämförelse med
kalkbruk, hvaraf det däraf uppförda murverkets
hållfasthet naturligtvis är beroende. — Litt.:
H. Kreüger, "Om murbruk och tegelmurverk" (1916),
och P. A. Lindahl, "Om murbruk och dess användning"
(i tidskr. "Byggnadsvärlden", s. å.).
P. Ax. L.

Mureș [mu’reʃ], rumänska namnet på Maros.

Murgrönfamiljen, bot., namn på fam. Araliaceæ.

Murgrönspelargonia, bot. Se Pelargonium.

*Murkla. Se äfven färgpl. II till art. Svampar.

Murmanbanan, rysk, 1,060 km. lång järnvägslinje från
Petrozavodsk vid Onega till den isfria hamnen Murmansk
på Kolahalfön vid Norra Ishafvet, byggdes 1915—17 för
att under Världskriget underlätta förbindelserna med
västmakterna. Under striderna mellan sovjet-ryssarna
och karelerna afbröts den, men började åter trafikeras
1921.
O. Sjn.

Murmansk (till 1917 Romanov), rysk stad på
Murmanska kusten vid Tulemaflodens mynningsvik,
med omkr. 6,000 inv. (1912), uppblomstrade under
Världskriget som slutpunkt för Murmanbanan (se
d. o. Suppl.). Hamnen är isfri året om.
O. Sjn.

*Murmanska kusten står nu genom den 1917 öppnade
Murmanbanan (se d. o. Suppl.), från Alexandrovsk till
järnvägen Petrograd—Vologda, i förbindelse med ryska
järnvägsnätet. Med ändamål att trygga Murmanbanan
mot angrepp från finländska eller tyska trupper sände
ententemakterna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcq/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free