- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
679-680

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naber ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

målaren ser sig omgifven af. Jfr Dadaism och
Expressionism. Suppl.
G—g N.

*Nakskov hade 13,460 inv. 1924. Järnväg till Kragenæs
öppnades för trafik 1915, till Rödby är under byggnad.
P. E—t.

Nalum, Fredrik Anton Martin Olsen, norsk politiker,
f. 13 maj 1854 i Brunlanes, Vestfold fylke,
utexaminerad 1872 från Asker seminarium, var
lärare och jordbrukare i hembygden. Han tillhörde
1883—1916 (sedan 1892 som ordf.) "herredsstyret"
och är medlem af styrelsen för statsbanorna sedan
1912. Han har varit medlem af alla storting sedan
1906, vald af vänstern, är en af de mest framträdande
bonderepresentanterna samt var president i stortinget
1916 och i odelstinget 1920—21. Juli 1916—maj
1920 var N. arbetsminister i Gunnar Knudsens andra
ministär och juni 1921—mars 1923 kyrkominister i
Blehrs ministär. Han framställde 1921 i stortinget en
interpellation om skolkommissionens sammansättning,
som hade till följd ministären Otto B. Halvorsens
afgång i en för landet oläglig stund, då man höll på
med traktataftal med vinländerna, och han har blifvit
starkt kritiserad därför. Vid stortingsvalen 1924 blef
han ej uppställd som kandidat.
M. H.

*Namalandet ingår nu i Sydafrikanska unionen. Stora
Namaqua
styres nu såsom mandat under Nationernas
förbund af Sydafrikanska unionen.

*Namatianus. Sp. 397, rad 10 uppifr. står Bachreus
bör vara Baehrens.

Nammatj, ett 826 m. ö. h. beläget berg i Kvikkjokks
kapell, Lappland, höjer sig brant midt i Rapadalen,
omkr. 5 km. ofvan Laidaure, och besökes ofta på grund
af utsikten därifrån öfver Rapaälfvens stora delta.
O. Sjn.

*Namn. E. H. Linds "Norsk-isländska dopnamn och
fingerade namn från medeltiden" fullbordades
1915. Han har vidare utgett "Fornnordiska namn
i urval lämpat för nutida bruk" (1917) och
"Norsk-isländska personbinamn från medeltiden"
(1921). 1919 utkom "Nordiska namnstudier tillägnade
E. H. Lind". Vidare må nämnas H. Naumann,
"Altnordische namenstudien" (i "Acta germanica",
XII), och J. Steenstrup,"Mænds og kvinders navne i
Danmark gennem tiderne" (1918). — I bd XIX sp. 402
r. 22 uppifrån står Scarte bör vara Searle, sp. 402
r. 26 nedifrån står Stylen bör vara Stöyien. — Jfr
Namnrätt. Suppl.

Namn och bygd, tidskrift för nordisk
ortnamnsforskning, uppsatt 1913 af docenten Jöran
Sahlgren, under medverkan af fem forskare från
Sverige, Danmark, Finland och Norge.

*Namnrätt. I Sverige är namnrätten ännu ej
reglerad genom någon fullständig lagstiftning. Den i
hufvudarbetet omtalade förordningen ang. antagande
af släktnamn har blott undergått vissa ändringar,
med hvilka afsetts att bringa densammas innehåll
i öfverensstämmelse med adoptionslagens, lagens
om barn utom äktenskap och nya Giftermålsb:s
regler om släktnamn äfvensom att hos K. M:t (i
Justitiedepart.) centralisera behandlingen af
ansökningar om nya släktnamns godkännande. I och
för likformig och målmedveten ordning i afgörandet
af dessa ansökningsärenden har ombesörjts utgifning
(1920, 1921) af förteckningar öfver dels alla inom
riket i bruk varande släktnamn ("Sverges familjenamn
1920"), dels lämpliga namn till nyantagning
("Svensk namnbok"). Enligt K. M:ts uppdrag har
vidare ett förslag till lag om släktnamn utarbetats
(af G. Eberstein, se denne. Suppl.) och framlagts i
tryck 1921. — I det öfriga Norden är namnrätten mer
eller mindre fullständigt nyreglerad: i Danmark
genom "Lov om navneforandring" 22 april 1904,
i Finland genom "Lag om släktnamn" 23 dec. 1918,
i Norge genom "Lov om personnavne" 9 febr. 1923.
C. G. Bj.

Namsskogen, härad i Nord-Tröndelag fylke (före 1919
Nordre Trondhjems amt), Norge, afsöndradt från
Grong härad genom k. resol. 5 jan. 1923, motsvarar
det forna Trones kapelldistrikt, omfattande
norra delen af Namsens dalgång. Uppgifter om
areal och folkmängd finnas ännu (1925) icke.
K. G. G.

Nam-tso, sjö. Se Tengri-nor.

*Namur. 1. Provinsen hade 349,488 inv. (hvaraf 205,692
i arrondissemanget N.) 1922. — 2. Staden N. hade
31,328 inv. 1922. Vid Världskrigets början utgjorde
fästningens besättning omkr. 20,000 man, hvartill
under belägringen kommo omkr. 3,000 man franska
trupper. Kommendant var general Michel. 20 aug. 1914
omslöts N:s östfront af en tysk arméafdelning,
omkr. 90,000 man stark, under general v. Gallwitz,
ur 2:a tyska armén (v. Bülow), och s. d. öppnades
eld mot fästningen, men tyskarnas grofva artilleri
kom först den 21 i verksamhet mot norra och östra
forten, som efter några dagars beskjutning bragtes
till tystnad. Tyskarna inryckte redan den 24 i staden,
men de västra forten betvingades ej förrän den 25
och 26. Den 23 hade fälttrupperna, omkr. 12,000 man,
lämnat staden. Fästningstrupperna, som kvarstannade,
höllo dock ut i det längsta. Tyskarna togo 6,700
fångar, en mängd artilleripjäser och betydliga förråd
af lifsmedel och materiel. Sedan tyskarna besatt
staden, uppstodo häftiga gatustrider mellan dem och
invånarna (borgargardet), hvarunder eldsvådor utbröto
på flera ställen. Härvid förstördes rådhuset och flera
privatbyggnader. Jfr Världskriget, sp. 159 och 160.
L. W:son M.

*Nancy hade 113,226 inv. 1921. Staden var under
Världskriget öppen, men däremot hade de densamma åt
n., n. ö., ö. och s. ö. omgifvande, 20—10 km. från
dess utkant belägna höjderna Crête S:te Geneviève,
Mont d’Amance, Mont Rembêtant (vid Dombasle) m. fl.,
med ett gemensamt namn kallade Grand couronné de N.,
sedan 1913 försetts med starka fältbefästningar,
delvis betongerade och t. o. m. bepansrade. 24—28
aug. och 4—12 sept. 1914 utkämpades vid N., särskildt
om besittningen af Grand couronné, ett fältslag mellan
2:a franska armén (de Castelnau), som efter slaget i
Lothringen (20—22 s. m.) besatt den befästa fronten,
och den anfallande 6:e tyska armén (kronprinsen af
Bajern). Slaget, kalladt slaget vid N., slöts med
tyskarnas nederlag och återtåg mot riksgränsen. —
N. bombarderades under hela kriget mer än 100
gånger dels, och hufvudsakligen, från luften,
dels från tyskarnas långskjutande artilleri. 476
inv. föllo offer härför, och stora materiella skador
anställdes. Jfr Världskriget, sp. 161 och 166.
H. J—dt.

Nandurbar, stad i brittisk-indiska distriktet
Khandesh, divisionen Deccan, omkr. 150 km. ö. om
Surat, vid järnvägen dit. Omkr. 500 inv.
I N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free