Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ligger en af hufvudstationerna för Svenska
alliansmissionen.
Nanneson, Per Ludvig, agronom, f. 16 april 1881 i
Harplinge socken, Hallands län, tog agronomexamen vid
Alnarp 1903, var lärare vid Stenstorps folkhögskola
1903—07, blef lärare vid Hvilans landtmannaskola 1907,
föreståndare för samma skola 1912 och föreståndare
för Sveriges allm. landtbrukssällskaps driftsbyrå
1918. Han blef 1921 led. af Landtbruksakad. Genom
sin verksamhet som sekreterare hos Malmöhus läns
kontrollföreningar (från 1907) och ledare (från
1908) af Hvilans bokföringsförening (1911 förändrad
till Malmöhus läns bokföringsförening) leddes
N. in på studiet af jordbruksekonomi, på hvilket
områdes bearbetning han utöfvat ett för Sverige
betydelsefullt arbete därigenom, att han därvid
lagt till grund de i siffror uttryckta resultat,
som framgått af kontrollföreningarnas och många
jordbruks räkenskaper. Dessa räkenskapsresultat
har han på uppdrag af Landtbruksstyrelsen bearbetat
och offentliggjort i Räkenskapsresultat från svenska
jordbruk (årl. sedan 1914) och Det svenska lantbrukets
produktionskostnader (I—II, 1919—23). I öfrigt har
han skrifvit: Rationell lantbruksbokföring (1913),
Skånes nötkreatursskötsel från 1800-talets början
till nuvarande tid (1914), Husdjurslära (jämte Nils
Hansson; 1915—20), Jordbruksekonomiska förhållanden
i Nordamerika (1922), Arbetsförbrukningen i det
svenska jordbruket (1923), Häst- och traktorarbete
i jordbruket (s. å.), Jordbrukets ekonomi (1924),
Byggnadskapitalet vid svenska jordbruk (s. å.) samt en
mängd uppsatser i landtbrukstidskrifter, framför allt
i Landtbruksakad:s handlingar och tidskrift samt i
"Landtmannen. Tidskrift för landtmän", för hvilken
han (jämte J. G. Leufvén) är redaktör sedan 1918.
H. J. Dft.
Nanortalik, handelsplats på ön af samma
namn i södra delen af Julianehaabs distrikt,
Syd-Grönland, på 60° 8′ n. br., har 286 inv.,
hvaraf 5 européer (1919). I närheten ligger
grafitbrottet Amitsok.
O. Sjn.
*Nansen. — 3. (Sp. 422) Fridtjof N. har fortsatt sina undersökningar om
sammanhanget mellan vädret samt hafvets temperatur
och strömmar. I samarbete med Helland-Hansen har han
utgett Temperaturschwankungen des Nordatlantischen
ozeans und in der atmosphäre ("Videnskapsselskapets
skrifter", I, 1916, n:r 9). Han har dessutom ingående
studerat hafsbottnens, kustens och jordytans former
i arktiska områden (The bathymetrical features of
the North polar seas, with a discussion of the
Continental shelves and previous oscillations
of the shore line i The norwegian North polar
expedition 1893—1896. Scientific results, n:r
XIII, 1904, samt The strandflat and isostacy, i
"Videnskapsselskapets skrifter", I, 1921, n:r 11). Om
färden med sin jakt "Veslemöy" 1912 berättar han i
En ferd til Spitsbergen (1920), som jämte rese- och
naturskildringar innehåller intressanta iakttagelser
och hypoteser om dessa öars fysiska geografi. 1913
for han genom Norra Ishafvet till Jenisejs mynning,
uppför denna flod till Krasnojarsk samt med järnväg
till Vladivostok, hvilken resa skildras i Gjennem
Sibirien (1914). I friluftslif (1916) och Blandt sel
og björn (1924) andas kärlek till naturen och söker
väcka ungdomens lust till färder i fjäll
och mark. Som president för Norges försvarsförening
(1915) var han med om krafvet på ettårig öfningstid
i hären och skref broschyren För det blir forsent
(s. å.). Under Världskriget yrkade han i en artikel
i "Samtiden" (jan. 1917) på olika anstalter för
landets försörjning med nödvändighetsvaror och dessas
rationering, hvilken tanke senare realiserades. När
en öfverenskommelse med Amerika visade sig nödvändig,
utsågs N. till underhandlare och for dit juli 1917,
hvarpå denna ingicks april 1918. Maj 1920 började
N:s arbete med hemsändandet af krigsfångarna i skilda
länder, särskildt Tyskland, Ryssland och Sibirien,
hvarigenom omkr. 450,000 fångar blefvo hemsända. Hans
i aug. 1921 påbörjade verksamhet för lindrande af
hungersnöden i Ryssland fick anslutning från Röda
korset, 64 välgörenhetsföreningar och 14 regeringar,
och vid en konferens i Genève s. å. valdes N. till
öfverkommissarie för arbetet, som utfördes efter
öfverenskommelse med ryska regeringen, hvarigenom
1 1/2—2 mill. människor, särskildt i Ukraina och
Volgaområdet, räddades från hungersnöd. Vid samma
konferens blef han öfverkommissarie för verksamheten
med att skaffa arbete åt ryska flyktingar i Europa,
hvilken ännu (1925) ej är afslutad. N. har äfven
varit verksam för att hjälpa de vintern 1921—22 i
tusental från Mindre Asien och Öst-Tracien fördrifne
grekerna samt de från Väst-Tracien flyktade turkarna
samt bereste de nödlidandes områden. Som erkänsla för
och hjälp vid sitt arbete fick han Nobels fredspris
för 1923, hvartill danske förlagsbokhandlaren
Chr. Erichsen fogade en lika stor penningsumma. N. har
från första stund varit ifrig anhängare af tanken på
Nationernas förbund samt en af Norges delegerade vid
rådsmötena i Genève, hvarvid han ifrat för andra,
nu utanförstående staters (särskildt Tysklands)
upptagande. N. är sedan 1919 gift med fru Sigrun
Munthe, född Sandberg, f. 1869 i Moss, samt bosatt på
Fornebolandet, nära Lysaker, omkr. 3 km. utanför Oslo.
M. H.
*Nansen (sp. 426). 1. Peter N. dog 31 juli 1918
i Mariager. 1916 frånträdde han sin plats hos
Gyldendal. Han utgaf romanen Brödrene Menthe (1915),
novellerna Livets lyst (1917), berättelsen Hendes
elskede (1918), Eventyr om smaa og store (s. å.) och
Portrætter (s. å.). Se C. E. Jensen, "Vore dages
digtere" (1898), och Krogvig, "Böger og mennesker"
(1919).
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
