- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
683-684

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nanteuil ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Henrik Bentzon (f. 1895). Litt.: Herman Bang,
"Masker og mennesker" (1910).
1 o. 2. P. E—t.

*Nanteuil, R. Hans födelseår är okändt, men bör
med all sannolikhet sättas till 1623. Se E. Bouvy,
"R. N." (1924).

*Nantokit. Rad 2 står tärningytan bör vara
tärningytorna.

*Naoroji, D., dog 1 juli 1917 i Bombay.

*Napoleon, franska kejsare och prinsar.

1. N. I. Det hus i Ajaccio, där N. föddes,
förvärfvades 1924 af franska staten från familjen
Bonapartes nuv. hufvudman, prins Viktor Napoleon,
mot att denne i utbyte erhöll en del å olika
franska museer förvarade föremål, som varit N:s
personliga egendom. — Bland den alltjämt växande
litteraturen om N. må nämnas W. M. Sloane, "Life of N.
Bonaparte" (1896; sv. öfv. 1904), H. F. P.
J. v. Freytag-Loringhoven, "Die heerführung
N:s" (1909), F. M. Kircheisen, "N. I" (3
bd, 1911—14), J. H. Rose, "The personality of
N." (1912), H. Fischer, "N." (1913), A. F.
Becke, "N. and Waterloo" (1914), marskalk Foch,
"Éloge de Napoléon" (1921), G. Lacour-Gayet,
"N., sa vie, son œuvre, son temps" (s. å.), Camon,
"Le système de guerre de N." (1923), och Cabanès,
"Au chevet de l’empereur" (1924). Af Picards
och Tueteys "Correspondance inédite de Napoléon I"
ha utkommit 4 bd (1912—13; från tiden 1804—11).
Franska generalstaben har utgifvit skildringar af
fälttågen i Spanien 1808—09 (1902), i Tyskland 1805
(s. å.) och i Spanien 1807—13 (1914).

2. N. II. Se äfven Clara Tschudi, "Napoleons sön"
(4:e uppl. 1911; sv. öfv. 1917), och Fr. Masson,
"Napoléon et son fils" (1922).

Napoléon-Saint-Leu [napåleå̃’ sä̃ lȫ], kommun. Se
Saint-Leu-Taverny.

*Naquet, A., dog 12 nov. 1916 i Paris.

Narcylen, farm. med., ett 1924 i Sverige
pröfvadt bedöfningsmedel för operationer,
utgöres af acetylengas (C2 H2; se Acetylen), löst
i aceton (se d. o.). Preparatet kommer i handeln
i metallbehållare. Genom "tvättning" med vatten
aflägsnas största delen af acetonen. Vid användningen
får acetylen ur en behållare blanda sig med syrgas ur
en annan sådan, hvarvid behållarnas ventiler inställas
så, att i blandningen kommer att ingå omkr. 70
proc. acetylen och 30 proc. syrgas. Efter inträdd
narkos ändras proportionerna till 60 proc. acetylen
och 40 proc. syrgas. Gasblandningen upptas närmast
i en säck af lufttätt tyg, från hvilken den genom
en slang går till en öfver patientens näsa och
mun anbragt, tätt slutande "mask". I ledningen till
denna finns en lättrörlig, tillförande ventil,
medan från masken afgår en med en afförande ventil
försedd ledning för utandningsluften. När patienten
andas in, kommer gasblandning från apparaten,
medan ledningen för utandningsluften slutes
af dess ventil; när patienten andas ut, verka
ventilerna i motsatt riktning. Sömn (narkos) inträder
vanligen efter ett par minuter utan föregående rus
(excitation). Uppvaknandet sker hastigare än efter
söfning med kloroform eller eter, mest utan vidare
obehag. Blodtryck och andning nedsättas ej, såsom
sker särskildt vid kloroformering, och, så vidt man
af hittills vunnen erfarenhet kan döma, äro riskerna
vida mindre än vid hittills brukliga söfningsmetoder.
C. G. S.

illustration placeholder
Sir George Nares.

*Nares, sir George S., dog 15 jan. 1915 i Surbiton.

*Narev. Under Världskriget spelade N.-linjen i juli och aug. 1915
en viktig roll under striderna mellan tyskarna och
ryssarna. De förstnämnde framryckte sålunda 13 juli
mot N., undandrefvo ryssarna och öfvergingo floden
först mellan Rosan och Pultusk 22—27 och n. om
Ostrolenka 25 s. m. samt sedan äfven vid sistnämnda
ort den 3 och vid Lomza 10 aug. Novogeorgievsk vid
N:s utlopp i Weichsel kunde dock ej tagas förrän 19
aug., hvarefter tyskarna 25 s. m. besatte den viktiga
järnvägsknuten Białystok vid öfre N., och därmed
var hela N.-linjen i deras händer. Jfr Världskriget,
sp. 189—191.
L. W:son M.

Narevarmén, vid Världskrigets början benämning
på den af 5 armékårer och 3 kavallerifördelningar
bestående 2:a ryska armén, som under general Samzonovs
befäl från Polen öfver linjen Willenberg—Mława
ryckte in i Ostpreussen, men 23—31 aug. 1914 blef
slagen och fången vid Tannenberg. Se Världskriget,
sp. 174.
H. J—dt.

*Nargö tillhör nu republiken Estland. Om
folkflyttningen på ön under och efter Världskriget
m. m. se Estsvenskar. Suppl.

Nariternidæ, zool. Se Papegojor, sp. 1487.

Narocz [-råtj], sjö i Polen, 90 km. ö. n. ö. om
Vilna, 12 km. i n. och s. samt 10 km. i ö. och v.,
ingick under Världskriget från hösten 1915 i tyska
fronten i Ryssland. 18 mars—30 april 1916 stod, med
korta uppehåll, n. och s. om N., hufvudsakligen på
sträckan mellan denna och den 15 km. s. v. därom
belägna Visznievsjön, ett fältslag mellan den
försvarande 10:e tyska armén (v. Eichhorn) och 2:a
ryska armén (Smirnov); den senare försökte förgäfves
där genombryta tyska fronten. Jfr Världskriget,
sp. 209.
H. J—dt.

Narodna Orbrana, serb., "folkförsvar",
namn på en politisk förening för storserbisk
propaganda, som uppstod efter den österrikiska
annekteringen af Bosnien och hade till uppgift att
främja införlifvandet af Österrikes jugoslaviska
landsdelar med Serbien. Medlemmar af föreningen, som
hade sitt hufvudsäte i Belgrad, voro verksamma vid
förberedelserna till mordet på österrikisk-ungerske
tronföljaren Frans Ferdinand 1914.

*Narova flyter nu h. o. h. på republiken Estlands
område, i det att gränsen mot Sovjet-Ryssland går 10
km. ö. om N.

*Narrows, The N., eng., benämning på smalaste delen
(1,3 km. bred) af sundet vid Dardanellerna. Se
Världskriget, sp. 199.
H. J—dt.

Nartorp, järngrufva i Skällviks socken, Östergötland,
med anrikningsverk. Grufvan, som innehåller
svartmalm, lämnade 1922, delvis genom sofring af
äldre varphögar, 8,077 ton direkt användbar malm,
värd 105,001 kr., samt 53,838 ton anrikningsmalm,
hvaraf s. å. framställdes 19,616 ton

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:36 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free