Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Nationalekonomi - Nationalekonomiska klubben i Stockholm - Nationalekonomiska möten - * Nationalekonomisk förening - Nationalfonden för sjökrigets offer - * Nationalförbundet för Skåne - Nationalföreningar till tuberkulosens bekämpande - * Nationalföreningen mot emigrationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
orsaker, hvilket i sista hand bör tjäna statskonsten till
ledning vid en nationell välfärdspolitik (economics
of welfare). Särskild framgång har den amerikanska
nationalekonomien vunnit i utforskningen af
företagsvinstens teori (Knight) och utvecklingen
af pris- och konjunkturstatistiken, med särskild
hänsyn till kreditgifningens och produktionens
samt arbetslönernas, penningräntans och
lefnadskostnadernas förändringar. Därigenom blir
möjligt att åskådliggöra, huru sammanhangen
mellan de ekonomiska företeelserna, som
den teoretiska forskningen tidigare påvisat på
hufvudsakligen logiska grunder, te sig i verkligheten
under skiftande förhållanden. Öfverensstämmelsen
mellan teori och praxis kan därmed äfven
göras klarare och teorien fullständigas, hvilket
gifvetvis förelägger den moderna nationalekonomien
dess viktigaste arbetsuppgifter. Praktisk
eller tillämpad nationalekonomi i vetenskaplig
mening skiljes nämligen i litteraturen från mera
eller mindre politisk och subjektiv tillämpning af
nationalekonomiens principer ("lagar") vid lösningen
af politiska dagsproblem. Ofta måste dessa
senare afgöras mindre efter generella maximer än med
hänsyn till speciella omständigheter i det säregna
fallet, hvilkas iakttagande tillkommer politikern,
icke vetenskapsmannen. Af lätt insedda skäl är det
ofta svårt att upprätthålla denna erkända boskillnad
mellan ekonomisk vetenskap och politik. — Sverige.
Nationalekonomi ingår numera som examensämne i de
filos. fakulteterna, liksom tidigare i de juridiska,
vid universiteten i Uppsala och Lund, där tidigare
professurer i administrativrätt och nationalekonomi
ombildats till professurer i nationalekonomi
och finansrätt. Stockholms högskola erhöll
docentur i politisk ekonomi 1902 och professur
i nationalekonomi och finansvetenskap 1904 samt
professur i nationalekonomi och socialpolitik
1921, Handelshögskolan i Stockholm professur
i nationalekonomi med statistik 1909 och i
nationalekonomi med bankvetenskap 1917, Göteborgs
högskola professur i nationalekonomi och sociologi
1903 och Handelshögskolan i Göteborg professur i
nationalekonomi 1923. Vid samtliga dessa
lärostolar torde nationalekonomien betraktas
som en specialvetenskap bland de s. k.
samhällsvetenskaperna, hvars egentliga ämne utgöres
af de ekonomiska företeelserna och förhållandena
inom samhällslifvet i deras inbördes sammanhang.
I den teoretiska forskningen inom detta
vetenskapens egentliga gebit torde Sverige
intaga en relativt framskjuten plats, och mycken
uppmärksamhet egnas i utlandet framför allt bidrag i
fråga om penningpolitiska problem och kapitalränte-
samt konjunkturproblem af Cassel och K. Wicksell;
den senare åtnjuter anseende som en af de främste
teoretikerna inom den moderna nationalekonomien,
hvarmed numera vanligen förstås den i flertalet
länder dominerande teori, som tillgodogjort sig
uppslagen från bl. a. den tidigare s. k. österrikiska
skolan, medan den förre gjort sig bekant genom sin på
tyska och engelska språken spridda lärobok och sina på
flera främmande språk utgifna utredningar och förslag
rörande världens penningproblem efter Världskriget. —
Litt.: K. Diehl, "Theoretische nationalökonomie"
(I, 1916), Charles Gide och Charles Rist, "Histoire
des doctrines économiques" (4:e uppl. 1922),
F. W. Taussig, "Principles of modern economics"
(3:e uppl. 1923), och Tugwell,
"The trend of economics" (1924).
E. F. K. S—n.
Nationalekonomiska klubben i Stockholm,
sammanslutning af nationalekonomiska forskare i
Sverige, bildades på initiativ af professor Eli
F. Heckscher i början af 1917. Af de vid sammanträdena
debatterade föredragen har ett flertal publicerats
i tidskrifter och tidningar såsom uppsatser af
resp. författare. Uppsatssamlingar af medlemmar i
klubben utgöra festskrifterna till K. Wicksell (1919)
och till D. Davidson (1921). Af nationalekonomie
studerande ha senare bildats Nationalekonomiska
studentklubbar i Lund, Göteborg och Stockholm.
E. F. K. S—n.
Nationalekonomiska möten. Af forskare och andra
intresserade på området höllos Skandinaviska
nationalekonomiska möten i Göteborg 1863, Stockholm
1866, Köpenhamn 1872, Malmö 1881 och Köpenhamn
1888. Under medverkan af motsvarande sammanslutningar
i Köpenhamn och Oslo tog Nationalekonomiska föreningen
i Stockholm initiativ till en fortsättning af denna
mötesserie under namn af Nordiska nationalekonomiska
möten, och sådana ha hållits 31 aug.—2 sept. 1920
i Stockholm, 30 aug.—1 sept. 1923 i Oslo. I det
senare deltogo representanter äfven för Finland,
och vid detsamma framfördes inbjudningar till
blifvande möten i Köpenhamn och Helsingfors.
E. F. K. S—n.
*Nationalekonomisk forening. Tidskriften (62 bd,
1924) redigeras sedan 1914 af E. Cohn.
Nationalfonden för sjökrigets offer, tillkommen
på initiativ af generalkonsul G. E. Sandström i
Göteborg, konstituerades 3 okt. 1919 och är afsedd
att dels lämna understöd åt behöfvande efterlefvande
till svenska sjömän, som under Världskriget 1914—18
omkommit på grund af sjökriget eller dess verkningar,
samt till svenska sjömän, som genom kriget blifvit
invalider, dels möjliggöra en minnesvård öfver
omkomna sjömän. För insamling af medel hade i mars
1919 utfärdats upprop till allmänheten om frivilliga
bidrag, och på detta sätt hopsamlades öfver hela
landet omkr. 675,000 kr. Fondens styrelse består af
9 led. (3 valda af initiativtagarna, 2 af Sveriges
redarförening och 4 af sjöfolksorganisationerna);
ärendena skötas närmast af ett arbetsutskott med
3 ledamöter.
*Nationalförbundet för Skåne är numera anslutet
till Allmänna valmansförbundet. Från början
afsågs, att organisationen skulle omfatta hela
Skåne. Enstaka underafdelningar bildades också i
Kristianstads län, men verksamhetsområdet inskränktes
snart nog till Malmöhus län. Numera är förbundet
högerpartiets valorganisation för Malmöhus läns
s. k. landsbygdsvalkrets, omfattande länets
landsbygd och mindre städer.
L. K—n.
Nationalföreningar till tuberkulosens
bekämpande. Se Tuberkulos (äfven i Suppl.).
*Nationalföreningen mot emigrationen har under
åren intill 1920 fullföljt sin verksamhet utefter de
ursprungliga riktlinjerna: upplysning och förebyggande
praktiskt arbete, dock med tyngdpunktens förskjutning
mer och mer till det senare. Å föreningens
upplysnings- och förmedlingsbyråer, vid ingången
af 1920 till antalet 20, hade då handlagts inemot
150,000 ärenden om arbetsförmedling, jordförmedling,
egnahemslånefrågor samt åtgärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
