- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
711-712

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationernas förbund - * Natmandsfolk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

när de ratificerats af de medlemmar af förbundet,
hvilkas ombud bildade rådet vid tidpunkten
för omröstningen, samt af majoriteten af de
medlemmar, hvilkas ombud utgöra församlingen. Om
erforderligt antal ratifikationer icke
erhålles inom 22 månader efter beslutet, blir
ändringen utan verkan. Generalsekreteraren skall
underrätta förbundsmedlemmarna om en ändrings
ikraftträdande. Medlem, som då icke ratificerat, kan
inom ett år underrätta generalsekreteraren om sin
vägran att godtaga ändringen, men upphör därigenom
att tillhöra förbundet. — Tredje församlingen,
1922, fastställde en modell till fördrag om
förlikningsnämnder och rekommenderade den till
antagande af de enskilda staterna samt ökade de icke
permanenta rådsmedlemmarnas antal till 6. För denna
församling framlade kommissionen för begränsning
af rustningarna ett af Cecil utarbetadt förslag
till uttalande om de allmänna riktlinjerna för en
afrustnings- och garantitraktat, hvarvid han utgick
från tanken, att en begränsning af rustningarna icke
vore utförbar, om den icke samtidigt genomfördes
i så många stater som möjligt och om risken icke
kompenserades därigenom, att de i afrustningsaftalet
inbegripna staterna tillförsäkrade hvarandra ömsesidig
hjälp mot eventuella angrepp. Församlingen ställde
sig i stort sedt välvillig och anmodade rådet att
inhämta regeringarnas yttranden, af hvilka några
voro tillstyrkande, andra af styrkande. — Vid fjärde
församlingen, 1923, framlade kommissionen ett
utförligt förslag till "fördrag om ömsesidig hjälp
mellan staterna för underlättande af de nationella
rustningarnas nedsättande", som grundade sig på en
af lord Cecil utarbetad garantiplan och som äfven
förutsatte möjligheten af särskilda säkerhetsaftal
mellan flera eller färre stater. Församlingen
beslöt, att förslaget med vissa ändringar skulle
underställas regeringarna, hvilka öfvervägande
ställde sig afvisande. — Vid femte församlingen,
1924 (där både Englands premiärminister R. MacDonald
och Frankrikes konseljpresident E. Herriot närvoro),
utarbetade två utskott med utrikesminister E. Beneš
(Tjecho-Slovakien) och N. Politis (Grekland)
som föredragande ett förslag till ett "protokoll
rörande fredligt biläggande af mellanfolkliga
tvister", det s. k. Genèveprotokollet (äfven
kalladt "Benešprotokollet"), som afsåg att vara
ett komplement till akten. Till förslaget fogades
en kommentar, utarbetad af föredragandena. Enligt
protokollet förklarades hvarje angreppskrig för
ett internationellt brott; alla rättstvister skola
behandlas af Fasta mellanfolkliga domstolen, och
för intressetvisterna upprättas ett förliknings- och
skiljedomssystem. Förbundsmedlemmarnas förpliktelser
att deltaga i militära och ekonomiska sanktioner
preciseras, hvarvid hänsyn finge tagas till en stats
geografiska läge och arten af dess rustningar. En
internationell konferens för minskning af rustningarna
skulle enligt protokollet sammanträda i Genève
15 juni 1925. Om icke minst flertalet permanenta
rådsmedlemmar och 10 andra förbundsmedlemmar före
1 maj 1925 ratificerat protokollet, skulle rådet
afgöra, huruvida konferensen skulle inhiberas eller
uppskjutas. Församlingen beslöt rekommendera
protokollet till regeringarnas allvarliga
öfvervägande. Det undertecknades omedelbart af 10
stater, bland dem Frankrike,
Polen och Tjecho-Slovakien. Om detta protokoll se
ett af svenska sakkunnige afgifvet "Betänkande"
(1925). Storbritanniens och dess dominions’ vägran
att biträda protokollet i dess oförändrade form,
meddelad i mars 1925, har vållat uppskof med hela
ärendet till församlingsmötet i sept. s. å.

Sverige och förbundet. Regeringen tillsatte 15 mars
1919 ombud för att deltaga i de icke officiella
förhandlingarna i Paris angående Nationernas förbund,
nämligen ministrarna i London och Paris A. Ehrenswärd
och H. Wrangel samt E. T. Marks von Würtemberg,
Hj. Branting och T. Adelswärd. Kungl. proposition
om Sveriges anslutning afgafs 17 febr. 1920 och
antogs af Andra kammaren med 152 röster mot 67 och
af Första kammaren med 86 röster mot 47. Beslutet
stadfästes 5 mars.

Sveriges ordinarie representant i förbundets
råd har varit Hj. Branting, och efter hans död,
1925, har därtill förordnats utrikesminister
Ö. Undén. De svenska delegationerna till de
olika förbundsförsamlingarna ha haft följande
sammansättning:

1920: ordinarie: Branting, Marks von Würtemberg,
f. justitierådet E. Trygger; suppleanter:
förra statsrådet Eliel Löfgren, Adelswärd,
fru A. Wicksell. 1921 och 1922: ordinarie:
Branting, Trygger, Löfgren; suppleanter: friherre
S. G. F. T. Ramel, fru Wicksell, Undén. 1923 och 1924:
ordinarie: Branting, Marks von Würtemberg, Löfgren;
suppleanter desamma som 1921—22.

Svensk ledamot af den blandade kommissionen
för rustningsbegränsning har varit Branting. I
kodifikationskommissionen är landshöfding
Hj. Hammarskjöld ordf. Af militärkommissionen är
öfverste O. E. Nygren medlem, af den finansiella
kommittén bankdirektör M. Wallenberg och
af mandatkommissionen fru Wicksell. — Litt.:
Kungl. Utrikesdepartementet, "Aktstycken" (1921 ff.;
Församlingarna 1920—1924 m. m., Genèveprotokollet),
Nationernas förbund, "Akten för Nationernas förbund"
(1924), "Nationernas förbunds organisation"
(s. å.), "Fasta mellanfolkliga domstolen" (s. å.),
"Journal officiel" (1920 ff., äfven på engelska),
"Résumé mensuel" (1921 ff.; äfven på engelska och
tyska), Svenska föreningen för Nationernas förbund,
"Meddelanden rörande Nationernas förbund" (1922 ff.),
League of nations union, tidskriften "Headway" (1921
ff.), World peace foundation, "Handbook on the League
of nations 1920—1924" (1924). Jfr vidare G. Butler,
"A handbook to the League of nations" (1919), B. de
Jong van Beek en Donk, "Der völkerbund" (1919 ff.),
C. A. Kluyver, "Documents on the League of nations"
(1920), G. Scelle, "La pacte des nations et sa liaison
avec le traité de paix" (1919), P. Schou, "Folkenes
forbund" (1921), H. V. Temperley, "A history of the
peace conference of Paris" (5 bd, 1920—21), Anna
Wicksell, "Nationernas förbund, dess organisation och
uppgifter" (1921) och "Les origines et l’oeuvre de la
Société des nations, publié par Rask-Örsted-fonden",
I—II (1924; redigeras af P. Munch). — Om föreningar
för Nationernas förbund se Fredsrörelsen. Suppl. —
Jfr äfven Versailles och Wilson,
Woodrow
.
F. K. J.

*Natmandsfolk. Det är icke antagligt, att icke-danska
element funnits bland natmandsfolket. Viktigaste
arbetet om detsamma är H. P. Hansen, "Natmændsfolk
og kjæltringer" (1921—22).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:36 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free