Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Natorp, Paul - * Natrium - Natriumaluminat - * Natriumamid - * Natriumazid - Natriumbensoat - * Natriumföreningar - * Natriumhydrat - * Natriumhydrosulfit - * Natriumnitrit - * Natriumperborat - * Natriumsilikat - * Natriumthiosulfat - Natroborokalcit - * Natron - * Nattens drottning - Nattens drottning - Nattfela - Nattiné - Nattljus - * Naturalisation - Nature - * Naturforskarmöten - * Naturgas - Naturhistoriska museer - Naturliga systemet - Naturläkning - Natur och kultur - * Naturskydd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Natorp, Paul, dog 18 aug. 1924 i Marburg.
*Natrium. Se Spektralanalys och Spektrum, pl. I,
samt, i Suppl., Elektrokemisk industri, sp. 549,
och Metaller.
Natriumaluminat, kem. Se Aluminium. Suppl., sp. 161,
och Ammoniak. Suppl., sp. 184.
*Natriumamid används äfven för framställning af
blyazid (se Azider. Suppl.) och syntetiskt
indigo (se Indigoblått. Suppl.).
K. A. V—g.
*Natriumazid, kem. o. tekn. Se äfven Azider.
Suppl., sp. 407—408.
Natriumbensoat. Se Bensoesyra. Suppl.
*Natriumföreningar. Om natriumazid se Azider.
Suppl.
*Natriumhydrat. Om elektrolytisk framställning däraf
se Elektrokemisk industri. Suppl., sp. 556—559.
*Natriumhydrosulfit anses ega formeln
Na OS—O—SO2 Na,
i det att den motsvarande syran kan betraktas som
en blandad anhydrid af sulfoxylsyra, HO—S—OH, med
svafvelsyrlighet, HO—SO—OH. Om natriumhydrosulfitets
tekniskt viktiga omsättningsprodukt med
formaldehyd se Rongalit. Suppl.
K. A. V—g.
*Natriumnitrit. Se Elektrokemisk industri. Suppl., sp. 560.
*Natriumperborat. Se Borax. Suppl.
*Natriumsilikat kan numera framställas
i kristalliserad form med 9 molekyler
kristallvatten, Na2 Si O3 + 9H2O. Det är
mycket lättlösligt i vatten och bildar
lätt öfvermättade lösningar (jfr Lösning,
sp. 295, och Natriumacetat), som äro så
beständiga, att de kunna förbli oförändrade i
tiotals år, så framt de icke komma i beröring
med det fasta saltet. Se äfven Vattenglas.
K. A V—g.
*Natriumthiosulfat. Rad 5 står natriumsulfit bör
vara natriumsulfid.
Natroborokalcit, miner. Se Ulexit.
*Natron, Bensoesyradt. Se Bensoesyra. Suppl.
*Nattens drottning. Äfven Phyllocactus phyllantoides
(se Phyllocactus) kallas ofta, ehuru oriktigt, "nattens drottning".
G. L—m.
Nattens drottning, kvinnoroll (fantastiskt naturväsen,
mäktig trollkvinna, som besegras af ädlare makter;
koloratursopran) i operan "Trollflöjten" af Mozart
(se denne, sp. 1258 och 1260).
Nattfela, bot., namn på Platanthera bifolia.
Nattiné, ett på skämt efter ordet matiné bildadt
ord, som kom i bruk i Stockholm omkr. 1921 och betecknar
en på förnatten hållen musikalisk-dramatisk föreställning.
Nattljus, bot., namn på Oenothera-arter.
*Naturalisation sker numera i Sverige enligt 1924
års lagstiftning om förvärf och förlust af svenskt
medborgarskap. Enligt denna har konungen att pröfva
alla ansökningar om naturalisation och är icke
skyldig att bifalla någon, men å andra sidan pliktig
att afslå alla, som icke fylla de minimivillkor,
som lagen uppställt för upptagande till svensk
medborgare. Ovillkorlig fordras sålunda, att sökanden
gjort sig känd för hederlig vandel och har möjlighet
att försörja sig och sin familj; därjämte bör han
ha fyllt 21 år och sedan 5 år ha hemvist i riket;
men från båda dessa fordringar kan bortses, därest
hans upptagande till medborgare anses medföra gagn för
riket eller han förut varit svensk medborgare eller
eljest synnerliga skäl föreligga med hänsyn till
sökandens förhållanden. I öfrigt är den nya lagen
väsentligen likartad med den gamla; dock fordras ej
enligt den nya afläggande af tro- och huldhetsed,
ehuru ingenting hindrar K. M:t att föreskrifva sådan.
Rld.
Nature [ne͡i’tjə], engelsk illustrerad vetenskaplig
veckoskrift, uppsatt 1869 af sir Norman Lockyer,
utges på Macmillan & co:s förlag. "Nature" innehåller
referat och granskningar af böcker, notiser från olika
forskningsområden och en öfversikt af vetenskapens
framsteg.
*Naturforskarmöten. De skandinaviska återupptogos
i sin tidigare omfattning 1916 med mötet i
Kristiania. Det därpå följande hölls med anledning
af utställningen 1923 i Göteborg.
*Naturgas. Se Gaskälla (äfven i Suppl.).
Naturhistoriska museer. Se Vetenskapsakademien,
sp. 104—109, och, i Suppl., Göteborgs museum, sp. 172.
Naturliga systemet, bot. Se Växter, sp. 469—471.
Naturläkning, med. Se Själfläkning.
Natur och kultur, en af Knut Kjellberg grundlagd
populärvetenskaplig skriftserie, som började
utkomma 1921 och från 1922 utges af ett förlag med
samma namn. Skrifterna äro antingen grundläggande
populära arbeten i ett ämne, praktiska handböcker
eller speciella framställningar. Författarna äro i
regel svenskar. 39 bd ha utkommit (1925). Ledningen
af företaget omhänderhas af en fyrmannakommitté af
vetenskapsmän.
*Naturskydd. Enligt lagen ang. naturminnesmärkens
fredande 25 juni 1909 har fridlysning genomförts för
ett par hundra naturminnesmärken (hvaraf i Kopparbergs
län f. n. öfver 40 och i Kalmar län ett 20-tal),
mestadels åldriga eller i annat afseende märkliga
träd samt sällsynta växt- och djurarter. Endast 1
fall af expropriation har egt rum, exproprieringen
(1920) af den för jättegrytsbildningar bekanta
Testholmen utanför Lysekil, hvilken fridlysts
som naturskyddsområde. (Om på senare tider
tillkomna nationalparker se Nationalpark.
Suppl.) Ändringar i jaktlagstiftningen ha
genomförts eller hålla på att genomföras i syfte
att skydda en del sällsynta däggdjur och
fåglar mot utrotning; så har bl. a. genom k.
kung. af okt. 1924 all jakt på kungs- och hafsörn
förbjudits under 3 år. Svenska naturskyddsföreningen
åtnjuter fr. o. m. 1920 ett mindre statsanslag.
Skånes naturskyddsförening har lyckats
förvärfva och skydda en del mera bekanta områden
och naturminnesmärken inom landskapet. Den utger
en årsskrift (hittills 11 årg.). Bland andra
sammanslutningar, som upptagit naturskyddet
på sitt program, må nämnas Samfundet för
hembygdsvård (st. 1916) och Dalarnas
hembygdsförbund (st. 1915). Den 1916 konstituerade
Jämtlands och Härjedalens naturskyddsförening
uppgick 1923 i Heimbygda (se d. o. Suppl.).
En nordisk naturskyddskonferens hölls i Stockholm
1924. — I Norge har naturskyddet tagits om hand af 4
kretsföreningar, hvilka bildat en landsförening. Sedan
1911 har genomförts ett större antal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
