Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturtrumpet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillhör från 1915 Grönningens (se
d. o. Suppl.) utställning, står den moderna
franska naturalismen nära och har målat färgstarka
landskap och figurbilder. På konstmuseet i
Köpenhamn finnas Dameportræt och Traktor i ro.
P. E—t.
*Nauru besattes 1914 under Världskriget af
japanerna och innehas sedan 1920 af England såsom
mandatområde. 1,985 inv. (1920). N. är särdeles
viktigt genom sina rika fosfattillgångar och sin
station för trådlös telegrafi.
Naustajaure, en 13 kvkm. stor sjö, 414
m. ö. h., i Arjepluogs socken, Norrbottens
lappmarker, genomflytes af Skellefte älf
omedelbart efter utloppet ur Storavan.
O. Sjn.
*Nautisk meteorologi. Nyare litt.: A. G. Carell och
E. O. Edelstam, "Lärobok i nautisk meteorologi"
(1916). Jfr f. ö. "Aus dem archiv der Deutschen
seewarte", samma instituts "Annalen der meteorologie
und hydrographie" samt den af Meteorological
office i London sedan 1924 utg. "Marine observer".
O. E—m.
*Nautisk-meteorologiska byrån. Ytterligare 1
själfregistrerande vattenståndsmätare anordnades 1916, vid
Furuögrund n. om Skellefteå. Byråns med ingången af
1912 genomförda partiella omorganisation visade sig
snart icke motsvara behofvet. Efter initiativ från
byrån framlades för 1918 års riksdag k. proposition,
åsyftande ökade anslag och större personal. På
grund af en i frågan väckt motion afslog emellertid
riksdagen förslaget. Efter ytterligare utredning
beslöt riksdagen 1921, att byrån skulle indragas
och dess uppgifter fördelas på andra institutioner,
hvarvid Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
skulle erhålla de meteorologiska observationerna
längs rikets kuster, de å svenska fartyg utförda
iakttagelserna samt vattenståndsobservationerna. Till
svenska Hydrografisk-biologiska
kommissionen förlades öfvervakandet af de
hafshydrografiska observationerna, närmast
fyrskeppsobservationerna. Till Sjökarteverket
slutligen öfverflyttades byråns rent nautiska
uppgifter, i främsta rummet kontrollen af lanternor
och nautiska instrument, samt de jordmagnetiska
undersökningarna. I samband därmed inrättades vid
Sjökarteverket en särskild afdelning: kontroll- och
undersökningsväsendet. Byråns publikationsverksamhet
har behandlat blott en ringa del af dess insamlade
material. Bland de genom byrån utg. skrifterna
märkas "Iakttagelser öfver Mälarens vattenstånd"
(1894), 4 årg. "Registrerade vattenhöjder" (1918—21)
samt specialundersökningar rörande jordmagnetiska
störningsområden.
O. E—m.
Nava, Luigi, italiensk militär, f. 1851 i Turin,
artilleriofficer 1869, generalstabsofficer 1878,
öfverste och inf.-reg:schef 1894, generalmajor
och brigadchef 1900, generallöjtnant och
chef för krigsskolan 1907, chef för 6:e
armékåren 1912, förde under Världskrigets
första skede 4:e armén på Tyrolerfronten.
H. J—dt.
Navarin ferme [-varä̃’ färm], landtgård i franska
dep. Marne, 4 km. s. om Somme-Py, 35 km. ö. om
Reims, ingick, jämte den strax s. v. därom belägna
höjden, under Världskriget från hösten 1914 i tyska
Champagnefrontens bakre linje. Under höstslaget
i Champagne sept.—okt. 1915 var ställningen vid
N. föremål för förbittrade strider mellan de
anfallande fransmännen och tyskarna, hvilka
senare slutligen måste uppge höjden. De återtogo den
dock 27 febr. 1916 och behöllo hela ställningen till
27 sept. 1918, då den utrymdes. Jfr Världskriget, sp. 185, 205 och 243.
H. J—dt.
*Navarino. Sjösegern vid N. öfver turkarna vanns 20
okt. 1827 (ej 1826).
*Navarrete y Romay, Carlos, föddes 1833 (ej 1837)
och dog 1893.
Ad. H—n.
*Navarro Gonzalvo, Eduardo, dog 1902.
*Navarro y Ledesma, Francisco, föddes 1869.
Ad. H—n.
*Navas de Tolosa, Los, bör vara Las.
*Navasjin, S. G., blef led. af Vet. soc. i Uppsala
1917.
*Navigationsskola. Genom förnyadt regl. 29 mars
1912 inskränktes antalet skolor till 5, nämligen i
Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand och Kalmar,
de 4 förstnämndn omfattande såväl navigations-
som maskinistafdelningar, den sistnämnda endast
navigationsafdelning. Skolornas öfverstyrelse
skulle tills vidare utgöras af Marinförvaltningen
med biträde af en inspektör. Genom k. kung. 31
dec. 1919 bestämdes, att Kommerskollegium skall vara
öfverstyrelse för navigationsskolorna.
H. W—l.
Navigationssällskapet, stiftadt i Stockholm 14
nov. 1922, har till uppgift att verka för spridning
af kunskap i navigation och sjömanskap samt att
sträfva för väckande af intresse för långfärder med
segel- och motorbåtar. Sällskapet har f. n. (1925)
omkr. 300 medlemmar, hvaraf vid pass hälften
aktiva (kvalificerade navigatörer eller personer,
som inför sakkunniga aflagt kompetensprof),
öfriga passiva. Sällskapet utger en årsbok.
H. W—l.
Navigatör (fr. navigateur), en med navigationen
förtrogen person.
Navy Curtiss [ne͡i’vi kə̄’tis], sjöflygplanstyp. Se
Flygvapnet. Suppl., sp. 904.
Nean, flod i Sverige och Norge, upprinner i
Härjedalen, s. om Helagsfjället, och går s. om
Sylfjället in i Norge (Sör-Tröndelag fylke),
där den upptar Esna från Essandsjön
samt Tya. Jfr f. ö. Nidelven 2.
O. Sjn.
Neander, Gustaf Verner, läkare, f. 15 okt. 1874 i
Finnerödja, Skaraborgs län, med. kandidat i Uppsala
1901, licentiat vid Karolinska institutet 1908,
har nedlagt utomordentligt förtjänstfullt arbete på
tuberkulosvårdens område, dels, 1908—14, som läkare,
sjukhuschef och spridare af med. hygienisk upplysning
i det af tuberkulos svårt hemsökta Antnäs (mellan
Piteå och Luleå), dels 1914—16 som öfverläkare vid
Norrbottens nya lungsotssanatorium vid Sandträsk och
ledare af dispensärverksamheten inom Norrbottens
län, dels, sedan 1916, som generalsekreterare hos
Nationalföreningen mot tuberkulos och föredragande
för tuberkulosärenden i Medicinalstyrelsen. 1919—23
var han därjämte sekreterare i Sveriges
läkareförbund. Han har skrifvit bl. a. Ur lungsotens
och lungsotsbehandlingens äldre historia i Sverige
(1924). — Hans broder Ernst Albin N., f. 21 sept. 1878
i Finnerödja, filos. licentiat i Uppsala 1912 och
doktor i Washington 1920, har varit verksam som
observatorieamanuens, försäkringsmatematiker och (hos
Luossavaara-Kirunavaara a.-b. 1909-12) statistiker
samt, sedan 1915, som folkskolinspektör i Norrbottens
norra område. Han har lämnat värdefulla utredningar
om Norrbottens kommunala,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
