Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nederländska ordonnansen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna period. N. intog som vänsterns främste
talare i finansfrågor en framskjuten ställning i
folketinget, invaldes 1918 i politiska utskottet och
var 1919 medlem af delegationen till Paris rörande
Sönderjyllandsfrågan. N. stod i gränsfrågan urspr.
helt på H. P. Hanssens (se d. o. Suppl.) ståndpunkt,
men närmade sig småningom rörelsen för införlifvande
af Flensborg med Danmark. Då N. efter valen i april
1920 till folketinget bildade en ny vänsterministär
(maj s. å.), var gränsfrågan emellertid redan afgjord
i enlighet med den s. k. Clausen-linjen (se
Clausen, H. V. Suppl. och Slesvig. Suppl.). Stödd
på en majoritet af vänstermän och konservativa,
ledde N. som stats- och finansminister regeringen
till april 1924 under mycket svåra förhållanden:
krigstidens restriktioner skulle afvecklas,
införlifvandet af Sönderjylland medförde
mycket betydande statsutgifter, de ekonomiska
förhållandena kräfde den största försiktighet,
och föreningen mellan den på jordbruksbefolkningen
stödda vänstern med stadshögern vållade mycket
besvär. Landmandsbankens (se d. o. Suppl.) katastrof
gaf anledning till angrepp mot N. för obeslutsamhet,
och ministären måste i okt. 1922 rekonstrueras. Vid
folketingsvalen 1924 fick den af socialdemokraterna
och radikala vänstern bestående oppositionen en
knapp majoritet, och N. afgick med anledning däraf
(april s. å.). — Om N:s stora förtjänster som
historiker se Aage Friis, "Under junigrundloven
og dens forfatter" (i "Dansk hist. tidsskr.",
9:e række, I, 1918). — Jfr E. Henrichsen,
"Mændene fra forfatningskampen", II (1914).
P. E—t.
*Nef, J. U., dog 13 aug. 1915.
Nefridier l. Segmentalorgan, zool. Se
Exkretionsorgan. Suppl.
*Nefrit. — 2. Miner. De gåtfulla fynden af bearbetade
nefritföremål flerstädes i Europa, särskildt i
pålbyggnaderna i Schweiz, förklaras numera ganska
lätt, sedan man konstaterat förekomsten af anstående
nefrit på olika ställen i Mellan-Europas bergstrakter,
t. ex. i Alperna i Graubünden, i liguriska
Apenninerna, i Frankenwald, vid Harzburg m. fl. st.
2. K. A. G.
Nefroskleros [-rå̄s]. Se Ålderssjukdomar, sp. 1003.
Nefrostomer [-stå̄m-], Segmental- l. Njurtrattar,
zool. Se Exkretionsorgan. Suppl.
*Nefvishög, officiellt Nevishög, omfattar nu 1,260
har. 1,546 inv. (1924).
Negativ fas, bakteriol. Blodet hos en häst
innehåller en antitoxinmängd, motsvarande 100
immuniseringsenheter per kbcm. till följd af tidigare
toxininsprutningar. Efter ny insprutning af toxin
sjunker antitoxinmängden först — detta är den negativa
fasen —, efter några dagar börjar en stigning —
den positiva fasen —, till dess antitoxinmängden
kommer betydligt öfver sin utgångspunkt.
G. Wrgn.
*Neger, F. W., dog 6 maj 1923 i Dresden.
C. Lmn.
Negotiable dokumenter, da. Se Negotiera och
Innehafvarpapper. Suppl.
*Negotin tillhör nu Jugo-Slavien; 7,000 inv. Under
Världskriget utkämpades i okt. 1915 i trakten
af N. hårda strider mellan högra flygeln af den
anfallande 1:a bulgariska armén (Bodjajev) och
motstående del af 2:a serbiska armén (Stepanovitj).
Serberna blefvo slagna och nödgade till återtåg
mot Morava. Bulgarerna intogo staden den 21. Först
i okt. 1918 besattes den af ententetrupperna. Jfr
Världskriget, sp. 197 och 249.
H. J—dt.
Negra, hamn. Se Albuñol. Suppl.
*Negrer. Hos de under muhammedanskt inflytande
stående negerstammarna ha kristendom och civilisation
gjort endast ringa framsteg, och hos de rent hedniske
negrerna har månggiftet verkat som hinder däremot. Om
negrernas användning i Världskriget se Färgade (hjälp)trupper.
Suppl. I Förenta staterna
(väsentligen sydstaterna) funnos 10,463,131 negrer
1920.
E. A—t.
*Negri, Ada. Af hennes senare verk må nämnas
diktsamlingarna Esilio (1914) och Il libro di Mara
(1919), novellerna Le solitarie (1917), Orazione
(1918) och Stella mattutina (1921).
*Négrier, F. O. de, dog 23 aug. 1913 ombord på
en turistångare under resa från Spetsbergen till
Hammerfest.
Negriska kropparna, med. Se Vattuskräck.
*Negruzzi. — 2. Jakob N. är led. af Rumänska akad. och
var 1914—22 dess generalsekreterare.
*Neidenburg hade 5,945 inv. 1919. Under slaget vid
Tannenberg 23—31 aug. 1914 kom N., såsom stödjepunkt
för ryska Narevarméns vänstra flygel, vägknut och
öfvergångsställe öfver den sumpiga Neide, att spela
en viktig roll. Staden intogs den 25 af 33:e ryska
armékåren, återeröfrades den 28 af 1:a tyska kåren,
anfölls förgäfves den 29 af 1:a ryska kåren och
förblef alltsedan i tysk ego. N. förstördes delvis
under slaget, men dess förnämsta byggnad, det på
1300-talet uppförda slottet (tysk ordensborg),
förblef oskadad. Jfr Världskriget, sp. 174.
H. J—dt.
*Neilendam, Nikolaj A., verkar från 1915 äfven som
sceninstruktör vid k. teatern. — 2. Valdemar Karl N.,
den föregåendes broder, målare, f. 23 aug. 1870
i Köpenhamn, fick sin utbildning på akademien och
hos Zahrtmann och har utställt på Charlottenborg
från 1906. Hans specialitet är historiska bilder,
företrädesvis från danska skalders och konstnärers lif
omkr. 1800: Wessel, Ewald, H. K. Andersen m. fl. På
Kunstmuseet i Köpenhamn finns H. C. Andersen tar
afsked af sin moder (1911). — 3. Robert Johannes N.,
de föregåendes brode:, skådespelare, teaterhistoriker,
f. 24 mars 1880 i Köpenhamn, var anställd vid Casino
1900—05, Folketeatret 1905—11, Det ny teater 1911—14
och Betty Nansen-teatret 1917—19. Som teaterhistoriker
har han utgett bl. a. "Breve fra danske skuespillere
og skuespillerinder" (2 bd, 1911—12), skrifvit den
psykologiska studien Johanne Luise Heiberg (1917),
Folketeatrets historie 1857-1908 (1919) och Casino
(1923). Hans hufvudverk är det 1921 påbörjade Det
kgl. teaters historie 1874—1922, som skall i 8 bd
fortsätta Overskous teaterhistoria (2 bd hittills
utkomna). Ett par af N:s böcker ha utkommit i
sv. öfv. — N:s hustru (sedan 1907) Sigrid Marie
Elisabet N., född Andersen, f. 31 maj 1873 nära
Horsens, var anställd vid k. teatern i Köpenhamn
1891—96, Folketeatret 1900—11 och tillhör därefter
ånyo k. teatern, där hon bl. a. i Holbergsroller
visat ett frodigt och varmt temperament.
P. E—t.
*Neikter, J. F. Se A. Nilsson, "J. F. N." (i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
