Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * New Mexico - * New Orleans - * New red sandstone - * Nevrekop - New Wimbledon. Se Wimbledon - New Windsor. Se Windsor 1. - * New York. Staten - * New York. Staden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
end of the trail: The far west from
New Mexico to British Columbia" (1915).
E. A—t.
*New Orleans hade 387,219 inv. 1920. En stor ny kanal
öppnades 6 febr. 1923 mellan Mississippi och Lake
Pontchartrain, i n., en sträcka på omkr. 5,5 km.
*New red sandstone är en benämning, som numera
nästan h. o. h. gått ur bruk, och de bildningar,
som räknades dit, ha blifvit hänförda till olika
nivåer af perm och trias. — Old red sandstone,
devonsystemets kontinentala eller limniska facies,
har visat sig väl kunna skiljas från samtidiga
marina bildningar. Old red sandstone förekommer
i västra Ryssland, i Norge, på Spetsbergen, på
Brittiska öarna samt i östra delen af Nord-Amerika
(New England). Den devoniska kontinent, där old
red sandstone aflagrades, har sålunda sträckt
sig tvärs öfver Nord-Atlanten (se Kaledoniska
bergskedjan. Suppl.).
K. A. G.
*Nevrekop tillhör nu Bulgarien.
New Wimbledon [njō’ ωi’mbəldən]. Se Wimbledon.
New Windsor [njō’ ωi’nṡə]. Se Windsor 1.
*New York. Staten hade 10,385,227 inv. (5,187,350
män och 5,197,877 kvinnor), 81 på 1 kvkm., till
folkmängd alltjämt den första, men i fråga om
folkmängdstäthet den femte unionsstaten (1920). De
hvite utgjorde 10,172,027, negrerna 198,483 och
indianerna 5,503 pers. Af 2,786,112 i utlandet födda
hvita voro 53,025 från Sverige, 27,573 från Norge,
14,222 från Danmark och 12,504 från Finland. 28
städer hade 1920 öfver 20,000 inv. hvar, bland dem
6 öfver 100,000 inv. hvar. Af 4,315,404 medl. i
olika kyrkosamfund (1916) voro 63,6 proc. romerska
katoliker, 7,6 proc. metodist-episkopaler,
5,3 proc. protestant-episkopaler, 5,2
proc. presbyterianer, 4,2 proc. baptister,
2,6 proc. judar, 1,7 proc lutheraner, 1,5
proc. reformerta, 1,5 proc. kongregationalister
och 6,7 proc. anhängare af andra
kyrkosamfund. — Jordbrukens antal minskas oafbrutet
(från 215,597 år 1910 till 193,060 år 1920). Äfven
den förr viktiga fårafveln är på retur, hvaremot
mejeriproduktionen är i starkt uppsving. Äfven
malm- och stenproduktionen har gått mycket framåt,
och totalvärdet af mineralprodukter anslogs till
75 mill. doll. 1921. Industrien omfattade 49,330
fabriker med 6,012 mill. doll. kapital, 1,228,130
arb. och 3,867 mill. doll. tillverkningsvärde 1919. —
År 1923 hade staten 2,144 tidningar, hvaraf 192
dagliga (1,874 äro på engelska, 28 på spanska,
24 på italienska, 22 på tyska, 22 på jiddisch
o. s. v.; bland de öfriga äro ytterligare 27
olika språk representerade). — Folkundervisning är
obligatorisk t. o. m. 18 års ålder samt sedan 1916
äfven fysisk fostran för barn mellan 8 och 18 år.
1922 funnos 11,865 offentliga skolor med 1,826,506
lärjungar, 1.037 offentliga "high schools" med
273,034 lärj., 10 offentliga normalskolor med
9,288 lärj. samt 145 universitet, colleges, yrkes-
och tekniska skolor med 73,623 studerande. — N.
är nu deladt på 62 grefskap. Järnvägsnätet var 22,541
km., hvaraf 9,038 km. elektriska, 1921. Kanalernas
längd var 1.027 km., hvaraf 581 km. på Eriekanalen.
Nyligen har dessutom The state barge canal
fullbordats mellan New York city och Buffalo,
en djupvattensränna om 1,271 km. och 3,65 m.
minimidjup. Litt.: H. A. Stebbins, "A political history of the state of
New York" (1913), och J. Malcolm, "New York red book" 1919). E. A—t.
*New York. Staden N. hade enligt dess
hälsovårdsdepartements (municipal department of
health) uppgifter 5,927,617 inv. 1923, sålunda
fördelade: Manhattan 2,267,006; Bronx 840,544;
Richmond 127,548; Brooklyn 2,156,780; Queens
535,739. Jämte förstäder och angränsande områden
i staterna N. och New Jersey hade N. 8,034,349
inv. 1920, hvaraf i den egentliga staden
5,620,048. Af i utlandet födda 1,991,547 hvita voro
33,703 svenskar, 24,500 norrmän, 9,092 danskar,
10,240 finländare. Svenska som modersmål hade 60,017
pers. 1920. S. å. funnos i N. 153,088 negrer och 7,956
andra färgade (kineser, japaner och indianer). Den
hvita befolkningen ökades 1910—20 med 789,842
pers. (16,9 proc.) och negrerna med 61,379 pers. (66,9
proc.). Största antalet främlingar var 1920 från
Ryssland, Italien, Irland, Tyskland, Polen och
Österrike i nu nämnd ordning. Den manliga befolkningen
var 49,9 och den kvinnliga 50,1 procent af den hela
1920. — Bland nyanläggningar märkas Grand Hudsonbron
till Hoboken (byggd 1914—17; 2,558 m. lång),
Hell gate-bron öfver East river (byggd 1914—16 af
G. Lindenthal, 5,5 km. lång, 310 m. spännvidd;
kostnad 68 mill. kr.), en 2 km. lång gatutunnel
under Hudsonfloden, justitiepalatset (af G. Lowell,
färdigt 1913 för en kostnad af 36 mill. kr.), det i
hufvudarbetet nämnda municipalhuset (färdigt 1914;
med 40 våningar och 174 m. höjd till toppen), ett nytt
katolskt församlingshus (1914) och ett indianmonument
på Fort Wardsworth, i hamnen (en 20 m. hög bronsstaty
på en 24 m. hög granitsockel, af D. Ch. French). —
I jan. 1914 skedde sista sprängningen i den 150
km. långa vattenledningstunneln från Catskills,
där vattenbäckenets yta är 2,300 kvkm. och
hvarifrån dagligen föras 2,25 mill. kbm. vatten
till N. Katedralen S:t John the divine (se fig. 12,
plansch III i hufvudarbetet) väntas bli färdig 1934
och komma att kosta omkr. 20 mill. doll. I stadens
norra del (hörnet af 166:e gatan och Grand boulevard
and concourse) skall 1925 uppföras en ny svensk
kyrka (efter ritningar af professor L. Wahlman) för
den svensk-lutherska Trinityförsamlingen. Bland nya
monument märkas "Lafayette panel" (af D. C. French)
i Prospect park, Brooklyn, invigdt 10 maj 1917
af franske marskalken Joffre, flera minnesmärken
öfver Världskriget m. m. — En storslagen plan
till förbättring af stadens inre kommunikationer
har uppgjorts mellan stadens myndigheter och
två privata bolag, hvilka fått oktroj på vissa
af dem 1917 under en period af 49 år (the dual
system). En tunnel för åktrafik under North river,
mellan Manhattan och Jersey city, med två tuber,
den ena för öst-, den andra för västgående trafik,
för en beräknad kostnad af 28,7 mill. doll. beslöts
1919, påbörjades 26 okt. 1922 och väntas bli färdig
i juli 1925. Dess längd beräknas till omkr. 2,8
km. och dess kapacitet till 15,8 mill. åkdon om året
i båda riktningarna. För folkundervisningen funnos 3
lärarskolor (training schools for teachers), 39 "high
schools" och "vocational schools", ett stort antal
"junior high schools" och 618 offentliga folkskolor
med 953,189 lärjungar (1924). Antalet analfabeter
öfver 10 år samla var 281,121 (1920).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>