Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 753-754 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nieuport, Edouard - Nieuwe gids, De - Nieuwe Nederland. Se Nya Nederländerna - Nieuwenhuis, Peder Nicolaas - * Nieuwe republik bör vara Nieuwe republiek - * Nieuwpoort - * Nigde - * Nigeria - Nikander, Gabriel - * Nikaria - Niki-propeller - * Nikisch, A. - Nikolaidalen. Se Zermatt - * Nikolai församling, Sankt. 1. (Storkyrkoförsamlingen) - * Nikolai församling, Sankt. 2. - * Nikolai församling, Sankt. 3. - Nikolaus, S:t, by. Se Zermatt, sp. 739 - * Nikolaus I, konung af Montenegro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Världskriget. Jfr Flygvapnet.
Suppl., sp. 898 och 900.
H. J—dt.

Nieuwe gids, De [nīve chidds], holländsk
tidskrift. Se Holländska litteraturen. Suppl.,
sp. 441.

Nieuwe Nederland [nīve-]. Se Nya Nederländerna.

Nieuwenhuis [nīvenhöjs], Peder Nicolaas, dansk
militärförfattare, f. 13 okt. 1842 i Amsterdam af
dansk släkt, d. 21 dec. 1924 i Köpenhamn, holländsk
sjökadett 1856—59, blef 1859 dansk officer, deltog
i kriget 1864 och avancerade till generalmajor 1905
samt afgick 1910. Han har utvecklat stor litterär
verksamhet som militärförfattare; af hans arbeten
må nämnas Den russiske hærs ledelse under krigen
1904—05 (1912), Krigsproblemet belyst ved den danske
hærs ledelse i de sidste aarhundreder (1913),
Krigsledelsen i en konstitutionel stat (1917)
och Den danske hærs udvikling siden 1864 (1918).
P. E—t.

*Nieuwe republik bör vara Nieuwe republiek.

*Nieuwpoort hade 4,622 inv. 1920. Under Världskriget,
då större delen af staden med den 1480 byggda
klädeshallen och det gamla klocktornet förstördes,
ingick N. med det framför broarna öfver Yserkanalen
anlagda brohufvudet i de allierades försvarslinje
utefter denna. Under slaget vid Yser hösten 1914
försökte tyskarna 18—26 okt. förgäfves tillkämpa
sig kanalöfvergångarna vid N., som försvarades af
belgiska armén. 28 okt. sattes hela området mellan det
24 km. s. ö. om N. vid Yserkanalen likaledes belägna
Dixmuiden och N. under vatten. 20 dec. s. å.—21 april
1915 utkämpades hårda, men resultatlösa strider om
ställningarna vid N. mellan fransmän och tyskar,
de förre understödda af engelska örlogsfartyg. Under
ställningskriget på sommaren 1917 intogo tyskarna 10
juli det då af engelsmännen försvarade brohufvudet
n. om N. Jfr Världskriget, sp. 171 och 220,
samt Lombartzyde. Suppl.
H. J—dt.

*Nigde. Sandjaket hade 230,490 inv. 1912, hvaraf
174,140 turkar, 55,518 greker, 753 armenier och
41 judar.

*Nigeria är sedan 1914 namn på det brittiska
"colony and protectorate", som uppstått genom
förening af Nord- och Syd-Nigeria. Det omfattar
862,600 kvkm. med 18,152,091 inv. (1921), hvaraf
omkr. 4,000 hvita, hvarjämte västra delen af Kamerun
(omkr. 80,000 kvkm. med 550,000 inv.) administreras
af Nigerias myndigheter. Enligt konstitutionen af
1922 styres kolonien och protektoratet af en af
brittiska regeringen utsedd guvernör, vid hvars
sida står ett exekutivt råd med 10 medl. och ett
lagstiftande råd med 44 medl., hufvudsakligen
ämbetsmän, hvilket senare lagstiftar för kolonien
och de södra provinserna, medan guvernören behåller
sin lagstiftande myndighet för de norra. Litt.:
E. D. Morel, "N." (1911), F. D. Lugard, "Report on the
amalgamation of Northern and Southern Nigeria" (1920).
O. Sjn.

Nikander, Gabriel, finländsk kulturhistoriker, f. 21
maj 1884 i Bjärnå, blef student 1902 och filos.
licentiat 1915, var 1908—11 lärare vid Svenska
folkakademien, 1911—12 föreståndare för Mellersta
Nylands och 1912—17 för Borgå folkhögskola, blef
1917 docent i nordisk kulturhistoria och är sedan
1921 professor i nordisk kulturhistoria
och folklifsforskning vid Åbo akademi. Bland N:s
arbeten märkas Jacob Tengström såsom akademisk lärare
och biskop intill 1808 (1913), Finländska herrgårdar
under den gustavianska tiden (i "Hist. tidskr. för
Finland" 1917), Politiska opinioner i Gustav III:s
Finland (i "Skrifter, utg. af Sv. litt. sällsk. i
Finland", 142, 1919) samt Byar och gårdar i Helsinge
1750—1865.

*Nikaria afträddes 1920 af Turkiet till Grekland.

Niki-propeller. Se Propeller, fig. 26.

Arthur Nikisch.

*Nikisch, A., dog 23 jan. 1922 i Leipzig. 1919—20
dirigerade han ett antal konserter med
Konsertföreningens orkester, Stockholm. Han fick 1917
geheime hofråds titel.

Nikolaidalen. Se Zermatt.

*Nikolai församling, Sankt. 1. (Storkyrkoförsamlingen)
Arealen är 22,49 har. Den mantalsskrifna
folkmängden var 11,627 personer 1924. Genom gåfvor
har församlingen satts i tillfälle att från 1923
efter hand utbyta Storkyrkans innanfönster mot
smårutiga fönster af antikglas, för åstadkommande
af en mera sluten stämning åt kyrkorummet, fri från
anblicken af omgifvande arkitekturpartier. Litt.:
I "Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium"
ingår "S:t Nikolai eller Storkyrkan i Stockholm"
(1:a h. "Församlingshistoria", 1924). I handskrift
förvaras "Stockholms stads stora kyrckia, til
sit forna tilstånd, chorer och altarer, med dess
gamla bref och insticktning, beskrefven af Johan
Peringskiöld" (1709). — 2. Socknens areal är nu
9,718 har. 5,228 inv. (1924). — 3. N. är sedan 1
maj 1921 namn på Örebro södra stadsförsamling,
som bildar eget pastorat. 1,229 har. 18,605
inv. (1924).
1. G. V. G. 2—3. E. A—t.

Nikolaus, S:t, by. Se Zermatt, sp. 739.

*Nikolaus I, konung af Montenegro. Om hans politik
under Världskriget se Montenegro. Suppl. När
N. jan. 1916 undan de ockuperande österrikarna flydde
från Montenegro först till Italien och sedan till
Frankrike, mottogs han först af bundsförvanterna
med välvilja och erhöll finansiellt understöd. I
Neuilly residerade han med sin emigrantregering,
med hvilken ifrarna för en jugoslavisk enhetsstat
lågo i ständig fejd. N. afvisade ej helt tanken på
förening med Serbien, men förordade i så fall en
federativ sammanslutning, hvari Montenegro skulle
ingå i liknande ställning som Serbien. Serberna fingo
emellertid öfvertaget i de allierades rådslag,
N:s regering kallades efter segern ej att deltaga
i fredsförhandlingarna i Paris, och i Montenegro
arrangerades af serberna en "nationalförsamling" i
Podgorica, som förklarade N. afsatt och proklamerade
Montenegros uppgående i Serbien (26 nov. 1918). N:s
återstående lefnad var en följd af maktlösa protester
mot detta behandlingssätt från bundsförvanternas
sida; dessa åter ifrågasatte hans förbundstrohet
under krigets för Montenegro mest

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>