- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
757-758

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nikolaus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anmodan af arbetar- och soldatrådet i Petersburg,
och internerades i Jalta på Krim. Han frigafs i april
1919 samt begaf sig då till Italien och 1923 till
Frankrike (Paris). — N. ansågs som härförare ha varit
initiativkraftig och utvecklat målmedveten energi,
men ock stor hänsynslöshet äfven mot egna trupper och
eget lands invånare, vid utförandet af sina för en
viss storslagenhet utmärkta fälttågsplaner. General
Ludendorff har i "Meine kriegserinnerungen"
karakterisat N. såsom "en soldat och fältherre
allt igenom".

3. N. Michailovitj afrättades 28
jan. 1919 i Petersburg på order af därvarande
revolutionsdomstol, ehuru han, helt uppgående
i historiska forskningar, stått fjärran från
politiken.
2. H. J—dt.

*Nikolaus Arnessön. Den i artikeln nämnde konung
Håkan Håkansson var Sverres sonson.

*Nikšič tillhör nu Jugo-Slavien.

Nilakhanta, mansroll (fanatisk braman; baryton)
i Delibes’ opera "Lakmé" (se d. o. Suppl.).

*Nilblått. Jfr Aziner. Suppl.

*Nilen. Regeringen i Sudan har igångsatt storartade
arbeten för att genom dammbyggnader i Blå Nilen
åstadkomma bevattning af Gesira-området (landet
mellan Blå och Hvita Nilen ofvan Kartum). Ofvanför
Sennar har sedan 1914 byggts en damm, hvarifrån
kanaler leda ut vattnet till ett irrigationsområde
om mer än 100,000 hars yta, där man börjat odla bomull
m. m. Anläggningen framkallade farhågor i Egypten, att
det för dess bevattning tillgängliga vattnet skulle
minskas, och af egyptiska regeringen påbörjades en
dammanläggning i Hvita Nilen, 40 km. s. om Kartum,
hvarjämte underhandlingar upptogos om begränsning af
den sudanska bevattningsarealen. Utredning härom pågår
1925. Äfven i Tokar-området inom prov. Kassala ha
bevattningsanläggningar gjorts under de senaste åren.
O. Sjn.

Nilgädda, zool., Gymnarchus niloticus. Se Gymnarchus.

Nilklostret. Se Seligersjön.

*Nilsiä. 1. N. ligger i Pielavesi (ej Pietavesi)
domsaga; hör som pastorat till Uleåborgs
stift. Areal 665 kvkm. 8,951 inv. (1923).
O. B—n.

*Nils Nilsson blef rådman 18 april 1643, fick
fullmakt som handelsborgmästare 10 aug. 1648
och valdes 20 dec. s. å. af magistraten till
herredagsman. Han var borgarståndets talman
1649, 1650 och (utskottsmötet) 1651. 3 juni
1652 afträdde han från sitt borgmästarämbete,
och 2 juli 1655 utnämndes han till assessor i
Svea hofrätt. Han dog (sannolikt 21 maj) 1664 och
begrofs 11 juni i Jakobs kyrka. N:s barn antogo
namnet Holmström, ett af dem var den bekante skalden
Israel Holmström (se d. o.). — Se G. Elgenstierna,
"Stockholmssläkter. Nils Nilssons adliga ätt
(Holmström)" (i "Personhist. tidskr." 1915).

Nils Nilsson Nyberg, pseudonym. Se Palmær, H. B.

*Nilson (sp. 1025), L. F. Vet. akad. präglade
1921 års minnespenning öfver N. Utförlig
lefnadsteckning öfver N. af Å. G. Ekstrand i
Vet. akad:s "Levnadsteckningar", bd 6 (1921).
— 2. Lars Gunnar Edvard N., den föregåendes son, läkare,
f. 28 sept. 1872 i Uppsala, med. kandidat där 1895,
licentiat i Stockholm 1899 och doktor i
Lund 1911, inträdde i flottans tjänst 1898 samt blef
1903 marinläkare af 1:a graden och sjukhusläkare vid
kirurgiska afd. af flottans sjukhus i Karlskrona samt
1917 marinöfverläkare och chef för Marinläkarkåren
samt för Marinförvaltningens sanitetsafd. Han
ledde 1905—11 omorganisationen af ofvannämnda
sjukhus. 1905 var N. stabsläkare å den vid västkusten
sammandragna flottan och införde därunder förbättrade
anordningar till de sårades vård. Han har varit
lärare i sjökrigets kirurgi vid marinläkarkurser
och var våren 1916 chefläkare vid det med svensk
personal utrustade Reservspital XV i Wien. Han har
med skärpa uppträdt mot ifrågasatt sammanslagning
af arméns och marinens sjukvårdsväsen, verkat
för oftalmologiens användning inom sjövapnet (vid
utbildning af artilleripersonalen) och tidsenliga
föreskrifter beträffande flygarpersonalens
kroppsbeskaffenhet och hygien. Sedan 1919
är han Sv. läkaresällsk:s sekreterare. N. har
publicerat afh. och uppsatser i in- och utländska
facktidskrifter, däribland Varicocele och dess
operativa behandling
(gradualafh. 1911). Bland N:s
tryckta skrifter märkas f. ö. Sjökrigets kirurgi
ombord å stridsfartygen
(1913), Marinens hälso-
och sjukvård
(i "Med. folkbibliotek", 1924) samt
Råd och upplysningar i hälso- och sjukvård för
fartyg i kust- och östersjöfart
(belönad med 1:a
pris af Sv. läkaresällsk.) 1925. Han är led. af
Örlogsmannasällsk. (1908) och Krigsvet. akad. (1921).
2. J. K.

Nilson, Johan Severin, målare, f. 14 jan. 1846
i Asige i Halland, d. 24 nov. 1918, studerade
vid konstakademien i Stockholm från 1865, vann
kungl. medaljen 1870 för Gustaf Vasa mottager
bibelöversättningen,
fortsatte studierna i Paris
för Bonnat och var sedan verksam i Stockholm. Han
målade Sigurd Rings färd till Valhall (utst. 1873),
barnmotiv som "Lille kungen" (lekande gossar) och "Med
mat till far"
(utst. 1877), genretaflor ("Vak upp!",
scen i en landtkyrka; utst. s. å.), landskap, motiv
från Halland och hafskusten (Byigt bärgningsväder;
utst. 1898) samt porträtt.
G—g N.

Nilson, Sven Johan, präst f. 11 juli 1859 i Hvetlanda,
d. 6 aug. 1923 i Solna, blef 1882 student i Uppsala,
prästvigdes 1889 och tjänstgjorde därefter i Maria
församling i Stockholm (från 1894 som komminister)
till 1913. 1911 kallades han till kyrkoherde i
Solna pastorat, som han tillträdde 1913, samtidigt
utnämnd till e. o. hofpredikant. N. inlade mycken
förtjänst om organiserandet af det frivilliga
själavårdsarbetet i hufvudstaden och var jämväl
under många år en af de ledande krafterna inom
Allmänna svenska prästföreningen. Han var ock länge
sekreterare i Samfundet pro fide et christianismo,
hvars historia han utgaf till dess 150-årsjubileum
1921. Efter hans död utgafs en vald samling af hans
tal och predikningar under titeln Medan livets dagar
skrida
(1923). På N:s initiativ restes 1922 vid
Solna prästgård en minnesstod öfver J. O. Wallin,
hvars minne han hugfäste äfven genom att hopbringa
värdefulla minnen af den store psalmdiktaren. 1924
utfärdades ett upprop om bidrag till en Sven Nilsons
fond
, hvars afkastning är afsedd att användas
för Solna frivilliga hjälpförenings verksamhet.
E. N. S—g.

Nilson, Erik Agabus. Se Nilsson, sp. 1035 (äfven i Suppl.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcq/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free