Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 763-764 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nikolaus ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Loddfafnesmal (1898;, History of Sweden (1899)
och Sångarfärden till Sverige 1910
(1910).
O. A. L—r.


Nilsson, Axel Rudolf,
kulturhistoriker, museiman, f. 11 aug. 1872 i
Källstorp, Malmöhus län, d. 22 febr. 1924 i Göteborg,
blef student i Lund 1891, filos. kandidat där 1900,
amanuens vid Kulturhistoriska museet i Lund 1893 och
vid Nordiska museet i Stockholm 1902, intendent för
sistnämnda museums byggnads- och textilafd. 1906 samt
intendent och chef för Konstslöjdmuseet i Göteborg
1914. 1905—14 var N. dessutom lärare vid Tekniska
högskolan i Stockholm. 1916 utnämndes han till filos.
hedersdoktor vid Göteborgs högskola. — N. studerade
först medicin och därefter naturvetenskap för att
slutligen bli humanist. Äfven åt målarkonsten hade han
någon tid egnat sig, och hans konstnärliga blick svek
honom sällan. Sedan han slagit in på museimannabanan,
studerade han samtidigt praktiskt handtverk och
förvärfvade gesällbref i flera yrken. När Nordiska
museets samlingar inordnades i museets nya byggnad,
tog han en mycket betydande del i detta problems
lösning, och då Lifrustkammaren installerades, ledde
han detta arbete. Genom utrikes studieresor vidgade
och fördjupade han samtidigt sina museitekniska
insikter och åtnjöt anseende som vår främste
museitekniker. Ett af hans betydelsefullaste uppslag
som sådan är desinfektion från skadeinsekter medelst
kolsvafla. Vid anläggandet och ordnandet af Röhss’
konstslöjdmuseum i Göteborg fick han tillfälle att
fritt tillämpa sina museala intentioner. På grund
af sin ovanliga klartänkthet, praktiska blick och
impulsiva initiativrikedom anlitades N. en tid som
rådgifvare vid anläggandet eller ordnandet af nästan
alla kulturmuseer i Sverige och invaldes som led. i
ett flertal kommittéer och utskott med kulturella
uppgifter; bl. a. var han ordf. i historiska
utskottet för 1923 års jubileumsutställning i
Göteborg. N. koncentrerade sin vetenskapliga
verksamhet eg. på svensk byggnadskonst och
väfnadskonst och utförde i förstnämnda hänseende på
Nordiska museets bekostnad vidsträckta forskningsresor
inom landet N. var mer en handlingens än de teoretiska
studiernas man. Bland hans tryckta arbeten må nämnas
Katalog öfver Hallands museum (1902), Äril, spis och
ugn (i "Ymer", 1905), Kryptbilderna i Lunds domkyrka
(i "Fataburen", 1908), Skansens kulturhistoriska
afdelning (vägledning; 1909) och Ett borgarhus från
storhetstiden (i Örebro läns fornminnesförenings
tidskr., 1912).
N. E. H.


Nilsson, Johan (N. i Skottlandshus), jordbrukare, politiker,
ämbetsman, f. 21 aug. 1873 i Färlöf, Kristianstads
län, arrenderade under en följd af år Skottlandshus
i sin födelsesocken, gjorde sig känd som driftig
kommunalman och var landstingsman 1906—23. N. är
led. af Första kammaren sedan 1909, var ordinarie
led. af statsutskottet
1915—24 och är vid 1925 års riksdag led. af
bevillningsutskottet. Han var led. af
spannmålsmonopolutskottet vid urtiman 1919, af
särskilda utskottet för försvarsfrågan vid riksdagen
1924 och är så äfven 1925. Inom högerpartiet har
N. spelat en framstående roll, har varit led. af
nationella partiets förtroenderåd sedan 1916,
partiets ordförande vid riksdagen 1923 (efter
E. Tryggers utnämning till statsminister) och vice
ordf. i Allmänna valmansförbundets öfverstyrelse
och dess arbetsutskott 1919—23. Under uttalande af den
uppfattningen, att landshöfdingskap icke borde förenas
med någon form af partiledarskap, afgick N. vid sin
utnämning till landshöfding i Kristianstads län juli
1923 från alla befattningar inom partiorganisationen;
dock kvarstår han som led. af nationella partiets
förtroenderåd.
L. K—n.

Nilsson, Johan, tidningsman, politiker, f. 1 april
1874 i Bromma, Malmöhus län, var 1902—06 ombudsman
för Järn- och metallarbetareförbundet och är sedan
1906 medarbetare i "Arbetet" i Malmö. N. är sedan
1918 ordf. för socialdemokratiska arbetarepartiets
Skånedistrikt, stadsfullmäktig i Malmö sedan 1910 och
led. af stadens drätselkammare och folkskolestyrelse
sedan 1911. Han valdes 1917 till led. af Andra
kammaren för Malmö stad och flyttade vid urtima
riksdagen 1919 öfver till Första kammaren, som han
fortfarande (1925) tillhör (för Malmöhus län med
Malmö stad och Hälsingborgs stad). I riksdagen
har N. tillhört statsutskottet sedan 1918,
arbetstidsutskottet 1919 och försvarsutskotten
1924 och 1925. Han är sedan 1924 statsrevisor
och var 1919—23 led. af försvarsrevisionen. Som
tidningsman har N. under många år lifligt deltagit i
olika pressorganisationers verksamhet; han är sedan
1919 ordf. i Journalistföreningens södra krets och
därjämte sedan s. å. led. af Journalistföreningens
centralstyrelse.
S. H.

Nilsson, Ivar, skådespelare, f. 19 mars 1877 i
Lösen, Blekinge län, var efter studier i Dramatiska
teaterns elevskola anställd vid E. Hillbergs sällskap
1901—02, följande år hos Hj. Selander, vid Göteborgs
folkteater och Östermalmsteatern i Stockholm och har
från hösten 1907 tillhört Dramatiska teatern. Han
utförde på dess invigningsföreställning 18 febr. 1908
titelrollen i "Mäster Olof" och har sedan uppburit
betydande roller mest inom det stora skådespelet
och den klassiska komedien: Gustaf Vasa i "Siste
riddaren" och "Riksföreståndaren", Karl X Gustaf i
"Tåget öfver Bält", titelrollen i "Danton", Ludvig
XI i "Gringoire", Djäfvulen i "Det gamla spelet om
Enhvar", Shakspere-rollerna Narren i "Kung Lear",
Tobias i "Trettondagsafton", Lancelot i "Köpmannen i
Venedig", Antolykus i "En vintersaga" och titelrollen
i "Hassan". I komiska karaktärsroller ha hans starka
temperament och breda frodiga framställningskonst
fått sitt kanske allra bästa uttryck. Att nämna äro
Per klockare i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>