- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
775-776

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Nolhac, P. de - Nolin, Jean - Nollet, Edouard - Nolly, Emile - Nólsoyarpól. Se Färöiska litteraturen. Suppl. - Nomadskolor, Nomadskolinspektör. Se Lappmarkens ecklesiastikverk. Suppl. Jfr. Folkskolinspektör. Suppl. - No man's land, eng., "ingen mans land" - Nomarthra - Non, udde. Se Nun 4. - Non-adoranter. Se Socinianer, sp. 208 - * Nonie - * Nonlus. Se Nunes (ej Nuñez), P. - Nonnea rosea - * Nonnen, E. - Nonpareil - Noord-Beveland, ö. Se Beveland och Zeeland - * Noorden. 2. Karl von N. - Noor-Eesti. Se Estniska språket och litteraturen. Suppl. - Noormarkku, finsk socken. Se Norrmark - Noot, Thomas van der. Se Van der Nootska huset (äfven i Suppl.) - Nootka-sundet. Se Nutka-(Nootka-)sundet - * Nor. 1. - * Nor. 2. - * Nor (Noor). 2. - * Nora. 1. - * Nora. 2. - * Nora, stad - * Nora bergslags järnvägar - * Nora domsaga - * Nora kontrakt - * Nora landsförsamling - * Nora och Hjulsjö bergslag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Souvenirs d’un vieux romain (1922). N. invaldes 1922 i Franska
akad. (efter Boutroux).
G—g N.

Nolin [nålä̃’], Jean, fransk-canadensisk
författare. Se Canadensiska litteraturen. Suppl.

Nollet [nålǟ], Édouard, fransk militär, f. 28
jan. 1865 i Marseille, blef artilleriofficer 1884,
anställdes 1906 i krigsministeriet, där han kraftigt
och framgångsrikt verkade för fältartilleriets
betydliga ökning, blef 1911 öfverste och
reg.-chef, chef för fältart.-skjutskolan och
ordf. i art.-skjutkommissionen. Som sådan tog
han initiativet till den högst betydelsefulla
eldledningen från flygplan. Under Världskriget var
han art.-befälhafvare vid 13:e armékåren 1914, blef i
dec. s. å. brigadgeneral och chef för 48:e inf.-brig.,
fick 1915 befälet öfver 129:e inf.-fördelningen, som
han med stor utmärkelse förde i Vogeserna, och 1916
öfver 66:e jägardivisionen, blef s. å. div.-general
och chef för 12:e armékåren (Verdun, Aisne), 1917 chef
för 36:e armékåren (Yser, Picardie) och 1918 chef
för 1:a armékåren (Lille). Juli 1919—okt. 1921 var
N. president i kontrollkommissionen för Tyskland,
hvilket maktpåliggande och grannlaga uppdrag han
skötte med skicklighet och energi. Efter afgången
blef han led. af högsta krigsrådet och var juni
1924—april 1925 krigsminister i Herriots ministär.
H. J—dt.

Nolly [nåli’], Émile, pseudonym för fransmannen
Émile Détanger, f. 5 okt. 1880 i Izieux, dep. Loire,
d. som kapten 5 sept. 1914 i Blainville-sur-l’Eau af
ett shrapnelsår. Med Hiên le Maboul (1909), La barque
annamite
(1910), Gens de guerre au Maroc (1912),
Le chemin de la victoire (1913) och Le conquérant
(1916) lämnade han beaktansvärda bidrag till sitt
lands koloniala litteratur.
R—n B.

Nólsoyarpól. Se Färöiska litteraturen. Suppl.

Nomadskolor, Nomadskolinspektör. Se Lappmarkens
ecklesiastikverk
. Suppl. Jfr Folkskolinspektör. Suppl.

No man’s land [nå͡u’ mänṡ lä’nd], eng., "ingen
mans land", beteckning för obrukad jord eller
för landområden, som ej tagits i besittning af
någon stat (bl. a. ofta använd om Spetsbergen,
innan ögruppen kom under norsk suveränitet). På
1300-talet förstods därmed i London ett ouppodladt
område utanför stadsmuren, där afrättningar plägade
ega rum. I Världskriget var under ställningskriget
denna beteckning vanlig för området mellan de yttersta
skyttegrafvarna vid en frontlinje, där motståndarna
å ömse håll framskjutit dessa till hvarandras närhet.
V. S—g.

Nomarthra, zool. Under denna benämning sammanföras
stundom Gamla världens Edentata, nämligen Manidæ
l. Squamata och Orycteropidæ l. Tubulidentata (se
Myrkottsläktet och Jordsvinsläktet; jfr ock Edentata).

Non, udde. Se Nun 4.

Non-adoranter. Se Socinianer, sp. 208.

*Nonie. Den portugisiske matematikern hette Nunes
(ej Nuñez).

*Nonlus. Se Nunes (ej Nuñez), P.

Nonnea rosea, bot., en till fam. Borraginaceæ,
underfam. Borraginoideæ, hörande ört, förekommande
som ogräs i södra och mellersta Sveriges åkrar,
dit den på senare tider inkommit från Ryssland.
Blommorna äro trattlika, rosenröda med gult rör. Äfven
Nonnea pulla, med violettbruna blommor, förekommer
på liknande lokaler.
G. L—m.

*Nonnen, E. N:s dotter Emily N. (f. 18 jan. 1849 på
Degeberg) och rektor J. Hallenborg hålla f. n. (1925)
på med att utarbeta en biografi af N. — Om N:s syster
Emily N. se hennes ofvannämnda brorsdotter Emily N.,
"Systrarna på Liseberg" (1922).

Nonpareil [nå̃parä’j], fr. (makalös), namn på
ädelstenar (se d. o., sp. 1157).

Noord-Beveland [nå̄rdbefe-], ö. Se Beveland och Zeeland.

*Noorden. — 2. Karl von N. lämnade 1913 professuren
i Wien och öfverflyttade till Frankfurt a. M. som
honorärprofessor i inre medicin. Hans hufvudarbete
är Allgemeine diätetik (tills. med H. Salomon, I,
1920). Han blef 1913 led. af Vet. soc. i Uppsala.

Noor-Eesti [nå̄r ēsti]. Se Estniska språket och
litteraturen
. Suppl.

Noormarkku [nå̄r-], finsk socken. Se Norrmark.

Noot [nå̄t], Thomas van der. Se Van der Nootska huset
(äfven i Suppl.).

Nootka-sundet. Se Nutka-(Nootka-) sundet.

*Nor. 1. N. är sedan 1 maj 1921 förenadt med Segerstad
till ett pastorat, och Grums samt Ed och Borgvik bilda
2 nya pastorat i Nors kontrakt, Karlstads stift. 3,217
inv. (1924). — 2. Kontraktet omfattar nu 5 pastorat:
Nor och Segerstad; Grums; Ed och Borgvik; By, Säffle,
Bro, Södra Ny och Huggenäs; Millesvik, Botilsäter,
Eskilsäter och Ölserud. 20,178 inv. (1921).
l o. 2. E. A—t.

*Nor (Noor). - 2. Fideikommissnaturen upphäfdes
enl. k. tillstånd 21 dec. 1917, och N. försåldes
s. å. Fideikommisskapitalet uppgick vid 1924 års slut
till nära 300,000 kr.
O. Sjn.

*Nora. 1. Socknen tillhör nu Ådalens kontrakt. 3,887
inv. (1924). — 2. Socknens areal är nu 30,309
har. 3,537 inv. (1924).
1 o. 2. E. A—t.

*Nora, stad, har, efter inkorporering 1918 af 2
hemman i landskommunen, en areal af 724 har, hvaraf
530 har land, samt 2,511 inv. (1924). Stadens
banker äro nu jämte Nora sparbank afd.-kontor
af Skand. kredit-a.-b. samt Mälar- och
Göteborgsbankerna. Samskolan har ombildats till
kommunal mellanskola. Staden ingår i pastoratet
Nora stads- och bergsförsamlingar samt Viker och
tillhör vid riksdagsmannaval länets valkrets.
O. Sjn.

*Nora bergslags järnvägar. Nora bergslags
järnväg
är fr. o. m. 1914 efter omräkning 172,4 km. lång,
hvaraf sträckan Ervalla—Otterbäcken är 117,8
km. Egandebolagets styrelse har sitt säte i Stockholm.
F. P.

*Nora domsaga är nu uppdelad på Karlskoga fögderi
och Nora fögderi. 2,580,36 kvkm. 39,916 inv. (1924).
E. A—t.

*Nora kontrakt. Vikers kapell kallas nu enl. K. M:ts
förklaring 24 febr. 1922 annexförsamling och redovisas
i jordeboken som egen socken. 33,754 inv. (1921).
E. Ast.

*Nora landsförsamling. Arealen är nu 40,220 har. 5,176
inv. (1924).

*Nora och Hjulsjö bergslag. Viker benämnes jämlikt
K. M:ts beslut 24 febr. 1922

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0430.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free