Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 785-786 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Nord-Amerikas förenta stater

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

17,062 kyrkor, hvaraf 5,834 missionskyrkor, samt
18,260,793 medl. Judarnas antal uppgafs 1918
till 3,39 mill., en ökning af mer än 100 proc. på
ett årtionde. — (Sp. 1188) Folkskolehusens antal
har vuxit till 271,319, med 21,6 mill. lärj. och
678,435 lärare (1919—20), hvaraf 14,326 public
high schools med 2,19 mill. lärj. och 101,958
lärare. Private high schools voro 2,093, med 184,153
lärj., normalskolorna 371, med 162,796 lärj. och
9,587 lärare, samt universities, colleges och
professional schools 670 med 42,882 lärare och (vid
de 2 första kategorierna) 422,553 studenter. Antalet
analfabeter har nedgått till 6 proc. af befolkningen
om 10 år och däröfver. Proportionen af analfabeter
varierade från 1,1 proc. i Iowa till 21,9 proc. i
Louisiana af befolkningen om 10 år och däröfver
(1920). S. å. funnos 2,393 dagliga, 14,008 vecko- och
487 halfveckotidningar samt 3,156 månatliga, 293
halfmånatliga och 670 andra periodiska skrifter. För
att främja utbytet af vetenskapliga, kulturella och
praktiska erfarenheter mellan N. och Sverige bildades
1919 Sverige-Amerikastiftelsen (se d. o. Suppl.),
och i likartadt syfte arbetar American-scandinavian
foundation (se d. o. Suppl.). — (Sp. 1189) Jordbruk,
skogsbruk och boskapsskötsel gingo såväl absolut
som relativt tillbaka 1910—20 med afseende på
antalet idkare (från 12,65 mill., 33,2 proc. af
samtliga yrkesutöfvare, till 10,95 mill., 26,3
proc.). Samma period ökades farmarealen med 8,8
proc. (från 878,8 mill. till 955,9 mill. acres)
och den odlade arealen med 5,1 proc. (från
478,5 mill. till 503,1 mill. acres), medan
skogsarealen minskades med 12,1 proc. (från 190,9
mill. till 167,7 mill. acres). Äfven jordegendomens
(inkl. boskap) värde ökades kraftigt, med 90,1 proc.,
från 40,991 mill. doll. till 77,924 mill. doll.,
liksom farmernas genomsnittsvärde, med 87,5 proc.,
från 6,444 doll. till 12,084 doll. Det uppskattade
värdet af jordbrukets och boskapsskötselns afkastning
1922 var 14,310 mill. doll. Boskapsbeståndet har under
10-årsperioden varit tämligen stationärt (minskning
i antalet hästar, åsnor och får, men ökning för
mulåsnor, nötboskap, svin och fjäderfä). Värdet af
boskapsbeståndet (fjäderfä och bin inräknade) ökades
dock 1910—20 med 62,7 proc. till 8,013,3 mill. doll. —
(Sp. 1193) Äfven bergsbruket hade oerhördt uppsving
perioden 1909—19, då dess produktvärde ökades med
155 proc. till 3,158,46 mill. doll. Samtidigt mer
än fördubblades det däri nedlagda kapitalet, till
6,955,5 mill. doll. (1919). Värdet af de viktigaste
produkterna var s. å. i millioner doll.

Kol (antracit och bituminösa)	1,510
Petroleum och naturgas	931,8
Järnmalm	218,2
Koppar	181,3
Bly och zink	75,6
Guld och silfver	68,2
Kalksten	52,9
Granit	18,3
Sandsten	10,7
Fosfat	10,3

— (Sp. 1194) Antalet industri-anläggningar ökades
1909—19 med mer än 8 proc. till 291,367 med
9,128,901 arbetare, 44,664,5 mill. doll. kapital,
37,536,8 mill. doll. materialvärde och 62,678,2
mill. doll. tillverkningsvärde, mer än tredubbling
sedan 1909. Såväl 1922 som 1923 framställdes i
N. mer än hälften af allt tackjärn och stål i
världen. Främst bland industrigrenar stodo 1919
slakterierna (4,246,3 mill. doll. tillv.-värde),
hvarefter följde järn- och stålindustri (2,828,9
mill. doll.), automobilfabrikation (2,387,9
mill. doll.), gjuterier och maskinverkstäder
(2,289,3 mill. doll.), bomullsindustri
(2,125,3 mill. doll.) och kvarnindustri (2,052,4
mill. doll.). Sammanlagdt 15 olika industrigrenar
hade mer än 1,000 mill. doll. tillverkningsvärde
hvar, 20 hade mellan 500 mill. och 1,000
mill. doll. hvar, och 64 hade mellan 100 mill. och 500
mill. doll. tillverkningsvärde hvar 1919. — (Sp. 1196)
Handeln med utlandet har alltsedan Världskrigets
utbrott haft jättelika öfverskott för exporten. Dess
utveckling framgår af följande tabell:

År Millioner dollar
Införsel Utförsel Utförselsöfverskott
1914 1,893,93 2,364,58 470,65


1915
l,674,n
2,768,59
1,094,42

1916
2,197,88
4,333,48
2,135,60

1917
2,659,36
6,290,05
3,630,69

1918
2,945,66
5,919,7i ! 2,974,05

1919
3,095,-2 7,232,28 4,136,56

1920
5,238,35 8,108,no 2,870,64

1921
3,654,4G 6,516,5i 2,862,05

1922
2,608,o8 3,771,1* 1,163,08

1923
3,781,26 3,957,08 175,82

Cuba intog 3:e, Japan 4:e, Kina 5:e, Frankrike 6:e
och Tyskland 7:e rangplatsen som importörer till
N., medan som afnämare af varor från N., räknadt
efter deras värde, Tyskland kom i 3:e, Frankrike
i 4:e, Japan i 5:e, Italien i 6:e och Cuba i 7:e
rummet (1922—23). Sverige intog med afseende på N:s
import 20:e platsen, närmast efter Egypten och före
Central-Amerika, och med afseende på dess export 18:e
platsen, mellan Danmark och Norge. Tullumgälderna
för importen 1922—23 voro 562,19 mill. doll. —
Handelsflottan har ansenligt ökats sedan 1912 och
omfattade 27,017 fartyg om 18,28 mill. bruttoton,
hvaraf 8,060 ångare om 15,43 mill. bruttoton och 361
kanalbåtar om 41,862 bruttoton (1923). Året 1922—23
byggdes 770 fartyg om 335,630 bruttoton, hvaraf 127
ångare om 218,022 bruttoton. Utrikessjöfarten har
nästan fördubblats på ett årtionde och uppgick
s. å. till 66,89 mill. ton inklarerade (30,70
mill. ton amerikanska) och 66,60 mill. ton
utklarerade (30,59 mill. ton amerikanska). —
(Sp. 1197) Järnvägarnas längd 1922 var 378,565
km., hvartill kommo 76,532 km. elektriska spår-
och järnvägar. Byggande af järnvägar har gått
endast obetydligt framåt sedan 1910, hvaremot
trafikintensiteten betydligt vuxit beträffande
både personer och gods. Den trådlösa telegrafien,
som ombestyres af 4 privata bolag, räknade 22
kuststationer och 951 fartygsstationer samt befordrade
16,430 telegram 1921. Telefonapparaternas antal ökades
med 1/3 åren 1912—21 och var sistn. år 13,38 mill. —
(Sp. 1198) Bankväsendet har omorganiserats genom en
lag af 23 dec. 1913. Enl. denna Federal reserve act
indelas unionens område i (f. n. 12) distrikt med en
centralbank

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>