Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordön. Se Nya Zeeland - * Nord-Östersjö-kanalen - Nordöstpoldern. Se Zuiderzee, sp. 872 - Norée, Ernst - * Noreen, A. G. - Noreg. Se Noregr (äfven i Suppl.) - * Noregr - Noregs ungdomslag - * Norelius, E. - Norelius, Karl (Carl) Oskar - Noren, sjö. Se Halvars Noren. Suppl. - * Norén. 1. Oskar N. - * Norén. 2. Rikard N. - * Norfolk - Norfolkgran - * Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nordön. Se Nya Zeeland.
*Nord—Östersjö-kanalen. De 1907 påbörjade utvidgningsarbetena
fullbordades 1915. För trafik hade den vidgade kanalen kunnat öppnas
redan 24 juni 1914. Under Världskriget var kanalen
af synnerligen stor strategisk betydelse för tyska
flottan, i det att den möjliggjorde snabba och säkra
förflyttningar af äfven de största örlogsfartyg
mellan Nordsjön och Östersjön. Kanalen förvaltas
af Reichskanalamt i Kiel, som sorterar under
rikssamfärdselministeriets afdelning för vattenvägar.
Afgifter upptagas af alla passerande fartyg, som ej
tillhöra riksmarinen eller byggnadsförvaltningen;
de bestämmas i sista hand af riksregeringen med
riksrådets samtycke. I Versaillesfördraget af 1919 ges
om kanalen i stort sedt samma bestämmelser som för
seglatsen på Tysklands internationaliserade floder;
dock upprättades för kanalen ej någon internationell
förvaltningskommission. Uppkommande tvister i
samband med kanalens anlitande gå i första hand
till en tysk myndighet i Kiel och kunna i högsta
instans hänskjutas till en särskild domstol,
hvars medlemmar skola utses af Nationernas förbund.
V. S—g.
Nordöstpoldern. Se Zuiderzee, sp. 872.
Norée [-rē], Ernst, teaterman, f. 13 dec. 1878 i Gäfle, var
1901—19 anställd vid olika teaterföretag, senast (från
1911) vid Dramatiska teatern, och uppträdde mest i
komiska roller. Han var 1908—24 styrelseled. i Svenska
teaterförbundet (se d. o.), där han var sekreterare
1909—22 och ordf. 1922—24 samt nedlade ett betydande
arbete för höjande af skådespelarkårens ekonomiska
ställning och för ålderdomshemmet Höstsol (se Såsta). Han
ledde omtänksamt flera lotterier och anställdes 1921
som afd.-chef hos Nordiska kompaniet.
*Noreen, A. G., tog 1919 afsked från
sin professur. 1919—24 var han censor vid
studentexamina. Han vardt 1917 led. af Vet. akad. och
1919 af Sv. akad., där han s. å. tog sitt inträde
med ett tal öfver M. G. Retzius, samt är sedan
1918 led. af Längmanska kulturfondens nämnd. Till
hedersdoktor kallades han 1911 i Kristiania och 1914
i Groningen. På hans 60-årsdag 1914 egnades honom en
vetenskaplig festskrift, "Nordiska ortnamn". Af "Vårt
språk" äro banden I—III, V och VII afslutade. 1924
utkom ett fjärde band af N:s Spridda studier.
Noreg. Se Noregr (äfven i Suppl.).
*Noregr. Se D. A. Seip, "Norge. Om navnet på vårt land fra
de eldste tider av" (1923).
Noregs ungdomslag, stiftadt 12 juli 1896, med uppgift
att arbeta för folkupplysning "på fullnorsk grunn"
och för sammanhållning och samverkan mellan landets
ungdom. Det omfattar 30 "fylkeslag" med sammanlagdt
1,100 särskilda ungdomslag 60,000 medlemmar och ett
kapital på 5 1/2 mill. kr. Tills. med studentmållaget
har N. sedan 1902 utgett "Norske folkeskrifter";
de utgöra ock föreläsningsföreningar (omkr. 2/3 af
föredragens antal ha hållits på landsmål) och ega
bibliotek af sammanlagdt 33,400 bd (nära hälften på
landsmål).
*Norelius, E., dog 15 mars 1916 i Vasa, Minn.
Norelius, Karl (Carl) Oskar, ingenjör, ämbetsman,
f. 28 sept. 1861 i Torps socken å Orust Göteborgs
och Bohus län, utexaminerad från Tekniska högskolans
fackskola för bergsvetenskap (Bergs högskolan) 1885,
assistent i teoretisk mekanik vid
Tekniska högskolan 1888—90, lärare vid Filipstads
(1890—93) och Falu bergsskola (1893—94),
grufingenjör i Gäfle—Dala bergmästardistrikt
1893—94 och i Mellersta distriktet 1894—1902,
blef bergmästare där 1902. N. har bl. a. varit
led. af Kommerskollegiikommittén vid behandling
af frågan om bergsöfverstyrelsens och bergsstatens
organisation (1908) samt af Malmkommissionen (1913)
äfvensom ordf. för grufarbetstidssakkunniga (1919)
och är ordf. i nämnden för bestämmande af afgift
för arrende af kronans jordegarandel i grufva
sedan 1908. I föreningen Bergshandteringens
vänner var N. sekreterare och redaktör af
tidskr. "Blad för Bergsh:s vänner" 1896—1906,
vice ordf. 1906—22 och är sedan 1922 dess
hedersled. N. har äfven utöfvat omfattande
konsulterande verksamhet inom grufindustrien.
K. S—ll.
Noren, sjö. Se Halvars Noren. Suppl.
*Norén. 1. Oskar N. dog 27 okt. 1923 i Uppsala. Han egnade
sina senaste lefnadsår åt omfattande fonetiska och
filologiska studier och författade på detta område
flera polemiska inlägg, bl. a. Professorerna och
skriftspråket (1917).
2. Rikard N. dog 28 jan. 1922 i Rönninge. Han utgaf
vidare en samling af honom tonsatta fosterländska
sånger, Sveriges vår (1914). N. kreerades 1915
till teol. doktor i Uppsala.
1—2. E. N. S—g.
*Norfolk. Ätten Howards nuv. hufvudman är Bernard
Marmaduke FitzAlan-Howard, 16:e hertig af N., f. 30
maj 1908, hertig vid faderns död, 1917.
Norfolkgran [nå̄’fək-], bot., namn på
den i boningsrum allmänt odlade Araucaria
excelsa.
G. L—m.
*Norge. Arealen är 323,793 kvkm.;
läggas härtill de under N. lydande Spetsbergen och
Björnön (no. Björnöya), omkr. 80,000 kvkm., blir hela
rikets omfattning 403,793 kvkm.
Befolkningen (sp. 1388). Hemmahörande folkmängden
utgjorde 2,649,755 vid folkräkningen 1 dec. 1920. De
största städerna voro s. å. Oslo (Kristiania, 258,483
inv.), Bergen (91,443), Trondhjem (55,030), Stavanger
(43,778) och Drammen (26,204). Spetsbergen hade
1 dec. 1923 omkr. 1,000 inv. — Antalet utvandrare
(sp. 1390) var 1923 endast 18,287 och torde äfven för
framtiden på grund af Nord-Amerikas förenta staters
nya stränga invandringslagar komma att hålla sig vid
en jämförelsevis låg siffra.
Kraftstationer. Norges vattenkraft beräknas till
omkr. 12,5 mill. hkr, hvaraf dock 1925 endast 10
proc. äro utbyggda. Den är störst i västra och
sydöstra N. Östlandet har omkr. 3 mill. turbin-hkr,
Vestlandet 3,2 mill., Sorlandet 2 mill. och Nord-Norge
4 mill. Staten eger däraf på Östlandet 545,000 hkr,
på Sörlandet 247,000 och på Vestlandet 123,000. De
viktigaste utbyggda kraftstationerna äro på Östlandet:
Rjukan (mer än 250,000 hkr, tillv. af Norgesalpeter),
Kykkelsrud, Vamma och Hafslund (leverans af kraft
till städerna Oslo, Moss, Fredrikstad m. fl.),
Mörkfoss-Solbergfoss (150,000 hkr, tillhör Oslo stad),
Rånåsfoss (Akers kommun) samt Nore (staten; blir
fullt utbyggd 200,000 hkr). På Vestlandet äro Tysse,
Bremanger, Bjölve och Höiangfaldene de förnämsta
och användas i elektrokemisk och elektroteknisk
industri. — För utnyttjande af vattenfall fordras i
Norge statskoncession. 1920 upprättades ett statligt
centralkontor för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
