Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4 bat. om 4 komp., utom reg.-förband samt, fördelade
på vissa reg. (bat.), 10 tunga kulspr.-komp. och
5 hjulrytt.-komp. Kavalleriet består af 1 skol- och
ordonnansafd. samt 3 dragonreg., af hvilka 2 om 6
skv. och 1 kulspr.-komp., och 1 med 4 skv. och 1
kulspr.-komp. Fältartilleriet utgöres af 3 reg. om
3 fältart.-div. om 3 batt., 1 tung fältart.-div. med
3 batt. och 1 fältparkkomp. Bergsartilleriet består
af 3 batt. Ingenjörtrupperna utgöras af 1 reg. med 1
sappör- (fälting.-)bat. med 4 komp., 1 telegraf-bat,
med 5 komp., hvaraf 1 radio- och belysningskomp., och
1 pontonjärbat. med 4 komp., 2 själfständiga bat. om 1
sappör-, 1 telegraf- och 1 radio- och belysningskomp,
samt 3 fästningsing.-komp. Fästningsartilleriet
omfattar 6 fästningsbat. med tills. 23 komp., 9
signal- och 6 minafdelningar. Arméns ("härens")
flygväsen utgöres af 3 (fält-) "flygafdelningar",
2 "fästningsflyggrupper" samt flygskolor. Hvar
och en af de tre flygafdelningarna omfattar ett
visst antal taktiska förband, benämnda "grupper",
motsvarande de svenska flygafdelningarna. Gemensam
för "härens" och marinens flygväsenden är den
"permanenta flygkommissionen", som behandlar
alla organisatoriska och tekniska spörsmål
rörande dessa. Förplägnadstrupperna utgöras
af 6 förplägnadskomp., sjukvårdstrupperna af 6
sjukvårds- ("sanitets"-) komp. och trängtrupperna
af 6 träng- och 6 till automobilkåren hörande
automobilkomp. Arméns fredsstyrka (kadrer) uppgår
till 1,165 officerare (inräknadt intendentur-,
sanitets- och veterinärofficerare) samt 3,969
underofficerare och (ett fåtal) korpraler
m. fl. 1925 års rekrytkontingent värnpliktiga
omfattar omkr. 14,500 man vapenföra och omkr. 3,300
icke vapenföra. Rekryteringen grundar sig på lag af 19
juli 1910 med ändringar genom lag af 20 aug. 1915. Den
värnpliktige tillhör numera landstormen från 18:e
till 20:e samt från 44:e till 55:e lefnadsåret, linjen
från 20:e till 32:a och landtvärnet från 32:a till
44:e året. Tjänstgöringstiderna äro oförändrade. —
Underbefälet (underofficerarna m. fl.) utbildas
vid underofficersskolorna, en vid hvarje division
för infanteriet och vid hvarje öfrigt truppslag,
med 3- eller 4-årig kurs. Officerarna utbildas
som förut, dock med den ändringen, att för den,
som genomgått underofficersskolan, är kursen vid
krigsskolan 2-årig, ej 3-årig. Åldersgränsen för
premiärlöjtnanter är 45 år. Generalstaben består
numera af 1 generalmajor som chef, 4 afd.-chefer,
6 majorer eller kaptener som stabschefer vid
divisionsstaberna, 6 kaptener vid hufvudstationen,
11 à 12 kaptener eller premiärlöjtnanter — adjointer
— och 12 aspiranter. — Arméns budget uppgick för
finansåret 1923—24 till 33,215,000 kr. För finansåret
1924—25 äro för samma ändamål af stortinget äskade
34,495,000 kr. — En på grund af stortingsbeslut 1919
och k. resol. 1920 tillsatt försvarskommission afgaf
1924 förslag till försvarsväsendets omorganisation,
men detta har ännu ej (1925) föranledt någon
k. proposition till stortinget.
H. J—dt.
Det fasta försvaret. Efter 1912 fullföljdes de af samma års
storting beslutade fortsättningsarbetena vid Horten
samt vid Ramsund (befästningar och en marinstation)
till skydd för Narviksbanan och "Ofotenafsnittet",
hvarjämte nyanläggningar af marinstationer vid
Bergen, Trondhjem och Kristiansand, äfvensom yttre
befästningar i Oslofjorden i
linjen Bolerne—Rauer påbörjades; men sedan några år
tillbaka äro samtliga dessa arbeten "i afvaktan på
en ny härordning" tills vidare inställda och torde
allt fortfarande ligga nere. Fossumafskärningens
befästningar i Glommenlinjen, Östfold fylke,
fingo emellertid 1915 kommendant och garnison
(2 fästningskompanier och 2 signalafdelningar);
samtidigt fingo äfven "Stjör- och Værdalens
befästningar" 1 fästningskompani som ständig
garnison. Under Världskriget förstärktes mer
och mindre de då förefintliga försvarsverken;
men "Narviks detachement", som då uppsattes, har
sedermera indragits, liksom äfven det befäl, hvarmed
fästningsartilleriet (särskildt kustbefästningarnas)
då ökades.
L. W:son M.
Flottan. I dec. 1924 omfattade flottan 4
pansarfartyg, 1 större och 1 mindre kanonbåt,
3 jagare, 3 stora torpedbåtar (byggda 1922—23), 9
1:a kl. torpedbåtar (byggda 1896—1902) och 17 2:a
kl. torpedbåtar (byggda 1897—1912), 6 stora och 4
mindre undervattensbåtar, 10 minfartyg samt en del
hjälpfartyg. Stridsfartygens sammanlagda tontal är
29,420, kanonantalet 178. Fast aflönade officerare
äro 1 amiral, 4 kommendörer, 16 kommendörkaptener,
64 kaptener och 68 premiärlöjtnanter förutom 4
sjömilitära distriktschefer och ett obestämdt
antal underlöjtnanter. Oaflönade voro 1923 omkr. 180
kaptener, löjtnanter och sekondlöjtnanter. Marinens
flygväsen utgör en själfständig afdelning under
särskild inspektör. Flygstationer finnas i Horten,
Kristiansand och Bergen. År 1923 var flygmaskinernas
planerade antal 31 aktiva och 13 i reserv. —
Till fartygens bemanning och för tjänst i land
fordras omkr. 2,900 värnpliktiga, medan den fasta
meniga manskapsstyrkan f. n. utgör omkr. 950
man. Befälhafvande amiralen är ej längre chef
för Marinstyrelsen. Marinens ord. budget uppgick
finansåret 1923—24 till 12,588,000 kr.
H. J—dt.
Historia (från 1914). I N. firades 1914
hundraårsminnet af tillkomsten af grundlagen 17
maj 1814 och af öfriga stora händelser nämnda
år. I Oslo hölls med anledning däraf en nationell
utställning på Frogner med syfte att visa N:s
utveckling på olika områden (industri, handtverk,
konst o. s. v.). De viktigaste inrikespolitiska
händelserna under årtiondet fram t. o. m. 1924 voro
följande: 1915 genomfördes de s. k. "barnlagarna",
hvarigenom utom äktenskapet födda barn fingo
samma rättsställning som de inom äktenskapet
födda. Äfven antogs en lag om obligatorisk medling
i arbetstvister, hvilken emellertid visat sig
mindre tillfredsställande. En lag antogs s. å. om
10 timmars maximalarbetsdag och maximalarbetsvecka
på 54 timmar. Kvinnorna erhöllo 1913 politisk
rösträtt, äro nu äfven valbara till stortinget och
fingo 1916 tillträde till statsrådsämbeten. 1917
genomfördes koncessionslagarna. Efter 1917
års kommunistrevolution i Ryssland blef norska
arbetarpartiet kommunistiskt och anslöt sig senare
till Tredje internationalen. Det är emellertid
nu (1925) splittradt i två partigrupper:
Moskvakommunisterna, som vidhålla anslutningen till
Tredje internationalen, och Tranmælkommunisterna,
ledda af M. Tranmæl (se d. o. Suppl.), hvilka stå
utan internationella förbindelser, hvarjämte det gamla
arbetarpartiets högra flygel nu bildar arbetarnas
socialdemokratiska parti. Gunnar Knudsen, som innehaft
statsministerposten under hela Världskriget, gjorde
juni 1920
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
