Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrköpings högre handelsinstitut ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nord-Norge, men under senare år ha åtskilliga
hundratal mätningar utförts jämväl i
Syd-Norge. Samtliga ge det öfverensstämmande
resultatet, att norrskenets underkant i det
öfvervägande flertalet fall befinner sig på
en höjd öfver jordytan mellan 90 och 130 km.,
oftast 105 km., i undantagsfall redan på 85
km. Öfverkanten däremot har mer växlande höjd,
beroende på norrskensformen. Diffusa bågar nå
oftast till 128 km., strålar till 230 km.; en
enstaka stråle har uppmätts, hvars topp nådde
750 km. De diffusa bågarna, som i regel ha en
tjocklek af 20—30 km., visa utanför norrskenens
maximibälte en anmärkningsvärdt regelbunden riktning,
sammanfallande med de magnetiska parallellerna på
stor höjd. — Birkelands norrskensteori har vidare
utarbetats af Störmer, Vegard, Bönke, Svinne och
Stark, hvarigenom man af ljusfördelningen i höjdled
och de magnetiska störningarnas förlopp med rätt
stor säkerhet fastställt, att norrskenet uppstår
genom elektronbombardemang från solen, hvarvid
elektronerna nå atmosfärens yttre gräns med en
hastighet af omkr. 120,000 km. per sek. och under
det jordmagnetiska fältets inflytande beskrifva
skrufformiga banor med en diameter af några tiotal
m. omkring kraftlinjerna. Luftmolekyler ioniseras
genom elektronstötar och utsända därvid ett ljus,
hvaraf slutsatser kunna dragas om deras natur och
förhållanden. — Vegards med spektroskop gjorda
undersökningar ha fört till uppmätning af 34 linjer
eller band, af hvilka 30 tillskrifvits kväfve, men
de öfriga 4, med våglängderna 5578, 4182, 3432 och
3208 Å. E. (1 Å. E. = en tiomilliondels mm.), ej
kunna tillskrifvas något kändt element. Öfvertygad,
att äfven dessa linjer härrörde från kväfve under
de särskilda förhållanden, som råda i den högre
atmosfären, har Vegard vid köldlaboratoriet i Leiden
trott sig återfinna 3 af dem i spektret från fruset
kväfve, utsatt för katodstrålar. Vegards linjer ha
emellertid visat sig utgöra diffusa tripletter och
ej skarpa linjer. Afgörande för norrskensteoriernas
vidare utveckling är Babcocks 1922 på Mount Wilson med
interferometerns höga precision gjorda bestämning ej
blott af norrskenslinjens våglängd, 5577,350 Å. E.,
utan jämväl af dess bredd, 0,035 Å. E., och karaktär
af skarp, enhetlig linje. Ur bredden kan härledas,
att det utsändande ämnets atomvikt vid den låga
temperatur, som bör antas för norrskenets härd,
bör vara i närheten af 4 och således ej passa
för kväfve. Sedan många forskare misslyckats att
i laboratoriet ur olika gasblandningar framkalla
norrskenslinjen, synes detta ha lyckats 1925 för
Mc Lennan och Shrum i Toronto. De använde därvid
en blandning af helium i öfverskott med luft eller
syre vid lågt tryck och låg temperatur. Den uppmätta
linjen öfverensstämde till karaktär och våglängd
fullkomligt med Babcocks rön. Man kan därför anta,
att atmosfären på 100 km. höjd hufvudsakligen består
af kväfve, helium och syre, under det att väte,
hvars linjer icke påvisats i norrskensspektret,
torde vara tillstädes i endast ringa mängd. — En
kvarstående svårighet för Birkelands norrskensteori är
norrskensbältets diameter, som borde uppgå till blott
några grader, under det att iakttagelserna visa 40 à
50 grader. Troligen kan man öfvervinna denna svårighet
genom att närmare undersöka norrskensstrålarnas och
de magnetiska störningarnas
verkningar på hvarandra. Faktum är, att norrskenets
vandringar till sydliga bredder alltid ske samtidigt
med starka magnetiska störningar. — Lemströms
upptäckt, att norrskenslinjen när som helst är synlig,
har i senare år varit föremål för systematiska
undersökningar af lord Rayleigh, som funnit, att
densamma motsvarar en viktig del af natthimmelens
eget ljus, åtminstone i arktiska och tempererade
klimat, och utgör en anledning till dettas ständiga
växlingar i färg och styrka med tid och ort. Hvad vi
kalla norrsken är därför att betrakta som en särskildt
påfallande yttring af en ständigt pågående företeelse.
B. Rolf.
Norrskensflamman, daglig morgontidning i
Luleå, uppsattes 1906 och blef daglig 1914. Dess
förste redaktör var Ivar Wennerström, nuv. redaktör
är Sven H. L:son Linderot. Företaget drifver
utom tidnings- äfven boktryckerirörelse; det hette
urspr. Norrskensflammans förlag och ombildades
sedermera till Tryckeri-a.-b. Norrskenet. Tryckeribolaget
har bl. a. 4 sättmaskiner, 1 rotations- och
1 snällpress. Tidningens politiska tendens är
kommunistisk, och intressenter i företaget äro till största
delen Norrbottens kommunistiska fackliga och
politiska organisationer.
Norrskär, finländsk fyr i Bottniska viken, Kvarken,
63° 14′ n. br., 20° 36′ ö. lgd fr. Gr., uppf.
1848. Blänkfyr: 1 stark blänk efterföljd af 2 tätt
på hvarandra följande svagare blänkar. Ljusstyrka:
stark blänk 171,000 hlj., svag blänk 42,000 hlj.,
lysvidd 16,8 min. Mistsignalering.
O. B—n.
*Norrström. Enligt senaste beräkningar är
medelvattenmängden i N. 172 kbm. per sek. Den
högsta afbördningen egde rum 4 juni 1924 med 520
kbm. per sek. Högvattenmängden är i medeltal
350 kbm. per sek. På grund af inströmmen vid
lågvatten blir lågvattenmängden "negativ". Vid
medellågvatten inströmma 182 kbm. per sek. genom
N. i Mälaren. Största iakttagna inströmningen är 260
kbm. per sek. (9 april 1912 och 24 okt. 1921). Då
N:s nederbördsområde är 22,320 kvkm., blir
medelafrinningen 7 3/4 sekundliter per kvkm.
J. V. E.
*Norrström, K. Hjalmar, dog 21 nov. 1923 i Storängen.
*Norrtälje. Efter inkorporering 1918 af en del af
Frötuna socken har staden en areal af 1,066 har,
hvaraf 1,047 har land. 4,934 inv. (1925). Tax.-v. af
fast egendom 1923 var 11,902,400 kr., hvaraf
427,400 kr. för jordbruksfastighet och 1,375,700
kr. för bevillningsfri; den bev.-tax. inkomsten
var s. å. 4,214,950 kr. "Roslagens nyheter" har
upphört; bankerna äro, utom sparbank, af d.-kontor
af Upplands- och Göteborgsbankerna samt Svenska
och Nordiska handelsbankerna. Vid riksdagsmannaval
ingår staden i länets valkrets. Staden firade juni—juli
1922 sitt 300-årsjubileum med en handtverks-,
hemslöjds-, landtbruks- och fiskeriutställning. Se
C. M. Kjellberg, "N. stad 1622—1922. Dess historiska
utveckling" (1922).
O. Sjn.
Norrtäljeviken, vik af Ålands haf i Roslagen, sträcker
sig omkr. 25 km. in i landet till staden Norrtälje;
dess breda östra del, med Lidöfjärden och längst i
ö. Hafssvalget, är rik på öar.
O. Sjn.
Norrutharet, skär vid inloppet till Söderhamn, i
Bottenhafvet, med blixtfyr på 61° 15′ 32″ n. br. och
17° 17′ 55″ ö. lgd fr. Gr. Agaljus. Uppförd 1883 och
ändrad 1912.
E. A—t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
