Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrköpings högre handelsinstitut ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Norrvidinge. 1. Häradet ingår nu i Allbo och
Norrvidinge fögderi. 8,021 inv. (1925). — 3. N. skall
jämte Dagstorp framdeles förenas med Södervidinge och
Annelöf till ett pastorat i Harjagers kontrakt, Lunds
stift. N. omfattar nu 2,035 har. 1,063 inv. (1925).
1—3. E. A—t.
Norrviken. 1. Villa med fruktträdgård nära Åby
station, i Kvillinge socken, Östergötland, ligger
på Kolmårdens sluttning ned mot innersta delen af
Bråviken. Fruktträdgården, som är en af de största
i dessa delar af landet och omfattar omkr. 2,000
träd, anlades 1888—1900 af R. Abelin. Den innehas
sedan 1909 af fru Ellen Abelin, född Scherini.
— 2. Gård, förut benämnd Lilla Båstad,
v. om Båstad invid Båstadsviken. Sedan gården
1906 inköpts af R. Abelin (se d. o., sp. 36),
uppförde denne en hufvudbyggnad i förrenässans och
anlade vidsträckta och vackra trädgårdar i olika
stilarter. De utgöras af en större anläggning i
barock ö. om boningshuset, en annan i renässans
v. därom, ett rosarium, en "japansk" trädgård
m. m. Konstnärligt infogade i en storslagen natur,
gynnas dessa trädgårdar af det blida kustklimatet,
som gjort, att äfven mera ömtåliga växtslag fått en
mycket god utveckling. Ekonomiträdgården omfattar
en vidsträckt odling af fruktträd (företrädesvis
äppelträd) och hassel. 1923 stiftades Föreningen
N:s trädgårdar med syfte att stödja Abelins
verksamhet. Se vidare dess 1924 utg. "Årsbok".
1—2. C. G. D.
Norrälgen, en 11 kvkm. stor sjö, 189
m. ö. h., i Hällefors socken, Örebro län,
afrinner genom Grythytteån till Svartälfven.
O. Sjn.
*Norsborg öfvertog först 1 juni 1923 ensamt
vattenförsörjningen för Stockholm, sedan äfven
det återstående verket vid Årstaviken, Eriksdal,
nedlagts. (Det andra verket, Skansenverket, hade
nedlagts 1918.) Om verket se vidare Stockholm,
sp. 1477.
*Norsholm—Bersbo järnväg. Se Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar, äfven i Suppl.
Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnväg. Se
Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar. Suppl.
*Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar benämnes
en grupp af en gemensam trafikkommitté, benämnd
Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägstrafik,
trafikerade järnvägar. Till gruppen höra:
Norsholm—Bersbo järnväg, efter 1913 32,4 km. (numera
tillhörig Hultsfred—Västervik—Åtvidaberg—Bersbo
järnvägs-a.-b.), Västervik—Åtvidaberg—Bersbo
järnväg (se d. o. Suppl.), Hultsfred—Jenny järnväg
(se d. o. Suppl.) samt Vimmerby—Spångenäs järnväg.
F. P.
*Norsjö. Arealen är nu l,871,20 kvkm. 6,666
inv. (1925).
Norska block, geol., ledblock för isströmmar
med nästan rakt nord—sydlig riktning, som
från östra Norge (hufvudsakligen från trakten
af Oslo) blifvit transporterade söderut,
företrädesvis till Danmark, nordvästra Tyskland
och Holland; på Sveriges västkust äro de mycket
sällsynta. Vanligast äro Osloområdets postsiluriska
eruptivbergarter, framför allt rombporfyrerna;
mera sällsynta äro kambrisk-siluriska bergarter.
K. A. G.
*Norska litteraturen. 1910 hade "de 4 store" (Ibsen,
Björnson, Kielland och Lie) dött, och strax
därpå kom Världskriget. En rad författare
fortsatte att skrifva på samma sätt som före
kriget. Men hos många trädde påtagligen en ny
lifsåskådning i dagen, och denna visade sig ofta
i karaktärsteckningen. Framför allt återuppstod
känslan af, att lifvet är ett mysterium. Denna
uppskattning af lifvet präglar Sigrid Undsets och
Olav Duuns diktning och är äfven tillstädes som
idealistisk-religiös lifskänsla hos Johan Falkberget,
den afsätter känslosamheten i Oskar Braatens
realistiska skildringar och kan spåras hos den unge
skalden Sigurd Christiansen och i Kristian
Elster d. y:s senaste böcker "Av skyggernes slegt"
(1919), "Guldet og de grönne skoger" (1921) och
"Den skjönne ungdom" (1923) samt i Johan Bojers
"Den store hunger" och hos Knut Hamsun.
Jämte böcker, som handla om denna förändrade
lifsåskådning, märkas också arbeten, som tyda på en
starkare nationalkänsla. Hit må räknas historikern
J. S. Worm-Müllers verk och stipendiaten
Fr. Macody-Lunds arbete för återställandet af
Trondhjems domkyrka och arbete med Akershus. Tiden
präglas af ett stigande intresse för landets
äldsta historia och litteratur. Fredrik Paasche
skrifver betydelsefulla verk om medeltidsdikter,
Knut Liestöl förestår utgifningen af folkvisorna
och skrifver en rad ättesagor, O. A. Johnsen skrifver
om Norges nedgångstid o. s. v. Sigrid Undset skapar
den nya historiska romanen "Kristin Lavransdatter"
(1920—22), hvarmed hon väcker uppseende långt utom
landets gränser. Af andra författare må nämnas John
Lie, Kristofer Uppdal, Regine Norman, Nini Roll Anker,
Barbra Ring, Olaf Benneche, Matti Aikio,
Ove Ansteinson, Ole Lie Singdahlsen, Mikkjel Fönhus,
Ejlert Bjerke, Rolf Hjort-Schöyen,
Bernhard Folkestad. Bland de yngre dramatikerna
märkas Helge Krog, Ronald Fangen, Thorvald Aadahl,
medan den betydelsefullaste, Nils Kjær, dog
1924. Af de unge romanförfattarna och berättarna
märkas Finn Halvorsen, Sigurd Hoel, Fredrik Varelius
och Nordahl Grieg. 1924 dog Arne Garborg, hvars
dagboksanteckningar voro det sista budskapet från
denne store skald. Af andra landsmålsförfattare kunna
nämnas Sigurd Eldegard, Lauritz Fjörtoft, Torvald Tu,
Henrik Rytter, Lars Jaastad, Haakon Garaasen
och Sjur Bygd.
För närvarande är det likväl kanske framför allt
lyriken, som står högst. Här märkas, utom Vilhelm Krag,
den evigt unge Nils Collett Vogt, Olaf Bull,
Herman Wildenwey och Arnulf Överland samt
Rolf Hjort-Schöyen och den tidigt bortgångne Einar Solstad;
nämnas må äfven Tore Örjasæter och Olaf Aakrust.
Af mer speciellt slag äro Carl Nærups
förträffliga bokkritiker, Jens Thiis’
konstkritiker och essayer, Harry Fetts konstbidrag,
historikerna Edv. Bulls och H. Kohts,
arkeologerna A. W. Bröggers och H. Scheteligs samt
runforskaren Magnus Olsens arbeten. Om upptäcktsresor
skrifver Roald Amundsen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
