- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
839-840

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrköpings högre handelsinstitut ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

om Sydpolens upptäckt och om nordvästpassagen, liksom
Frithjof Nansen författar flera böcker. På det
personhistoriska området märkas författarna
S. H. Finne-Grönn och Chr. Munthe. Tidskrifter
äro "Vor verden", "Syn og segn", "Samtiden",
"Ukens revy", "Ung-Noreg", "Norsk ungdom", "Kirke
og kultur", "Kunst og kultur" och "Edda". Men högt
öfver alla och ständigt högre lyfter sig Knut Hamsun,
som 1920 fick Nobelpris för sin bok "Markens gröde"
(1917). Han är fortfarande mycket produktiv. "Börn
av tiden" utkom 1913, "Segelfos by" 1915, "Konerne
ved vandposten" 1920, "Sidste kapitel" 1923. Han är
alltid liffull, kvick och underhållande. Människorna
framställas utomordentligt lefvande och åskådligt i
ett märkvärdigt fängslande språk, hvarigenom deras
innersta tankar och bevekelsegrunderna för deras
handlingar framställas och förklaras. Författaren står
liksom bakom personerna, som han alltid omfattar med
urskuldande sympati.
M. H.

*Norska språket. Förnorskningen af det
s. k. "dansk-norska" skriftspråket eller, som det i
Norge numera kallas, riksmålet, har vunnit officiell
stadfästelse genom flera rättskrifningsreformer,
framför allt den senaste, mycket omfattande
reformen af år 1917. Vid denna reform har det bildade
talspråket, i synnerhet språket i städerna, i största
utsträckning lagts till grund för skriftspråket. Så
ha t. ex. de norska "hårda" konsonanterna p, t, k
genomförts, när de brukas i talet, i stället för de
danska b, d, g, alltså gripe för gribe, bryte
för bryde, pike för pige, skrike för skrige. I ordböjningen
ha pluralformer på -er fastställts för mask. och
fem. substantiv (hester, stoler), likaså verbalformer
som nådde, nådd och kastet för kastede, kortformer
som be, ta, sa, la o. s. v. Många stumma tecken, som
berodde på dansk ortografi och som aldrig ha hörts i
norskt tal (t. ex. d i mand, fjeld), ha afskaffats,
dubbelkonsonanter ha tagits i bruk efter uttalet,
liksom i den svenska rättskrifningen. Så långt det
låtit sig göra, har man sökt genomföra gemensamma
ortografiska regler för landsmål och riksmål. I
landsmålet tillåtas infinitivformer på -e: kaste
vid sidan af kasta, och i riksmålet ha åtskilliga
allmänt utbredda norska ordformer och böjningsformer
blifvit godkända som sidoformer till de i det äldre
skriftspråket brukliga, t. ex. diftongformer som
stein, hauk, öi, femininer på -a, t. ex. lia, heia,
imperfekter på -a, t. ex. kasta, raka. Genom dessa
reformer har riksmålet (i hvarje fall det officiella)
vunnit enhetlighet och fast norm och på samma gång
en utprägladt norsk karaktär, om också af annan art
än landsmålet, hvilket fortfarande existerar som
officiellt berättigadt språk vid sidan af riksmålet.

Bland nyare författare i norsk språkhistoria
och grammatik märkas A. Western ("Norsk
riksmålsgrammatik", 1921), D. A. Seip ("Norsk
sproghistorie", 1920, "Dansk og norsk i Norge i
eldre tider", 1920, "Norsk riksmåls-ordbok", 1924,
tills. med T. Krogsrud — Seip har också tagit en
mycket verksam del i genomförandet af de ofvannämnda
ortografiska reformerna) och R. Iversen ("Bokmål og
talemål i Norge 1560—1630", 1921).
B. H.

Norsk biblioteksforening. Se
Bibliotekarie-föreningar. Suppl.

Norske havet, norskt namn på hafvet mellan
Norge, Björn-ön, Spetsbergen, Island och
Färöarna, d. v. s. mellan Atlanten, i v.,
Norra Ishafvet, in. ö., och Norge, i ö.
K. G. G.

*Norske historiske kildeskriftkommission. Se
Kildeskriftkommissionen. Suppl.

*Norske intelligenssedler. Hj. Löken afgick som
hufvudredaktör 1918. Tidningen uppgick 1920 i
"Verdens gang", som i sin tur febr. 1923 uppgick i
"Tidens tegn".

Norske meteorologiske institut, Det. Se
Meteorologiska centralanstalter. Suppl.

*Norske selskab. I anledning af sitt 150-års-jubileum
utgaf sällskapet 1924 genom A. H. Winsnes "Det norske
selskab 1772—1812".

Norske skogselskap, stiftadt 26 sept. 1898, har till
uppgift att väcka intresse för skogssaken samt arbeta
för skogens bevarande, förbättring och ökning. Det
åtnjuter bidrag af staten, Det norske pengelotteri
och enskilda samt har underafdelningar i alla
fylken. Medlemmarna betala en årsafgift af 5 kr. och
erhålla gratis "Tidsskrift for skogbruk". Grundfond
(1 jan. 1924) 264,000 kr., lotterifond 258,000
kr. och pensionsfond 188,000 kr. 1923—24 utdelades
till underafdelningarna 353,000 kr.

Norsk folkemuseum, kulturhistoriska samlingar
(med 40,000 föremål 1925) och friluftsmuseum (jämte
omkr. 60 gamla byggnader s. å.) på Bygdö nära Oslo,
stiftadt 19 dec. 1894 på initiativ af Hans Aall (se
denne. Suppl.), sedan 1904 dess direktör, har till
uppgift att belysa norska folkets kulturlif genom
byggnader och husgeråd ända till våra dagar. Det
var urspr. inrymdt i en anspråkslös lokal i Oslo,
men flyttades 1902 till Bygdö. Det tillväxte
snabbt, i det att 1907 med detsamma införlifvades
Oskar II:s samlingar med Gols stafkyrka och en del
gamla byggnader, den efterreformatoriska afd. af
universitetets fornsakssamling och etnografiska
museets norska afd. Senare förenades med detsamma
Thaulowmuseet, landtbruksmuseet och Heftyes
samlingar, och Sjöfartsmuseet har sina lokaler
där. 3 nya museibyggnader (en komplex på 5,000
kvm.) enligt ett nytt system skola uppföras inom
den närmaste tiden. Museet har ett bibliotek på
5,000 bd och en bildsamling på 17,000 n:r. Det
åtnjuter bidrag af staten (102,000 kr. 1921—22),
Oslo kommun, Akers härad och Akershus fylke,
hvarjämte årligen ett lotteri anställes till dess
förmån. Antalet besökande är öfver 100,000 om året.
M. H.

Norsk geologisk förening. Se Geologiska föreningar. Suppl.

Norsk historisk Kjeldeskriftråd. Se
Kildeskriftkommissionen. Suppl. och Norske historiske
kildeskriftkommission
.

*Norsk selskab til skibsbrudnes redning. Se
Lifräddningsväsende (äfven i Suppl.).

Norsk telegrambureau [-byrå]. Se Telegrambyrå.

*Norstedt. — 3. J. Reinhold N. är numera
representerad på Nationalmuseum af flera smärre
målningar, bland dem Från Montmartre (1871),
vinterstämningen Från Klara sjö (1882), Vingåkersmotiv
(1894), Eriksberg (1901). Sommarnatt (K. slottet och
Norrström i stämning före soluppgången) är inköpt
för Stockholms stadshus. Monogr. af E.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free