- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
861-862

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Nyköping - * Nyköpings domsaga - * Nyköpings gästabud - Nyköpings hus - * Nyköpings västra kontrakt - * Nyköpings västra stadsförsamling - * Nyköpings östra kontrakt - * Nyköpings östra stadsförsamling - * Nyland - * Nyland - * Nylander. 2. S. O. N. - * Nylander. 2. John Willaim N. - Nylander, Oskar Erik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tornet tillbyggdes. Det nuv. polygona koret är sannolikt
från 1600-talets början, hufven byggdes 1795—97. (Den
å fig. 5 i hufvudarbetets art. synliga klockstapeln
tillhörde Allhelgonakyrkan.) Ruinen Nyköpings hus,
både borgen och de yttre befästningarna, har varit
föremål för utgräfnings- och konserveringsarbeten
1921—22, efter att sedan midten af 1700-talet
ha fått alldeles förfalla. Borgen utgöres af en
yttre och en inre gård, kring hvilka byggnaderna
grupperats (se fig. 3). Inre borggården (A å
fig.), begränsad af en 8 m. hög gråstensmur från
1200-talets början, omfattar det medeltida fasta
huset. I murens nordöstra hörn stå lämningar af ett
mäktigt, kvadratiskt torn, borgens kärna (1), hvars
undre del var ett brunnsliknande rum, säkerligen
det af traditionen utpekade "hungertornet", där
slutakten i Nyköpings gästabud utspelades. Intill
kärntornet låg den enda medeltidsporten, som med sitt
fallgaller säkert fått sin form på 1400-talet. I
det kärntornet diagonalt motsatta hörnet låg ett
mindre kvadratiskt torn (2) från 1400-talets början,
med öfverdel af vackra vendiska tegelförband. Detta
förlängdes med en trevånings tegelhallbyggnad (3),
afslutad i n. v. med en tornbyggnad. Hallen hade
åt borggården balkongaktiga svalgångar af trä med
trappor; hallens undervåning var ett enda rum. På
1570-talet fortsatte hertig Karl de redan af Gustaf
I påbörjade yttre befästningarna och lät samtidigt
iståndsätta och tillbygga slottet. Nya längor
(4), i hufvudsak för bostadsrum och praktgemak,
utbyggdes längs den inre borggården; den af Petrus
Andreas Julinus 1666 omnämnda praktfulla rikssalen
tycks ha legat i norra längan, likaså det för
familjen Pahr karakteristiska arkadgalleriet. 1575
börjades murningen af det ännu, ehuru förändradt,
kvarstående västra tornet. De af hertigens stora
hofhållning kräfda ekonomibyggnaderna (5) uppfördes
kring den yttre borggården (B), dit Gustaf I förlagt
en rondell (7), som raserades, då herreköket (5)
uppmurades invid denna. Den medeltida utfallsporten
igensattes, och bagarstugan (6) placerades där;
i stället upptogos den nuv. museiporten och södra
porten till inre borggården; i museibyggnaden
ingå delar af yttre borggårdens mur och bebyggelse
(jfr fig. 1). 1573—1611 fortgingo, ehuru med
afbrott, arbetena med slottets modernisering;
vallar (eskarpmurar af gråsten med jordslänter
öfver) anlades rundt slottet, och i vallfronten i
v. mot staden byggdes en vallport med kanonportar,
säkerligen ett af den svenska renässansens märkligaste
verk (fig. 4). Byggnadskroppen är helt italiensk,
likaså behandlingen af ytterfasaden, utförd i ett
slags sgraffitoteknik med beslagformade kartuscher
och kvaderornerade ytor. Restaurering af vallarna
och utgräfning af de gamla vallgrafvarna pågå. —
Oddfellowhuset i N. finns afbildadt i fig. 3 i
art. Odd fellows.

*Nyköpings domsaga omfattar nu 2 tingslag, i det
att Hölebo härad 1 sept. 1914 förenades med Jönåkers
och Rönö härads tingslag till ett tingslag. 2,601,45
kvkm. 47,905 inv. (1924).

*Nyköpings gästabud. En sammanställning af
källorna ger Rolf Pipping, "Nyköpings gästabud" i
"ffist. tidskr. för Finland" 1924 (tr. 1925).

Nyköpings hus. Se Nyköping (äfven i Suppl.).

*Nyköpings västra kontrakt. Halla med Vrena skall
framdeles förenas med Bettna till ett pastorat i Oppunda
östra kontrakt. Tunabergs församling är sedan 1 maj 1920
skild från Tuna pastorat och bildar eget pastorat, så att
dessas antal nu är 10. 29,199 inv. (1924).

*Nyköpings västra stadsförsamling. Areal 992 har.
6,118 inv. (1924).

*Nyköpings östra kontrakt. Runtuna, Ripsa och
Lits församlingar skola framdeles förenas till ett
pastorat. 16,658 inv. (1921).

*Nyköpings östra stadsförsamling. Areal 726 har.
5,632 inv. (1924).

*Nyland. (Sp. 243) Länsmansdistriktens antal är nu
25. Iittis domsaga har nu 3 tingslag. — (Sp. 244)
I den ecklesiastika indelningen ha vidtgående
förändringar vidtagits genom upprättandet af Borgå
svenska stift. Ecklesiastikt är N. sålunda nu deladt
mellan Borgå svenska stift (Helsingfors svenska
prosteri, Raseborgs prosteri och Domprosteriet)
samt Tammerfors stift (Helsingfors, Lojo och Iittis
prosterier), hvarjämte Fredrikshamns prosteri
tillhör Viborgs (f. d. Nyslotts) stift. — (Sp. 244)
N:s folkmängd uppgick 31 dec. 1923 till 462,632
pers., hvaraf 223,962 i städerna och 238,670 på
landsbygden. Enligt folkräkningen 31 dec. 1920 voro
61,4 proc. finsktalande, 37,9 proc. svensktalande
och O,7 proc. talande andra språk. Frågan om N:s
första bebyggelse har varit föremål för en liflig
vetenskaplig diskussion. Bland inlägg i denna
må nämnas A. Hackman, "Om N:s kolonisation under
järnåldern" (i "Hist. tidskr. för Finland", 1917),
H. Pipping, "Till frågan om bosättningsförhållandena
i östra N." (i samma tidskr., 1919), samt i
samlingsarbetet "Det svenska Finland", II,1 (1922) tre
uppsatser: A. Hackman, "Fornfynden", T. E. Karsten,
"Ortnamnens vittnesbörd", och G. Nikander, "Det
svenska bosättningsområdet i historisk tid".
O. B—n.

*Nyland. Municipalsamhället utvidgades 1913
och omfattar 59 har med 585 inv. (1924). Alla
stadsstadgorna tillämpas numera. Af banker finns
nu endast afd.-kontor af A.-b. Sv. handelsbanken.

*Nylander (sp. 247). — 2. S. O. N. dog 26
dec. 1920. Han var 1915—20 led. af Första kammaren
för Älfsborgs län, var sedan 1913 ordf. i länets
skogsvårdsstyrelse och 1915 led. af kyrkomötet.

*Nylander. — 2. (Sp. 249) John William N:s Samlade
berättelser
(I—III, "Sjöfolk") utkommo 1918, en 4:e
samling "Sjöfolk" 1921.
A. H.

Nylander, Oskar Erik, verkställande direktör i
Sveriges allmänna exportförening, f. 30 jan. 1885 i
Linköping, idkade språk- och affärsstudier i Tyskland,
England och Frankrike, blef filos. kandidat i Uppsala
1908, sekreterare i Sveriges allmänna exportförening
1909, handelsattaché vid svenska beskickningen
i Konstantinopel 1911, direktörsassistent i
Sveriges allmänna exportförening 1915 och är
sedan s. å. dennas verkställande direktör. Under
hans ledning har föreningen omorganiserats och
kraftigt utvecklats. Han är hufvudredaktör för
"Svensk export" och Exportföreningens tidskrifter
på främmande språk. Han har anlitats vid en mängd
kommittéutredningar, bl. a. rörande Utrikesdep:s
omorganisation, reformering af det kommersiella
informationsväsendet, Hjälpkreditkommittén. N. var
1923 led. af styrelsen för Göteborgsutställningen
och dess exportutskott, af styrelserna för Sveriges

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:57:22 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free