- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
875-876

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Nätra och Nordingrå domsaga - * Nättraby - Nävelsjö - Nävlinge - * Nääs - Nääs, kraftverk - Nödflagg - Nödhjälpsarbeten - * Nödmynt - * Nödvärn - * Nöjesskatt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

*Nätra och Nordingrå domsaga ingår nu dels i Skogens,
dels i Mellansels fögderi. 26,335 inv. (1925).

*Nättraby. Arealen är 4,385 har, sedan öarna Saltö,
Dragsö, Degelskär och Högaholm fr. o. m. 1915
införlifvats med Karlskrona stad. 2,382 inv. (1925).

Nävelsjö, officiell form för Näfvelsjö (se
d. o., äfven i SuppL).

Nävlinge, officiell form för Näflinge (se
d. o., äfven i Suppl.).

*Nääs. Godsets dokumentariskt kända historia går
tillbaka till 1529 (ej 1522), men slottsbyggnadens
massiva grundvalar härstamma från den senare
medeltiden. Genom ett af 1921 års riksdag beviljadt
anslag å 50,000 kr. har en välbehöflig restaurering af
byggnadens yttre möjliggjorts. Denna har, på grundval
af en af d:r R. Holm uppgjord plan, verkställts
1921—23 under ledning af arkitekt A. Bjerke, hvarvid
i det hela byggnaden återförts till sitt utseende
i början af 1800-talet med ett arkitektoniskt något
rikare midtparti. — Inom läroanstaltens verksamhet ha
åtskilliga omläggningar gjorts, och arbetsområdet har
under det senaste årtiondet vidgats. De ursprungliga
kurserna i pedagogisk slöjd ha småningom öfvergått
till att bli pedagogiska kurser, i hvilka såväl
slöjden som de öfriga tid efter annan upptagna ämnena
inordnats. Vid slöjdutbildningen söker man ge ökadt
utrymme åt det individuella och konkreta och föra
skolslöjden närmare den gamla hemslöjden. Genom sina
lek- och idrottskurser har N. blifvit centralhärden i
Sverige för studiet och öfvandet af friluftsleken och
de idrottsliga lekarna, och likaså ha dessa kurser
mer än något annat gjort våra gamla sånglekar och
dansvisor kända och älskade och åt dem återeröfrat
en plats i svensk ungdoms nöjeslif. N. har blifvit
ett slags sommarhem för uppfostrare i olika
lefnadsställningar, i någon mån jämförligt med
det amerikanska Chautauqua. T. o. m. 1924 har hela
antalet kursdeltagare, som vistats vid N., utgjort
omkr. 12,750. Jfr R. Holm, "Nääs 1872—1922" (1923).

Nääs [nǟs], kraftverk. Se Motala ström (äfven
i Suppl.).

Nödflagg, sjöv. Se Schau.

Nödhjälpsarbeten benämnas, äfven officiellt, sådana
offentliga arbeten, som anordnas för att bereda
sysselsättning åt ofrivilligt arbetslösa under tider
af omfattande arbetslöshet (se d. o.). Redan under
1890-talet, då industrialiseringen medfört stark
tillväxt af arbetarbefolkningen, särskildt i städerna,
anvisades arbetslösa nödhjälpsarbete, vanligen genom
fattigvårdens försorg och oftast med makadamslagning,
hvilket arbete, om det än i regel utfördes billigare
maskinellt, vid utförande för hand gjorde dyrbara
arrangemang onödiga och resulterade i en produkt, som
lätt lagrades och för hvilken nästan hela kostnaden
utgick i arbetslön, visserligen relativt låg, men
därför också egnad att drifva till eftersökande af
andra arbetstillfällen. För yrkeslärda arbetare är
dylikt arbete dock af flera skäl mindre lämpligt. Den
svåra arbetslösheten hösten 1908 föranledde statliga
åtgärder (se Arbetslöshetsräkning. Suppl.),
hvilka likvisst väsentligen pålade kommunerna,
under hänvisning till dessas förpliktelser i
fattigvårdshänseende, att sörja
för sina arbetslösa. 38 städer och
14 landskommuner igångsatte extra arbeten,
i städerna terrasseringar, kloakanläggningar,
hamnbyggnader m. m. och på landsbygden väglagning,
dikning eller skogsafverkning. Världskrigets
utbrott medförde ytterligare anstalter, hvilka
med slutet af 1920 antogo den största omfattning
(se Statens arbetslöshetskommission. Suppl.). I
slutet af maj 1921 voro öfver 10,000 och i slutet
af mars 1922 öfver 30,000 arbetslösa placerade
vid statliga nödhjälpsarbeten, som vid sistnämnda
tidpunkt upptagits med 669 arbeten i olika delar
af landet. Samtidigt sysselsattes 13,000 arbetslösa
vid kommunala nödhjälpsarbeten. I fråga om arten af
dessa arbeten föreskref K. M:t 10 mars 1922: Såsom
nödhjälpsarbeten böra i främsta rummet ifrågakomma
arbeten, som äro af beskaffenhet att direkt gagna det
allmänna; ... andra arbeten (må upptagas), såsom
för skogsvård, vattenreglering, vattenafledning,
flottleders anordnande m. m., hvilka, utan att direkt
komma det allmänna till godo, likväl äro egnade att
främja allmänna intressen. 1921 och 1922 utgåfvos
för nödhjälpsarbeten omkr. 70 mill. kr. statsmedel,
med hvilka varaktiga nyttigheter åstadkommos,
som ansågos medföra en motsvarande ökning af
landets realkapital. 1923 färdigställdes 960
km. nyanlagda eller ombyggda vägar. För undvikande
af arbetslöshetsunderstöd (se d. o. Suppl.) ha
de statliga hjälpåtgärderna alltmer inriktats på
nödhjälpsarbeten.
E. F. K. S—n.

*Nödmynt har blifvit en allmänlig och delvis
oegentlig benämning på "mynttecken" af mindervärdig
metall eller papper o. s. v., hvilka alltsedan
1500-talet i olika länder icke sällan under krigstider
utgetts af någon viss kommun eller korporation och
afsetts att ega giltighet endast inom begränsad ort
samt på kortare tid. Under Världskriget 1914—18 och
närmast påföljande kristid tillgreps denna utväg i
flera bland de af kriget hemsökta länderna. Särskildt
i Tyskland utsläpptes då nödmynt (notgeld,
gutschein, kriegsgeld, geldschein, bon
) af städer,
handelskamrar, banker, sparkassor, fabriksfirmor,
landtgods o. s. v., till ersättning för statens
gångbara skiljemynt af myntmetall, som försvunno
ur rörelsen därigenom, att privatpersoner lade sig
till med dem massvis, hvarjämte krigsindustrien lade
beslag på koppar och nickel. I början voro sådana
mynttecken endast af papper med handskrifven eller
påtryckt lydelse jämte stämpel (se pl. I, fig. 1—2),
men snart nog fingo pappersstyckena konstnärlig och
färgrik utstyrsel (se pl. I—II). En mängd liknande
var endast reklamkort t. ex. för badorter, ännu
större massor voro spekulationsföremål åt samlare. I
Sachsen tillverkades 1920—21 nödmynt af porslin,
annorstädes af zink. I Ryssland utgaf staten för
ändamålet små mynttecken af kartongpapper å 10, 15
och 20, senare å 1, 2 och 3 kopek, stämplade som de
Romanovska jubileumsfrimärkena.

*Nödvärn. Svensk rättspraxis kan numera i
fråga om bevisningsreglerna ang. nödvärn sägas ha
alltmer anslutit sig till den moderna grundsatsen,
att svarandens uppgift, att han handlat i nödvärn,
skall tagas för god, därest den icke kan anses
vederlagd genom omständigheterna i målet.
N. S—g.

*Nöjesskatt betecknar numera i Sverige den särskilda
skatt, som kommun eger rätt att upptaga på biljett
eller annat bevis, hvilket berättigar till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free