Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 909-910 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olivehäll ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kommunala uppdrag, blef kommunalordf. 1893 och är
landstingsman sedan 1894. O. har äfven en följd
af år varit ordf. i Blädinge skytteförening. Af
Andra kammaren var O. led. (för Kronobergs läns
västra valkrets) 1906—17, var urtima riksdagen
1919 och riksdagen 1920 led. af Första kammaren
(för Kronobergs län), men är sedan 1921 ånyo led. af
Andra kammaren (för Kronobergs län, 1921 för länets
västra valkrets). Bankoutskottet tillhörde O. 1913—17,
var suppleant i statsutskottet 1920—24 och
blef ordinarie led. af samma utskott vid 1925 års
riksdag. Han var led. af expropriationskommittén 1908
och försvarsberedningen 1911. O. har tagit verksam del
i Kronobergs läns Moderata valmansförbunds arbete.
L. K—n.

Olsson, Olof (O. i Kullenbergstorp), hemmansegare
i Kullenbergstorp, Malmöhus län, politiker och
kommunalman, f. 6 febr. 1859 i Kullenbergstorp,
hvilken gård han själf öfvertog 1881. O. har beklädt
många kommunala uppdrag, är vice ordf. i kyrko-
och skolråd, har varit landstingsman året 1909
och sedan 1919. I Andra kammaren invaldes han som
moderat vilde hösten 1908 för perioden 1909—11 (för
Luggude härads norra valkrets). Fr. o. m. riksdagen
1918 tillhör han åter kammaren, nu som representant
för bondeförbundet (för Malmöhus län, t. o. m. 1921
för länets norra valkrets), 1918 var han suppleant i
statsutskottet, 1919—21 led. af bevillningsutskottet,
1922—25 led. af statsutskottet, 1925 led. af
andra särskilda utskottet (polisutskottet). I
utrikesnämnden har han af sitt parti insatts
som suppleant 1922—24 och som led. 1925. O. är
vice ordf. i bondeförbundets andrakammargrupp
och en af kammarens flitigaste talare.
L. K—n.

Olsson, Kristian (Christian), son till den i
hufvudarb. (sp. 652) omnämnde Petter O., affärsman,
jordbrukare, riksdagsman, donator, f. 17 maj 1859
i Hälsingborg, filos. licentiat i Lund 1886, blef
bokhållare å Rögle gård s. å., var disponent för Rögle
tegelbruks a.-b. 1895—1900, för A.-b. P. Olsson &
c:o 1912—15 och är sedan 1912 direktör i Hälsingborgs
inteckningsgaranti-a.-b. På sina egendomar Alfahill
(förr kallad Alfastorp, inköpt 1900), Loarp och
Örenäs drifver O. betydande jordbruk. Som representant
för Norra Luggude härad i Andra kammaren 1900—07
väckte han 1907 motion om nedsättning till hälften af
valbarhetscensus till Första kammaren, hvilken motion,
sedan D. Persson i Tallberg väckt en liknande, blef af
riksdagen bifallen. 1917 donerade O. jämte sin syster,
fröken Elisabet O., 360,000 kr. för upprättande
i Hälsingborg af ett sjukhus för obotligt sjuka,
företrädesvis yngre kvinnor i Hälsingborg samt Luggude
eller Rönnebergs härad.

Olsson, Hemming, civilingenjör, ämbetsman,
f. 3 okt. 1867 i Rödöns socken, Jämtland, blef student i
Gäfle 1887, utexaminerades från Tekniska högskolan
1891, var anställd vid statens järnvägsbyggnader
1890—96, blef sistn. år ingenjör vid Statens
järnvägar, ord. baningenjör 1899, bandirektör
1908 och distriktschef i Luleå 1918. I Väg- och
vattenbyggnadskåren blef han löjtnant 1895 och
major 1917. O. har varit led. af bl. a. följande
kommittéer: ang. elektrisk tågdrift 1907, granskning
af förslag till nya ingångslinjer i Stockholm 1907,
bangårdsförslag vid Värtan s. å., extrapersonalens
löner 1907—08, allmänna föreskrifter vid Statens
järnvägar 1908, omorganisation af nybyggnadsledningen
där 1914, förslag till lag ang. hindrande af
skogseld 1915—16 och sammanställning af Svensk
författningssamling 1917. Han har varit led. af
åtskilliga järnvägars expropriationsnämnder, led. af
Luleå industrikommitté 1919, Luleå triangelmätnings-
och stadsplanekommittéer 1920—25 och ordf. i styrelsen
för Luleå lärlings- och yrkesskolor 1920—25. Han
har redigerat Järnvägsstyrelsens "Banlära" (2 bd,
1911—16) och skrifvit tekniska uppsatser bl. a. i
Nordisk familjebok.
F. P.


Olsson, Olof, pedagog, politiker, f. 18 juni 1872
i Smedstorps socken, Malmöhus län, blef student
1892, filos. kandidat i Lund 1900 och adjunkt vid
Västra realskolan i Göteborg 1907. Under studentåren
tillhörande de radikala kretsar, hvilkas medelpunkt
var Bengt Lidforss, anslöt sig O. tidigt till det
socialdemokratiska partiet och valdes 1911 för
Malmöhus län till led. af Första kammaren. Han
var 1915—19 led. af konstitutionsutskottet (1919
led. äfven af 1:a särskilda utskottet), 1921
led. af 1:a lagutskottet, hemliga utskottet och
utrikesnämnden, 1924 led. af särskilda utskottet
och af utrikesnämnden samt blef medlem af sitt
partis förtroenderåd och den socialdemokratiska
förstakammargruppens ledare. Samtidigt togs
han i anspråk för kommittéarbete, bl. a. som
led. af lärarlönenämnden 1912—18. O. har varit
ecklesiastikminister 3 gånger: nov. 1919—okt. 1920
i Edénska och första Brantingska ministären, likaså
i Brantings andra ministär okt. 1921—april 1923
och från okt. 1924 i Brantings tredje ministär
1924 (från jan. 1925 ministären Sandler). — O:s
verksamhet som statsråd har i det hela utmärkts af
försiktighet och lojalitet.
Af de mera omfattande och betydelsefulla frågor
inom hans förvaltningsområde, som vänta sin
lösning, har han hittills icke fört någon till afgörande,
i väsentlig mån till följd af den rådande ekonomiska
depressionen. Vid 1925 års riksdag genomfördes
dock en lönereglering för universitetens personal.
K. E. S—g.

Olsson, Oskar Ulrik Bernhardin,
folkbildningsledare, politiker, f. 4 juli 1877 i Hälsingborg,
blef 1899 filos. kandidat i Lund, 1907 adjunkt
vid folkskoleseminariet i Linköping och 1918 lektor
där. Som ifrig nykterhetsman och socialdemokratisk
politiker invaldes O. 1912 och 1921 för Örebro
län samt 1924 för Östergötlands län i Första
kammaren, där han sedan 1920 är led. af statsutskottet
och vid urtima riksdagen 1919 var led. af
3:e särskilda utskottet. Sin betydelsefullaste
verksamhet har O. utfört inom det allmänna
folkbildningsarbetet, där han som ledare för Godtemplarordens
studieverksamhet 1904—24 nedlagt ett
omfattande och uppslagsgifvande organisations- och
upplysningsarbete. Genom bildande af s. k.
studiecirklar (se d. o. äfven i Suppl.) har han skapat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>