Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 917-918 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olycksfallsnämnd ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ingående kolatomerna öfver hufvud kunna binda, kallas
mättade. Är däremot väteatomernas antal mindre,
kallas föreningarna omättade. I mättade föreningar
äro kolatomerna förenade med hvarandra medelst enkla
bindningar, t. ex. i kolvätet butan, CH₃—CH₂—CH₂—CH₃;
men i omättade föreningar finnas äfven dubbla
bindningar, äfven kallade etylenbindningar, t. ex. i
kolvätena butylen, CH₂=Ch—CH₂—CH₃, och etylen,
CH₂=CH₂, eller tredubbla bindningar, såsom i acetylen,
CH≡CH. Om 2 dubbelbindningar äro åtskilda af en
enkel bindning, såsom i kolvätet CH₂=CH—CH=CH₂,
sägas de vara konjugerade (jfr Thiele, F. K. J.). —
Omättade föreningar ha stor benägenhet att öfvergå i
mättade genom bindning af saltbildare, halogenväte,
vatten, vätgas o. s. v. Exempel därpå utgör inverkan
af klor på etylen, som sker enligt reaktionsformeln:

CH2=CH2	+Cl2=	CH2 Cl—CH2 Cl
etylen		etylendiklorid

Jfr Terpener, sp. 936—937. Angående omättade
föreningars öfvergång i mättade genom direkt
upptagning af väte se Fetthärdning. Suppl.
K. A. V—g.

Omöjlighet, Efterföljande och Ursprunglig, jur. Se
Ursprunglig omöjlighet.

Onagrariæ, bot., detsamma som Oenotheraceæ.

Onayoteka, irokesiskt språk. Se Oneida 1.

*Oncidium, bot. Artantalet uppgår f. n. till 400.
G. L—m.

Oncken [å′ȵken], Hermann, tysk historiker, f. 16
nov. 1869 i Oldenburg, blef 1898 docent i Berlin, 1904
därjämte lärare vid krigsakademien, 1905 professor
vid universitetet i Chikago, 1906 i Giessen, 1907
i Heidelberg och är sedan 1923 professor i nyare
tidens historia i München. Han utger sedan 1917
samlingsverket ”Allgemeine staatengeschichte”
och är sedan 1920 led. af historiska kommissionen
i München. Bland O:s skrifter må nämnas Lassalle
(1904; 3:e uppl. 1920), Rudolf von Bennigsen (2 bd,
1909), Historisch-politische aufsätze und reden
(2 bd, 1914), Das alte und das neue Mitteleuropa
(1918), Aus Rankes frühzeit (1922) och Die historische
Rheinpolitik der franzosen (s. å.). Han var en af
utgifvarna af samlingsverket ”Deutschland und der
weltkrieg” (1915; 2:a uppl. 1916) och skildrade
där krigsutbrottets förhistoria. O. har äfven
utgett aktsamlingen ”Die französischen dokumente
zur sicherheitsfrage 1919—1923” (1924; tysk
öfv. af en fransk ”gul bok” jämte inledning).
V. S—g.

*Ondřiček, F., dog 13 april 1922 i Milano.

*Onega. 1. O. bildar nu delvis gräns mellan
Sovjet-Ryssland och Karelska socialistiska
sovjetrepubliken.


Onegin [ry. anjē-], Sigrid, tysk sångerska, född
Hoffmann, f. omkr. 1890 i Stockholm (fadern
tysk, modern fransyska), vardt 1912 gift med ryske
tonsättaren Eugen B. Onegin (f. 1883, d. 1919)
och blef 1920 omgift med läkaren Fritz Pentzold
i München. Utbildad af sångläraren Raniero i
Milano, har hon sedan 1912 företagit konsert- och
gästspelsresor (i Stockholm f. g. en rad konserter
hösten 1920, i Nord-Amerika 1922), hvarjämte hon
varit anställd vid Stuttgartoperan och (1919) Münchens
nationalopera. Fru O. är en af de yppersta sångerskor,
som här låtit höra sig, och
har blifvit kallad ”altens Jenny Lind”. Hennes
underbart klangsköna och varma röst har ett omfång
från kontraalten till koloratursopranen, hon behandlar
den med fulländadt tekniskt mästerskap både i bredt
patos och lekande grace, hennes stilkonst är lika
säker i gammalitalienska arior som i tyska romanser
och franska rokokovisor, och icke minst fängslar hon
genom den hjärtevärme, som utströmmar från hennes
sång.
E. F—t.

Onegiska bildningar, geol. Se Prekambriska
bildningar. Suppl.

O’Neill [å͡unī′l], Moira, irländsk författarinna,
heter eg. fru Skrine, är framför allt känd genom
diktsamlingen Songs of the glens of Antrim (1900),
okonstlade, djupt kända sånger, som återge känslorna
hos irländsk landtbefolkning. Af hennes prosaverk må
nämnas An easter vacation (1893) och
The elf-errant (1895).
R—n B.

O’Neill [å͡unī′l], Eugene Gladstone,
nordamerikansk dramatiker, f. 16 okt. 1888 i New York,
studerade 1906—07 vid Princeton- och 1914—15 vid
Harvarduniversitetet, var sysselsatt i flera olika
yrken i Förenta staterna och Syd-Amerika och sjöman
i två år. Hans första pjäs var enaktaren Thirst
(1914), som följts af In the zone (1918), The
moon of the Caribees (1919), Beyond the horizon
(s. å.), Emperor Jones (1921), Diff’rent (s. å.),
The straw (s. å.), Gold (s. å.), Anna Christie
(1922; uppf. 1923 i Stockholm), The first man
(1922), The hairy ape (s. å.) och The fountain
(1923). O. upptäcktes af en liten experimentalteater
i Princeton, väckte hastigt uppseende och har nu
redan af entusiastiska beundrare hälsats som Förenta
staternas förnämste dramatiker. Han har ådagalagt
mycken kraft i framställningen af elementära,
instinktbundna människor och väljer helst sina
scener från sådana skådeplatser, där osammansatta
naturer lefva i strid med elementen. Originellast
är väl ”Emperor Jones”, ett slags monolog af en
neger, som går under af skräck och vidskepelse;
sensationell naturalism är i allmänhet O:s
kännemärke. 1925 utkommo i sv. öfv. ”Tre dramer”
(”Emperor Jones”, ”Ludna gorillan” och ”Trän”).
R—n B.

Onions [a′niənṡ], Oliver (Berta Ruck). Se
Engelska litteraturen. Suppl., sp. 593.

Onions [a′niənṡ], Charles Talbut, engelsk
lexikograf, f. 1873, en af (efter Bradleys död, 1923,
de två) redaktörerna af ”Oxford english Dictionary”
(se Bradley, H. Suppl.). Sedan 1923 är O.
fellow i Magdalen college i Oxford och föreläser
i engelska.

O. N. M., förk. för Office national
météorologique. Se Meteorologiska
centralanstalter. Suppl.

Onnes, H. Kamerlingh. Se Kamerlingh Onnes
(äfven i Suppl.).

*Onoclea, bot., bör accentueras Onocle′a.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>