Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Orange free state ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Orange free state [å′rindʃ frī′ ste͡i′t], eng. Se
Oranjefristatsprovinsen (äfven i Suppl.).
Orange river colony [å′rindʃ ri′və kå′ləni], eng.,
engelskt namn på Oranjeflodskolonien. Se
Oranjefristatsprovinsen, sp. 799. Jfr äfven
Syd-Afrika, sp. 1361—62.
Oranie. Se Äpple, sp. 1244 och färgpl. fig. 8.
*Oranjefristatsprovinsen hade 628,827 inv. 1921,
5 på 1 kvkm., en tillväxt sedan 1911 med 19,06
proc. De färgades andel i befolkningen har ökats
till öfver 70 proc. Undervisningen, som gått mycket
framåt, omfattade 870 folk- och elementarskolor,
af hvilka de förra hade 63,092 lärj. (1921).
Ett tekniskt läroverk (polytecnic college)
upprättades 1912. Järnvägarnas längd var 2,160 km.
1922.
E. A—t.
Ora Tepe. Se Ura Tjube.
*Oravais hör numera till Borgå (svenska) stift.
4,582 inv. (1923).
O. B—n.
*Oraviczabȧnya tillhör nu Rumänien, distriktet
Caras Severin. Officiellt namn Oravița montana.
Oravița montana [å′ravitsa], officiellt rumänskt
namn på Oraviczabánya (se d. o. äfven i Suppl.).
Orcas, ö. Se San Juans arkipelag.
*Orchestra. Afbildningar af orchestra meddelas
i art. Teater, sp. 582 och pl. I.
*Orchidaceæ, bot. Artantalet uppgår f. n. till
omkr. 15,000. Underfam. Pleonandræ kallas äfven
Diandræ.
G. L—m.
*Orchomenos. — 2. Grundlig arkeologisk
undersökning af platsen började 1913. Fransmännen ha
upptäckt ett stort doriskt marmortempel (ett
Hekatompedos) från 6:e årh. f. Kr.
Orcynopsis, zool. Se Tonfisksläktet.
*Ordalier. Ett svenskt arbete i ämnet finnes nu:
H. af Trolle, ”Om ordalierna hos de germanska
folken” (1915).
*Ordbok. Af det största svenska ordboksföretaget,
”Svenska akademiens ordbok”, som började
utges 1893, förelåg i april 1925 utgifvet stycket
A—Flugnät. En stor ”Svensk etymologisk ordbok”
utgafs 1922 af E. Hellquist. ”Nusvensk ordbok”
af O. Östergren började utkomma 1915, en
svensk-rysk ordbok utgafs 1917—18 af J.
Lundqvist, och Auerbach-Blomqvists svensk-tyska
fullbordades 1916. En omfattande ”Ordbog
over det danske sprog”, förberedd af V. Dahlerup,
utg. af Lis Jacobsen, började utkomma 1918;
”Dansk ordbog for folket” af B. T. Dahl och
H. Hammer utgafs 1907—14. ”The Oxford
english Dictionary”, utg. af Murray m. fl.,
fullbordades 1924.
R-n B.
Ordfläta, försök till öfversättning af eng. crossword
(se d. o. i Tillägg till Suppl.).
Ordfot, metr., sammanfattningen af ett
satsbetonadt ord och de närstående, som genom svagare
betoning och tankesammanhang sluta sig till det
förra. Ordfot och versfot (se Vers) sammanfalla
ofta ej, något som merendels ger rytmen lif, men
äfven kan bryta den.
R—n B.
Ordinarie tåg. Se Järnvägståg. Suppl.
Ordklass, kategori af ord, som i väsentliga
hänseenden öfverensstämma. Språklärornas vanliga
ordklasser äro substantiv, adjektiv, räkneord, pronomen,
verb, adverb, bindeord (preposition och
konjunktion) och interjektion. Ofta anfäktad (t. ex. af
A. Noreen i ”Något om ord och ordklasser”, 1879,
ensidigt kritisk och nu föråldrad), har indelningen
hittills ej ersatts med någon mer praktisk.
R—n B.
*Ordnar. I samband med revolutionerna i
Ryssland 1917 samt i Tyskland, Österrike och Ungern
1918 blefvo dessa länders ordnar afskaffade eller
upphörde att utdelas (i Ungern och Österrike ha
dock nya ordnar stiftats; se nedan). Å andra sidan
ha flera af de genom Världskriget och ryska revolutionen
tillkomna staterna stiftat nya ordnar (så
Estland, Finland, Lettland, Polen, Tjecho-Slovakien)
eller återupplifvat gamla (Polen). Under Världskriget
instiftades i skilda krigförande länder ett
stort antal krigsordnar och utmärkelsetecken af
olika slag. I många länder, äfven sådana, som i
öfrigt afskaffat ordnar, utdelas Röda korsets
hederstecken på ett med vanliga ordnar jämförligt sätt,
hvarvid åtminstone högsta graden utgöres af en
ordensstjärna, medan lägre grader utmärkas genom
medaljer; som ordnar kunna dessa hederstecken
anses, endast om de instiftats af ett statsöfverhufvud
och utdelas af denne eller med hans sanktion.
Under och efter Världskriget ha, särskildt i Frankrike,
i rätt stor utsträckning ordnar tilldelats
aflidna personer, truppafdelningar, städer o. s. v.
Litt.: H. von Heyden, ”Ehrenzeichen der
erloschenen und bestehenden staaten Deutschlands
und Österreich-Ungarns” (1902 ff.), L. J. Trost,
”Die ritter- und verdienstorden, ehrenzeichen und
medaillen aller souveräne und staaten” (1910), St.
Kekule von Stradonitz, ”Kriegsorden Deutschlands
und seiner bundesgenossen im weltkriege” (i Meyers
konversationslexikons ”Kriegsnachtrag”, I, 1916),
och E. Åsbrink, ”Vasaorden. Anteckningar om
ordens historia” (1922).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
