- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
931-932

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Orange free state ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

*Orkester. På de senaste 10—15 åren har intresset
för orkestral instrumentalmusik tagit starkt
uppsving rundtom i Sverige, och i de flesta
svenska städer finnas nu orkestrar bildade. De i
Stockholm, Göteborg och Malmö ha besättning af mer
än 50 exekverande, och i de andra städerna räkna
orkestrarna från minst 25 man uppåt till stundom
35, 40 o. s. v. Om statsunderstödda orkestrar se
Musikaliska akademien, sp. 1449 och i Suppl.
E. F—t.

*Orkla grufaktiebolag. Produktionen steg 1924 till 294,000 ton.
M. H.

Orkland, härad (1 jan. 1920 utbrutet ur Orkedalen härad),
omkring nedre delen af Orklas dalgång, i Sör-Tröndelag fylke
(före 1919 Söndre Trondhjems amt), Norge, motsvarar O. socken,
i Orkdal pastorat, Nidaros bispedömme. 168,95 kvkm.
1,805 inv. (1920). Jord-, skogs- och bergsbruk (koppar).
K. G. G.

*Orkney-öarna. Sp. 899, rad 22 och 24 står
Ronsay bör vara Rousay. Om den s. om
Mainland liggande fjärden Scapa flow se d. o.

Orla-Jensen, Sigurd, dansk fysiolog, f. 28 nov.
1870 i Köpenhamn, tog ingenjörsexamen 1893,
studerade mejeriteknik i Danmark och utlandet, var
1899—1902 assistent vid Landtbruksförsöksstationen
i Bern, 1903—07 föreståndare för
mjölkningsförsöksstationen där, blef 1904 filos. d:r på afh.
Studier over de flygtige syrer i ost og bidrag til
ostebakteriernes biologi
, 1906 docent vid
Polyteknisk læreanstalt och 1908 professor där i bioteknisk
kemi. Han har skrifvit många afh. i synnerhet
om mjölkbakteriologi. Han blef led. af Landtbruksakad.
1911.
P. E—t.

*Orlamünde tillhör nu tyska republiken Thüringen,
landkretsen Jena-Roda. 1,679 inv. (1919).

*Orlando, V. E., var justitieminister i Giolittis
ministär 1907—09 och i Salandras 30 okt. 1914—20
juni 1916. I den därpå följande ministären Boselli
ingick han som inrikesminister. Ehuru han skarpt
klandrades för efterlåtenhet mot fredspropagandan,
blef han likväl konseljpresident, när Boselli
okt. 1917 afgick efter det italienska nederlaget
vid Caporetto. Jämte sin utrikesminister, Sonnino,
var O. italiensk delegerad vid Pariskonferensen 1919
och tillhörde där, utan att dock utöfva nämnvärdt
inflytande, ”de fyras råd”. I Fiume-frågan lyckades
O. ej åstadkomma någon för italiensk folkmening
acceptabel uppgörelse och nödgades därför afgå 29 juli
1919. Han var nov. 1919—juni 1920 deputeradekammarens
president. Efter fascistregimens införande 1922
har O. inom det politiska lifvet, liksom de fleste
liberaler, intagit en rätt undanskjuten plats. Han
är ordf. i föreningen för tillvaratagande af
utlandsitalienarnas intressen (”Lega italiana per
la tutela degli interessi nazionali all’estero”).
V. S—g.

*Orléans, franska hertigliga ätter.

11. Frans af O., prins af Joinville. Hans
son Peter, hertig af Penthièvre, dog 19 juli 1919.
— 13. Anton af O., hertig af Montpensier.
Af hans döttrar dog Maria de las Mercedes 1878
och Isabella 1919. — 16. Hertig Filip af O. företog
flera polarexpeditioner, af hvilka den mest
bekanta är den, hvarunder han 1905 besökte Grönlands
östkust och i hvilken A. de Gerlache deltog.
Bland hans skrifter må nämnas: À travers la
banquise
(1907) och La revanche de la banquise (s. å.).

Stamtaflan (sp. 909—910). Ferdinand Frans, hertig
af Montpensier, dog 30 jan. 1924. Gaston, grefve
af Eu, dog 28 aug. 1922, hans gemål Isabella af
Bragança dog 14 nov. 1921. Prins Ludvig, son till
grefven af Eu, dog 26 mars 1920. Hans broder Anton
är likaledes afliden. Alfons, son till Anton,
hertig af Galliera, f. 1886, är sedan 1909 förmäld med
Beatrice af Sachsen-Koburg och Gotha, f. 1884, och har
3 söner, äldst bland dem Alvaro, f. 1910.

*Orleanska jungfrun. Schillers tragedi ”Die
Jungfrau von Orleans” (se Schiller, sp. 1039)
är den berömdaste vittra behandlingen af Jeanne
d’Arcs lefnad. På sistone har Bernard Shaw i sitt
drama ”Saint Joan” (1924) med stor pietet
behandlat ämnet.

Orlina, friherreskap. Se Sixenburg.

Orling, Axel, ingenjör, uppfinnare, f. 16 febr. 1870
i Stockholm, utexaminerad från maskinyrkesskolan
där 1888, studerade vid Institution of technology
i Boston 1889 och var 1889—90 anställd hos
ingenjörsfirman Holtzer & Carbot där. 1890—95
vistades O. i Stockholm. Han utexperimenterade
därunder bl. a. en styrbar torped; patentet å denna
uppfinning såldes till England genom förmedling
af J. T. Armstrong (se d. o. 3). O. flyttade 1895
till London och blef engelsk medborgare 1900. I
samarbete med Armstrong, hvilken dock hufvudsakligen
torde ha medverkat beträffande exploateringen, har
O. vidare uppfunnit ett elektrokapillärt relä och
utarbetat det härpå grundade s. k. Armorlsystemet
för kabeltelegrafering och afståndssignalering utan
tråd. (Jfr Telegraf, sp. 736.) Bland O:s
uppfinningar är äfven fonoforen, en apparat för
mottagande och återgifvande af telefonsamtal, samt
en elektrisk gaständare. Sedan 1924 är O. bosatt i
Brittiska Columbia och egnar sig åt arbeten för nya
telegrafkabelanläggningar i Stilla hafvet.
Fmn.

*Orm, Edvard, var åtminstone 1724—26 bosatt i
Västervik, hvarifrån han sistnämnda år med familj afflyttade
till Öland. I Västerviks kyrka förvaras ett af honom 1719
utfördt porträtt af Karl XII (helfigur). Den i art.
nämnde Gabriel O. var Edvard Orms son.
Fr. W.

*Ormbunkrot, bot. farm. Aspidium filix mas kallas
nu Dryopteris filix mas, Aspidium spinulosum
kallas Dryopteris spinulosa och Aspidium dilatatum
Dryopteris austriaca.
G. L—m.

Ormingelandet. Se Värmdö, sp. 291.

*Ormond, A. Th., dog 18 dec. 1915.

Ormsjön, en 24 kvkm. stor sjö i Dorotea socken,
Västerbottens län, genomfluten af Långselån (Rörströmsälfven).
O. Sjn.

Ormspott, zool., liktydigt med grodspott (se Stritar, sp. 347).

*Ormsö. Sedan Magnushof styckats, ha 2 sedan
1600-talet utplånade svenska byar, Bussby och Bynäs,
återuppstått. Jfr Estsvenskar. Suppl.

Ormöga, bot. Se Omphalodes. Suppl.

Orne [å′rn], biflod fr. v. till Mosel, upprinner i
närheten af Ornes n. ö. om Verdun och utfaller
6 km. s. om Thionville. Under Världskriget
utkämpades 5—14 april 1915 mellan O. och Mosel ett
fältslag mellan den anfallande 1:a franska armén
(Dubail) och tyska arméafd. Strantz. Särskildt hårda
blefvo striderna den 9 vid Marchéville och Maizeray
(ö. om Fresnes) samt vid Gussainville och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0514.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free