Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den ledande själen i företaget, och hvarje
häfte bragte af hans hand en litterär essay, en
socialpolitisk betraktelse eller en rent personlig
bekännelse, hvars lidelsefulla ton och oförblommerade
språk sällan förfelade sin verkan. Från början
marxistisk socialist och oförskräckt dreyfusard,
lät P. sig småningom ryckas med af de mystiskt
religiösa och nationalistiska strömningar, som
växt sig starka under ett alltmer förflackadt
parlamentariskt regeringssystem af mer eller mindre
obestämd radikal färg. Det var en svuren katolik
och en glödande patriot, som stupade vid Marne i
spetsen för sitt kompani under Världskrigets första
afgörande veckor. Denna hjältedöd på slagfältet
har omgett P:s gestalt med legendens skimmer; hans
verkliga inflytande står knappast i relation till
den dyrkan, som sedan egnats honom. Den retoriska
begåfningen, fostrad i Jean-Jacques’ skola, kan
icke öfverskyla bristen på egna idéer. Men han
var en typisk representant för hvad man kallar "la
génération sacrifiée". Ett flera gånger omarbetadt
ungdomsdrama af P. om Jeanne d’Arc uppfördes 1924
som minnesföreställning på Comédie-française. En
samling Oeuvres choisies (med bibliografi)
utgafs 1920. Œuvres complètes (1919 ff.) skola
omfatta 15 bd. Jfr monogr. af D. Halévy (1919) och
P. Lasserre, "Les chapelles littéraires" (1920).
Kj. S—g.
Pegwell bay [peg’ωəl be͡i’]. Se Ramsgate.
*Pehrson, P., i Törneryd, dog 17 mars 1915.
Pehrsson, Petrus (Per), kyrkoman, politiker,
f. 30 sept. 1867 i Valbo, Gäfleborgs län, aflade i Uppsala
1889 teoretisk och 1890 praktisk teol. examen
samt prästvigdes för Uppsala ärkestift s. å.,
aflade disputationsprof för pastoralexamen 1905
och blef teol. doktor vid Augustana i Rock Island
1915. Brukspredikant vid Österby bruk sedan 1894,
utnämndes P. till kyrkoherde i Karl Johan i
Göteborg 1908. Kommunalt har hans arbetskraft i
stor utsträckning tagits i anspråk. Sedan 1907
har han fungerat som sekreterare i Allmänna
svenska prästföreningens centralstyrelse,
för utlandssvenskarna har han ådagalagt stort
intresse. Som tillkallad sakkunnig har han deltagit
i utredningen af frågan om prästerliga tjänsters
tillsättning (1907), om äktenskapslagstiftningen
(1912) och om prästlöneregleringen (1917). Som
led. af Andra kammaren 1906—08 för Olands härad,
Uppsala län, och sedan 1921 för Göteborgs stad har han
tilldragit sig uppmärksamhet också på det politiska
området. Han var 1921—24 suppleant i och 1925 led. af
konstitutionsutskottet. Bland P:s skrifter märkas
De till Sverige inflyttade vallonernas religiösa
förhållanden (1905, disp. afh.), Arbetsglädje (1906),
Vår kyrkas sociala uppgift (1916) samt Kyrkan och
demokratien (1920).
E. M. R.
*Peipus bildar nu gräns mellan Estland och
Sovjet-Ryssland.
Peitz [pajts], Wilhelm, tysk historiker, f. 15
maj 1876 i Altendorf vid Essen, ingick 1893 i
jesuitorden, prästvigdes 1907 och är lärare i
historia och geografi vid jesuitläroanstalten Stella
matutina i Feldkirch. P:s forskningar i fråga om
det påfliga kansliväsendet under äldre medeltiden
betecknas som banbrytande. Han har bl. a. skrifvit
Das register Gregors I. Beiträge zur kenntniss des
päpstlichen kanzlei- und registerwesens bis auf
Gregor VII (1917), Liber diurnus (1918) och
Untersuchungen zu urkundenfälschungen des mittelalters. I. Die
Hamburger fälschungen (1919).
Pejorativ (af lat. pejor, värre), språkv.,
som nedsätter, som innebär något klandervärdt,
t. ex.: "van- är ett pejorativt prefix".
R—n B.
Pekawas, folkstam. Se Celebes. Suppl., sp. 65.
*Peking hade 924,334 inv., hvaraf omkr. 4,000
utlänningar, samt med förstäder omkr. 1,300,000
inv. (1921). Som förvaltningsområde uppges P. ha
4,014,619 inv. 1923 enligt kinesiska postverkets
beräkningar ("Statesman’s yearbook" 1925).
Under republikens första årtionde gjordes
stora förbättringar med afseende på underhåll,
upplysning och dränering af de viktigaste gatorna,
polisen organiserades efter västerländskt mönster och
lärdes att kontrollera trafiken, gatorna stensattes,
och modernare trafikmedel infördes. Många af
dessa förbättringar gjordes på initiativ af Chu
Chi-chien, inrikesminister 1913. Äfven för
järnvägsförbindelserna med Mukden och Han-kou
ha många förbättringar vidtagits. Ett flertal
regeringsbyggnader, banker och affärshus har uppförts
i modern stil. Nya makadamiserade vägar ha anlagts
från P. i flera riktningar, och ehuru staden ännu icke
blifvit fördragsenligt öppnad, ha flera utländska
affärshus med regeringens tysta samtycke öppnat
filialer i P. Omkr. hälften af den förbjudna staden
är nu öppnad för utlänningar; andra (norra) hälften är
alltjämt förbjuden och har tills helt nyligen tjänat
som bostad åt exkejsaren. Litt.: D. Mennie och P. Weale,
"The Pageant of P." (1921), och J. O. P. Bland,
"China, Japan and Korea" (s. å.).
E. A—t.
*Pekoral tycks vara ett studentikost Uppsalaord
och ej förekomma i främmande språk.
*Peladan, J. (Sâr P.), dog 27 juni 1918 i
Neuilly-sur-Seine. Under Världskriget utgaf han flera
patriotiska arbeten såsom La guerre des idées (1916)
och L’art et la guerre (1917). Romanen Les dévots
d’Avignon utkom 1922.
*Pelagosa tillhör nu Italien. Under Världskriget
besattes öarna af italienarna i slutet af juni 1915,
men till följd af beskjutning af österrikarna och
bombardering af dessas flygare måste P. en månad
senare åter utrymmas.
L. W:son M.
Pelegrinović [-vitj], Mikša. Se Serbokroatiska
litteraturen, sp. 154.
*Pelgjärvi. Den finska namnformen Pälkjärvi används
numera helst äfven i svenskt språkbruk.
O. B—n.
Pelkosenniemi, församling i Uleåborgs län, Finland,
Lappmarkens domsaga och härad, afskildes 1917
från Sodankylä, men hör fortfarande dit i kommunalt
afseende. 1,318 inv. (1923).
O. B—n.
Pelle, pseudonym för N. P. Ödman (se d. o.).
*Pelletan. — 2. Ch. Camille P. dog 4 juni
1915 i Paris. Han blef led. af senaten jan. 1912
(ej 1911), men tog där sällan till orda. P. var
en ifrigt antiklerikal radikal med öfvervägande
kritisk begåfning och stod i opposition mot de flesta
ministärer under sin långa parlamentariska bana.
Pellinge, naturskön ögrupp i norra delen af Finska
viken, omkr. 50 km. ö. om Helsingfors. Genom
P. sund går kustleden Helsingfors—Kotka. — Under
"röda upproret" 1918 drogo sig hvita afdelningar,
sedan Borgå stad i början af febr. råkat i de rödes
händer, ut till P. skärgård, hvarifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
