Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pertinax ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
belägen höjd "côte 200" utgjorde en stark
stödjepunkt i tyska fronten i Champagne hösten 1914
och blef föremål för långvariga och hårda strider
mellan tyskarna och fransmännen under det följande
ställningskriget. Särskildt förbittrade voro striderna
20—30 dec. s. å. ("1:a slaget vid P."), 8—13 jan. 1915
("2:a slaget vid P."), hvarunder fransmännen eröfrade
ställningen, som sedan ingick
i franska fronten, och 1—5 febr. s. å. ("3:e
slaget vid P."), då tyskarna förgäfves sökte
återtaga P. Under tyska motoffensiven 15 juli 1918
bröts anfallet mot fransmännens 2:a linje, i hvilken
ställningen vid P. då utgjorde en stödjepunkt.
Jfr Världskriget, sp. 167, 183 och 238.
H. J—dt.
Pertinax, pseudonym. Se Géraud, A. Suppl.
*Peru har enligt en planimetrisk beräkning
af Geogr. sällskapet i Lima en areal af
1,355,054 kvkm. Om P:s gränstvister med flera af
grannrepublikerna se nedan (Historia). — Antalet
invånare uppskattades 1921 till omkr. 5 1/2 mill.,
enligt andra beräkningar till öfver 7 mill., hvilka
siffror dock torde vara åtskilligt för höga. Omkr. 32
proc. anses vara indianer, 53 proc. mestiser,
11 proc. kreoler och européer, 2 proc. negrer
och 2 proc. östasiater (kineser), de båda senare
kategorierna mest i kustlandet. Inom näringslifvet
ha bergolja och bomull fått ökad betydelse. Exporten
uppgick 1923 till 23,95 mill. pund, importen till
14,13 mill. De viktigaste exportartiklarna voro
s. å. socker 6,27 mill., bomull 6,14 mill., koppar
4,27 mill., bergolja 4,45 mill. och silfver 0,64
mill. Handelsomsättningen är störst med Förenta
staterna och Storbritannien. Handelsflottan
uppgick 1923 till 30 ångare om 68,363 ton och 44
segelfartyg om 32,846 ton. Järnvägsnätet omfattade
s. å. 3,342 km., hvaraf 2,385 km. statsbanor. —
Enl. gällande författning (af 18 jan. 1920) utöfvas
den lagstiftande makten af en kongress bestående af
en senat med 35 medlemmar och en representantkammare
med 110 medl., båda husen nyvalda hvart fjärde
år genom direkta val. Presidenten väljes för
5 år och kan återväljas för ytterligare 5 år.
O. Sjn.
Försvarsväsendet. Arméns rekrytering grundar sig på
allmän värnplikt, men endast ett begränsadt antal
värnpliktiga (f. n. 8,000 man) inkallas i aktiv
tjänstgöring. Värnplikten fullgöres med 2 år i aktiva
armén, 5 år i "1:a" och 5 år i "2:a reserven" samt
20 år i "nationalgardet". Armén består af 6
inf.-fördelningar om 2 inf.-reg., om
2 bat. och 1 kulsprutekomp., 1—2 kav.-reg. om 2
skvadr. och (i allmänhet) 1 bergsart.-reg. Öfriga
trupper ingå icke i fördelningsförbandet. Inalles
finnas 13 inf.-reg., 7 kav.-reg., 4 bergsart.-reg.,
1 kustart.-reg., 1 div. fältart., 1 ing.-bat.,
1 järnvägsbat., 1 flygkomp, m. fl. trupper.
Fredsstyrkan utgör omkr. 800 officerare och
12,000 man. Polis- och gendarmeritrupperna
jämte borgargardet utgöra ett slags till 8,000 man
uppgående reserv till stående armén. Borgargardet,
som nyligen omorganiserats, består af 1 inf.-reg. med
4 bat., 1 fristående inf.-bat., 11 kav.-reg. och
1 kulsprutebat. Armén har modern beväpning. —
Flottan består af 2 lätta, 1906 sjösatta, med 2 st.
15 cm. och ett antal snabbeldspjäser af mindre
kaliber bevärade pansarkryssare om 3,200 ton, 1
äldre, opansrad kryssare, 1 kanonbåt, 1 jagare och
2 undervattensbåtar med moderfartyg. Ytterligare 3
undervattensbåtar äro beställda (i Italien),
men torde icke ännu ha levererats.
H. J—dt.
Historia. Till president valdes i maj 1915 José Pardo
y Barreda (tidigare president 1904—08). Kort
efter det att Förenta staterna april 1917
inträdt i Världskriget, afbröt P. de diplomatiska
förbindelserna med Tyskland. Det blef 1919 en af
Versaillesfredens signatärmakter. S. å. valdes
Augusto B. Leguía y Salcedo efter en häftig
valstrid till president. Genom en kupp tilltvang
han sig 4 juli s. å. presidentmaktens provisoriska
utöfning, innan hans ämbetstid hunnit börja (Pardo
måste gå i landsflykt), och sedan genom en 1923
företagen författningsändring omval tillåtits,
valdes Leguía 1924 till president äfven för perioden
12 okt. 1924—12 okt. 1929. P. har under de senaste
årtiondena varit inveckladt i flera gränskonflikter
med grannrepublikerna. Med Bolivia träffades 1912 en
gränsöfverenskommelse, och äfven mellan Brasilien
och P. har en definitiv gräns fastställts. Däremot
äro gränserna ännu ej helt reglerade i n., där
Ecuador och Colombia gjort anspråk på delar af
prov. Loreto kring Amasonfloden. Tvisten hänsköts
till skiljedom af konungen af Spanien, men då
Ecuador gjorde svårigheter, nedlade denne 1910
sitt skiljedomarvärf. Fientligheter syntes hota,
men afvärjdes genom medling af Förenta staterna,
Argentina och Brasilien; 1923 hänsköts tvisten med
Ecuador till Förenta staternas skiljedom. Med Colombia
slöts 24 mars 1922 ett gränsregleringsfördrag, som
emellertid väckte gensägelse i Brasilien. Efter nya
förhandlingar mellan de tre makterna ingicks efter
Förenta staternas medling 4 mars 1925 i Washington
en öfverenskommelse, enligt hvilken 1922 års fördrag
skulle ratificeras, mot att Colombia med Brasilien
ingick ett nytt gränsregleringsfördrag. Tvisten med
Chile om provinserna Tacna och Arica synes nu omsider
närma sig sin lösning. Den föranledde 1918 stark
spänning, och sedan nya förhandlingar 1921 blifvit
resultatlösa, vidtogo 1922 på amerikansk inbjudan
förhandlingar i Washington, hvilka resulterade
i, att frågan hänsköts till skiljedom af Förenta
staternas president. Enligt president Coolidges
skiljedomsutslag (1925) skall frågan afgöras genom
folkomröstning, ledd af en kommission med chilenska
och peruanska bisittare samt amerikanske generalen
Pershing som ordf. Förbudet mot all annan offentlig
gudstjänst än den romersk-katolska upphäfdes genom
en författningsändring 1915, och enligt 1920 års
författning råder nu fullständig religionsfrihet (dock
är statsreligionen alltjämt den romersk-katolska). En
lag af 5 febr. 1921 införde obligatorisk och
kostnadsfri primärundervisning för barn i åldern
7—14 år. 1923 var antalet folkskolor 3,086 med 4,735
lärare och 219,519 elever. President Leguía har
fört en energisk reformpolitik och bl. a. genomfört
en decentraliserande förvaltningsreform samt en
genomgripande modernisering af diplomatien och
konsulatväsendet. Franska instruktörer ha anlitats för
armén, amerikanska för marinen, i skolorna och vid
hälsovården. — Litt.: O. Greulich, "P." (1915), och
O. Bürger, "P." (1923).
V. S—g.
Peruansk smaragd. Se Ädelstenar, sp. 1160.
*Peruströmmen. Se Humboldtströmmen. Suppl.
Pervyse [pärvīṡ], by i belgiska prov.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
