- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
1035-1036

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pertinax ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Väst-Flandern, 7 km. s. om Nieuport, 3 km. v. om Yser,
till stor del förstörd under Världskriget. Under
slaget vid Yser (18 okt.—30 nov. 1914) intogs det
af franskt marininfanteri försvarade P. efter
hård strid 28 okt. af tyskarna. Sedan trakten
omkring nedre Yser satts under vatten, måste
dock de senare 31 s. m. utrymma P., som sedan
ingick i belgiska fronten. Jfr Världskriget,
sp. 171.
H. J—dt.

*Peshawar. 1. Distriktet hade
907,367 inv. 1921. Genom P. går nu en järnväg längs
Kabuls dalgång från Attock, vid Indus, till Jamrud,
i Khaibarpasset och en sidogren från Nanshahra,
vid denna, norrut till Dargai, vid foten af
Malakandpasset.

*Pessard, Émile L. F., dog 1917 i Paris.

illustration placeholder

Pétain [petä̃’], Henri Philippe, fransk marskalk, f. 24
april 1856 i Cauchy-la-Tour (dep. Pas de Calais),
blef 1878 officer vid inf., 1912 öfverste och
reg.-chef, förde vid Världskrigets utbrott 4:e
inf.-brig., blef i aug. 1914 brigadgeneral, i
sept. s. å. chef för 5:e inf.-fördelningen och i
okt. s. å. chef för 33:e armékåren, som han med
utmärkelse förde i Lorettoslaget (maj—juli 1915). I
sept. 1915 blef han div.-general och chef för 2:a
armén i Champagne och i febr. 1916 chef för Verduns
försvarsområde, i hvilken egenskap han lade i dagen
framstående fältherreegenskaper. I maj s. å. blef
han chef för midtarmégruppen, å fronten
Reims—Verdun, och i maj 1917 (efter Nivelle) chef för
norra och nordöstra arméerna. Han fullständigade
dessas efter dubbelslaget vid Aisne och i Champagne
glesnade numerär, återställde den slappnande
disciplinen och ingaf de demoraliserade trupperna
mod och tillförsikt. I nov. 1918 blef P. marskalk af
Frankrike och samtidigt medlem af "Conseil supérieur
de la guerre". Sedan 1919 är han (efter Foch)
arméns öfverbefälhafvare och generalinspektör.
H. J—dt.

*Petalaks. Dess finska namnform är Petalahti.
P. hör nu till Borgå (svenska) stift. 2,939 inv. (1923).
O. B—n.

*Petasites, bot. P. officinalis kallas nu
P. ovatus. P. frigida bör vara P. frigidus.

*Peter (port. Pedro), kejsare af Brasilien.
2. P. II. Dottern Isabella dog 15 nov. 1921 på
slottet Eu, hennes gemål, grefven af Eu, på resa
öfver Atlanten 28 aug. 1922 (på art. Eu. Suppl.,
uppges felaktigt "i sept.").

*Peter I, konung af Serbien, öfverlämnade i
juni 1914 af hälsoskäl styrelsen till tronföljaren,
prins Alexander, hvilken därefter var regent
till faderns död, 16 aug. 1921 i Belgrad. P.
följde 1915 serbiska armén på dess återtåg genom
Albanien och vistades därefter en tid på Korfu,
återkom 1918 till Belgrad och utropades s. å. till
konung öfver det nya jugoslaviska riket ("Serbernas,
kroaternas och slovenernas konungarike"), alltjämt
med sonen Alexander som regent.

Peter den stores sjöfästning. Se Ryssland, sp. 1417.

*Petermanns mitt(h)eilungen har i sig upptagit de
geografiska tidskrifterna "Das ausland" (1828—93),
"Aus allen weltteilen" (1870—98) samt "Globus"
(1862—1910).
O.Sjn.

*Peters, Nikolai Herman, dog 1923.
M. H.

*Peters (sp. 656), Karl, dog 10 sept. 1918 i Woltorf
vid Peine.

*Petersburg, Sankt, guvernement. Se Leningrad 1. Suppl.

*Petersburg, Sankt (1914—24 Petrograd), nu
officiellt Leningrad (se d. o. Suppl.), stad i Ryska
socialistiska federativa sovjetrepubliken, har lidit
oerhördt af revolutionen och dess följder, hunger,
brist på bränsle o. d. Från 2,318,645 pers. 1910
sjönk invånarantalet 1919 till 954,204 och 1920
till 706,800, men uppges 1925 åter ha stigit till
1,071,103 inv. Bland byggnader, som uppförts under
senare år, märkas Romanov-jubileumskatedralen
(1914), muhammedanska moskén och buddistiska
templet. Efter revolutionen förstördes några
monument, palatsen förändrades till museer och
offentliga anstalter. Många gator fingo nya namn
(Nevskij prospekt är numera Prospektet af den 25
okt., Millionnajagatan kallas Ulitsa Halturina
efter den döde revolutionären, arbetaren Halturin,
m. m.). Sommarträdgården har lidit oerhördt efter
öfversvämningen 1924. Marsfältet förvandlades
till en vacker square, i hvars midt befinner sig
revolutionsoffrens graf. Äfven stadens industri
har lidit mycket (1913 funnos i P. 450 fabriker
med 289,247 arb., 1923 blott 170 fabr. med 106,510
arb.). Först i maj 1921 återupptogs sjöfarten;
under året 1921 ankommo inalles 282 fartyg om
377,200 nettoton. Högskolor och vetenskapliga
institutioner koncentreras fortfarande i P., ehuru
staden 14 mars 1918 förlorade sin ställning som rikets
hufvudstad. I jan. 1924 omdöptes P. till Lenins ära
till Leningrad.
A. de R.

*Petersen (sp. 670—671), P. S. B. — Sonen
P. S. B. P. är numera bibliotekarie vid
universitetsbiblioteket.

*Petersen (sp. 671). 1. Julius Magnus P. dog
1 febr. 1917 i Köpenhamn. — 2. Vilhelm
Valdemar P
. dog 3 juli 1913 i Köpenhamn.
P. E—t.

*Petersen (sp. 671), Eugen, dog 14 dec. 1919.

*Petersen (sp. 672), Fredrik. Hans änka,
Alida P., stiftade 1903 Professor F. P:s fond
til videnskapens fremme,
hvars räntor användas
till stipendier, belöningar och understöd till
vetenskapliga undersökningar. Kapitalet uppgick 1924
till 110.000 kr.

*Petersen (sp. 673), Sigvart, dog 1924.
M. H.

*Petersen (sp. 673), Nielsine K., dog 26
nov. 1911 i Köpenhamn.
P. E—t.

Petersen, Clemens Christoffer Mathias, dansk
kritiker, f. 2 okt. 1834 vid Holbæk, d. 21 maj
1918 i Köpenhamn, tog 1857 magisterkonferens i
estetik och var litteraturanmälare i "Fædrelandet"
från 1857 till 1869, då han plötsligt måste lämna
landet, hvarefter han vistades i Amerika till
1904. Han var lärjunge af Hegel och Rasmus Nielsen
och utöfvade stort inflytande på dansk litteratur.
P. E—t.

Petersen, Otto Georg, dansk botanist, f. 26

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:32:35 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0566.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free