- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
1087-1088

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Polen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1,655,500 ton på en yta af 1,219,390
har. Potatisproduktionen uppgick s. å. till
26,494,250 ton på en yta af 2,331,100 har. Odlingen
af sockerbetor har ännu ej nått upp till 1913 års
siffror, men siffran stiger stadigt, allteftersom de
genom kriget förstörda sockerbruken återuppbyggas,
och utgjorde 3,210,000 ton 1924 på en yta af 163,414
har. Under normala år täcker skörden landets behof
och lämnar dessutom ett afsevärdt öfverskott för
export af råg och i synnerhet potatis. P. är efter
Ryssland och Tyskland Europas största rågproducent
och dess näst största potatisproducent (30 proc. af
hela Europas produktion). I de sydöstra delarna
(Podolien) odlas i mindre skala majs, hirs och
solrosfrö. Af betydelse för exporten är odlingen
af utsäde af olika foderväxter, i främsta rummet
af klöfverfrö. Afkastningen är i genomsnitt låg;
på de i hög kultur varande egendomarna i västra
och södra P. når den dock upp till samma siffror
som i Tyskland och Sverige, men sjunker till
1/3 i de öfriga landsdelarna, där jordbruket
är mera efterblifvet. Trädgårdsskötseln är föga
utvecklad. Frukt odlas för det mesta till husbehof och
blott i ringa omfång för afsättning. De vanligaste
fruktsorterna äro äpplen, päron, plommon, körsbär,
jordgubbar och meloner. Fruktodlingen har lidit mycket
af kriget, hvarunder träden nedhöggos, hvarför det
kommer att fordras många år, innan dessa förluster
ersatts. Gurkor odlas i stor mängd och förtäras
hufvudsakligen färska. Vindrufvor odlas endast för
husbehof på särskildt gynnade platser och i mycket
ringa skala. Af grönsaker odlas i främsta rummet
kålsorter, hvaraf beredes surkål för vinterbehof,
dessutom olika slag af sallat och de vanliga
köksväxterna.

Boskapsskötsel. 1924 funnos 8,684,000 nötkreatur,
3,500,000 hästar, 2,396,000 får, 384,400 getter,
5,687,000 svin, 30,000,000 höns, 4,000,000 gäss,
2,500,000 kalkoner. Fårafveln har minskats sedan
1913 och torde ej komma att ökas på grund af den
framskridande egostyckningen. Fjäderfäafveln
är af stor ekonomisk betydelse med framstående
utvecklingsmöjligheter och betydande export af ägg,
höns och gäss. Biskötseln var före kriget mycket
betydande. Af honung beredes genom jäsning en dryck,
"mjód", till smaken påminnande om sherry. Kriget
har svårt skadat denna näring genom bisamhällenas
förstöring. 1921 funnos 734,710 bisamhällen.

Fiske. Hafsfiske idkas från polska kusten i öppna
båtar inom Danzig-bukten och i någon mån i södra
Östersjön. Det fångas hufvudsakligen strömming,
spättor, ål och något lax. Fångstens värde
beräknas till omkr. 3 mill. złoty (1 złoty = 1
guldfranc). Fångsten afsättes i Putzig och Gdynia,
men hufvudsakligen i Danzig. Flod- och insjöfisket
är rätt betydande; i floderna fångas lax och gädda,
i sjöarna sik, gös, gädda, abborre och i älfvarna
i bergstrakterna foreller. Karpodling bedrifves på
flera ställen i vojevodskapen Schlesien, Posen och
Pommern. Kräftor förekomma i stor mängd och exporteras
äfven (till Tyskland).

Skogsskötsel. Skogsarealen beräknas till omkr. 10
mill. har (ung. 25 proc. af landets hela areal). De
egentliga skogsområdena äro belägna på Karpaternas
norra sluttning. Skogrika äro äfven Volynien,
nordöstra P. (Białowieża-skogen m. m.)
och vojevodskapen Pommern, Posen och Schlesien. På de
öde sandfälten i mellersta P., fordom täckta med skog,
som sköflades under 1800-talet, har man gjort början
med skogsodling. Exporten af trävaror, som 1924 (ett
ogynnsamt år) steg till omkr. 98 mill. złoty, går från
nordöstra P. på floderna eller per järnväg till Memel,
Königsberg, Danzig och Tyskland, från Karpaterna
västerut med järnväg eller till Svarta hafvet utmed
Prut och Dnjestr. Viktigast för träindustrien är
granen (i synnerhet i Pommern och Karpaterna). Ek,
ask och bokvirke är föremål för stor export, medan
aspvirket hufvudsakligen stannar inom landet (för
tändsticksindustrien). Tall lämnar utom virke äfven
harts för industrien.

Bergshandtering. P. är rikt på mineral af olika
slag. Viktigast äro kollagren i Öfre Schlesien
och i det närbelägna Dombrowa-distriktet, som
tillsammans bilda ett af Europas största kolområden
med en årsproduktion af omkr. 36 mill. ton, hvaraf
hälften exporteras. Kolen, af god kvalitet, äro föga
lämpliga för kokstillverkning, hvarför koks måste
importeras för järnindustriens behof. Dessutom brytas
i Dombrowa-distriktet omkr. 300,000 ton brunkol. I
Schlesien (i Czruchów) finns Europas djupaste grufva
(2,240 m.). — Saltlagren höra till de största i
Europa. Ryktbar är saltgrufvan i Wieliczka (se
vidare d. o.), ö. om Krakau. Årsproduktionen af
bergsalt där och i det närbelägna Bochnia uppgår
till 250,000 ton. I sydöstra P. finns ett antal
saliner med en produktion före kriget af 80,000
t. I vojevodskapet Posen finnas stora saliner,
bl. a. nära staden Inowrocław (den enda i privat ego,
tillhörig A.-b. Solvey), med en årsproduktion af
300,000 t., hvarest produceras äfven stora mängder
soda, som till stor del utföres. Salt exporteras
hufvudsakligen till södra Ryssland. I sydöstra P. vid
staden Kałusz finnas betydande lager af natrium- och
kalihaltiga salter (sylvin och kainit) närbesläktade
med Stassfurtsalterna, som lämna material till
framställning af gödningsämnen. — Järnmalm förekommer
i västra P., nämligen i vojevodskapet Kielce,
i <i>Częstochowa-distriktet, samt (i mindre mängd)
i närheten af städerna Olkusz och Kalisz. Malmen är
fattig och nödvändiggör import af höggradiga malmer
från Sverige och Ryssland. Järnmalmsfyndigheterna
uppskattas till 300 mill. ton. Produktionen uppgick
1924 till omkr. 300,000 ton (eljest omkr. 450,000)
och sysselsatte vid 26 grufvor 2,000 arb. —
Zink och bly. Den till P. hörande delen af Öfre
Schlesien är Europas största zinkproducent. 1913
funnos där 22 zink- och blygrufvor med 11,200
arb. och en produktion af 500,000 ton zink- och
52,000 t. blymalm. Produktionen har minskats
efter kriget, men är nu uppe i omkr. 80 proc. af
förkrigsproduktionen. I södra och mellersta P. finnas
några mindre zink- och blygrufvor med en produktion
af omkr. 60,000 ton. Af metallisk zink producerades
1924 omkr. 200,000 t. Med bearbetningen af zinkblände
är förenad betydande utvinning af svafvelsyra (256,000
t. 1913 och 200,000 år 1924). Antalet zinkhyttor 1920
var 316. — Kopparmalm har påträffats i vojevodskapet
Kielce, men har ej blifvit föremål för någon nämnvärd
brytning. — Petroleum. Näst Rumänien (om man bortser
från Rysslands petroleumfält i Baku) är P.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcq/0592.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free