- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
1105-1106

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Polen - * Polesien - Polhemsfonden - * Polhemsmedaljen - Polhems sluss - * Poliomyelit - * Polis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Schlesien uppsköts ända till 20 mars 1921, hvarvid
det för P. ofördelaktiga villkoret gällde, att
alla i omröstningsområdet födda personer skulle
få deltaga i omröstningen, hvilket tillät tyskarna
att för detta ändamål dittransportera öfver 200,000
röstande, som redan afbrutit sina förbindelser med
hemorten. Omröstningen gaf som resultat majoritet
för Tyskland (se Schlesien. Suppl.). Den polska
befolkningen i Öfre Schlesien hade 20 aug. 1919 och
19 aug. 1920 rest sig till väpnadt motstånd, men
resningarna hade krossats af de tyska trupperna,
delvis med bistånd af ententetrupper. Då ryktet
spred sig, att som resultat af omröstningen Öfre
Schlesien skulle tillerkännas Tyskland, utbröt
under Korfantys ledning ett nytt uppror 2 maj 1921,
och under förbittrade strider lyckades polackerna
hålla stånd i en linje från Rybnik i s. v. till
Lubliniec i n. ö. Genom de allierade kommissariernas
mellankomst afslöts en tid därefter ett stillestånd,
som varade, till dess Nationernas förbunds råd 20
okt. 1921 fastställde den nuv. gränsen, hvarigenom
P. erhöll den öfvervägande polska delen af Öfre
Schlesien, innefattande större delen af det värdefulla
kolgrufveområdet.

Med de allierades bekräftelse på Folkförbundsrådets
förslag till gränsens uppdragning i Öfre Schlesien
och deras erkännande af P:s nya östra gräns
afslutades den långvariga process, hvarunder det nya
P. skapats. Sedan dess har P. kunnat i fred egna sig
åt sin gigantiska uppgift att bringa ordning i sitt
statsskick, att reparera ett århundrades försummelser
och af främmande härskare tillfogade skador, kort
sagdt åt ett återuppbyggnadsarbete på det kulturella
och ekonomiska området, som kommer att lägga beslag
på alla folkets krafter för årtionden framåt.

Som en följd af den i mars 1922 antagna
författningens bestämmelse, att i spetsen för
republiken skall stå en af sejm och senat, samlade
till nationalförsamling, vald president, afsade sig
Piłsudski riksföreståndarskapet, hvarpå 12 dec. 1922
till president valdes f. d. utrikesministern Gabriel
Narutowicz
(se d. o. Suppl.), som redan 16 dec. vid
ett besök på konstutställningen i Warschau mördades af
en fanatiker. I Narutowicz’ ställe valdes 20 dec. 1922
Stanislaw Wojciechowski, en framstående socialpolitiker
af frisinnad läggning och varm patriot, som
lyckats vinna alla politiska partiers förtroende och
aktning och därigenom ofta kunnat verka lugnande och
samlande i de politiska debatterna. Hans ämbetstid
utgår först i dec. 1929. Bland de ministärer, som
aflöst hvarandra i det nya P., är den, i jan. 1924
af finansministern Władysław Grabski bildade, ännu
(aug. 1925) sittande ministären särskildt märklig
genom det energiska reform- och nydaningsarbete
den genomfört. Så stabiliserades i maj 1924 polska
valutan och skapades en på en betydande guldreserv
stödd polsk valuta (złoty). I juli 1925 antogs i
princip en jordreformlag, hvars välsignelse af många
betviflas, men som ändock är ett allvarligt steg på
väg till ett bättre tillgodoseende af det jordbrukande
småfolkets behof. På grundval af en internationell
skiljedom i Wien (aug. 1924) träffades med Tyskland
öfverenskommelse om vissa medgifvanden från P:s sida i
den genom Versaillestraktaten beslutade likvidationen
af tysk egendom i P. och utbyte af i resp. länder
bosatta optanter för det andra landet. — Litt.: Erasme Piltz,
"Encyclopédie polonaise" (Paris, 1916), J. Armfelt
och W. de Pomian, "Polen nu och i forna dagar"
(1917), St. Różniecki, "Det jödiske problem"
(1920), Kumaniecki, "Zbiór dokumentów do odbudowania
Polski" (1923), Kutrzeba, "Polska odrodzona" (1924),
Alex. Skrzynski, "Poland and peace" (s. å.), Sobieski,
"Dzieje Polski" (d. III, 1925), Francesco Tommasini,
"La risurrezione della Polonia" (s. å.), och Anton
Nyström, "Polen förr och nu. Skildringar ur Polens
historia från statens grundläggning till 1925"
(1925).
A. de Pomian.

*Polesien tillhör nu till större delen
Polen.

Polhemsfonden. Se Svenska teknologföreningen.

*Polhemsmedaljen. Se Ingenjörföreningen och Svenska
teknologföreningen
äfven i Suppl.

Polhems sluss. Se Polhem, sp. 1228—29, och Trollhätte
kanal
, fig. 2.

*Poliomyelit. Se Barnförlamning äfven i Suppl.
Poliomyeliten kallas äfven Heine-Medinska sjukdomen
(se d. o. SuppL).

*Polis. Under senare tid ha väsentliga omläggningar
af den svenska polisorganisationen egt rum. Sålunda
ersattes fr. o. m. 1 jan. 1918 kronofogdarna och
länsmännen af landsfogdar (se d. o. Suppl.)
och landsfiskaler (se d. o. äfven i Suppl.). Genom
lagar af 6 juni 1925 reglerades vidare kommunala
bildningars (landstings, kommuners, köpingars,
municipalsamhällens) skyldigheter i afseende å
polisväsendet.

Enligt 1925 års lagstiftning, som träder i kraft
för landsbygden utom vissa köpingar senast 1
jan. 1932 och i öfrigt 1 jan. 1926, skall riket
för polisverksamhetens upprätthållande vara
indeladt i polisdistrikt. Hvarje stad liksom
hvarje köping, som tillkommit efter 1864, utgör
eget polisdistrikt. Landsbygden i öfrigt indelas af
vederbörande länsstyrelse i polisdistrikt, hvart och
ett bestående af ett landsfiskalsdistrikt eller del
af sådant. Polisdistrikten äro i första hand skyldiga
att ombesörja upprätthållandet af polisverksamheten,
hvarmed i ifrågavarande lagstiftning afses
upprätthållande af allmän ordning och säkerhet
(ordningspolisverksamhet), spaning och annan
undersökning ang. brott (kriminalpolisverksamhet),
äfvensom den verksamhet i öfrigt, som enligt
särskilda stadganden eller häfdvunnet bruk
åligger polispersonal i denna dess egenskap. I
fråga om landsbygden inbegripes under begreppet
polisverksamhet därjämte biträde vid åtgärd i
utsökningsmål, vid indrifning af utskylder eller
böter eller vid annan handräckning. Polisdistriktet
utgör icke någon särskildt kommunal enhet, utan
dess rättigheter tillkomma och dess skyldigheter
åhvila vederbörande borgerliga kommun (köping,
municipalsamhälle) eller kommuner. På landsbygden
utom förenämnda, med städerna jämställda köpingar
kunna emellertid flera kommuner för polisverksamhetens
upprätthållande efter öfverenskommelse eller på
grund af vederbörande länsstyrelses förordnande
sammanslutas till kommunalförbund. I kommun, som
bildar eget polisdistrikt, kan tillsättas en särskild
kommunal polisnämnd, som har att till vederbörande
kommunala representation afge förslag i frågor rörande
polisväsendet, förvalta till polisväsendet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcq/0605.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free