Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pommerellen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1920 genom folkomröstning skildt därifrån och
förenadt med Ostpreussen, ö. om Weichsel och
Nogat, är ett på sjöar och kullar rikt land. Det
blef 1243 biskopsstift, hvars innehafvare 1255
blef suffragan-biskop under ärkebiskopen i
Riga och residerade i Riesenburg (kapitlet i
Marienwerder). Efter reformationen (1525) hade
biskopen af Kulm till 1763 titeln biskop af P.
*Pommerellen tillhör nu Polen.
*Pommern omfattar nu 30,186 kvkm. med 1,789,216
inv. (1919). Till Polen afstods genom Versaillesfreden
1919 10 kvkm., som 1910 hade 224 inv.
Pommerska bukten. Se Östersjön, sp. 263.
*Pommerska kriget. Se Teofron Säves prisbelönta
arbete "Sveriges deltagande i Sjuåriga kriget åren
1757—1762" (1915).
*Pompeji. 1911 upptäcktes på enskild mark och
utgräfdes på egarens bekostnad en från Augustus’ tid
härrörande villa ett stycke utanför stadsmuren. Den
innehöll bl. a. enastående väl bevarade väggmålningar,
som anses föreställa ceremonierna i vissa
Dionysosmysterier. En betydelsefull period i
de pompejanska utgräfningarnas historia bilda
åren 1912—24. Under större delen af denna tid
tillkom öfverledningen professor Spinazzola (som 1924
erhöll afsked). Redan före 1912 hade utgräfningar
egt rum utefter fortsättningen af den s. k. Strada
di Nola, som numera är fullständigt frilagd ända till
stadsmuren vid Porta Nolana. Husen på ömse sidor om
denna hufvudgata ha utgräfts, men de densamma korsande
tvärgatorna har man tills vidare lämnat därhän.
(På ett och annat hus har ännu endast fasaden åt
gatan frilagts.) Man har efter samma system
frilagt den stora trafikpulsådern i stadens
längdriktning, den med Strada di Nola parallella
Strada dell’ Abbondanzas fortsättning, där synnerligen
intressanta upptäckter gjorts och alltjämt göras.
Denna gata mynnar ut vid den s. k. Sarnoporten,
som ligger i amfiteaterns omedelbara närhet.
Medan Nolagatan redan är fullständigt utgräfd,
pågår ännu (1925) Abbondanzagatans friläggande,
och ännu återstår ett godt stycke däraf outgräfdt.
De senare årens utgräfningar ha i vissa afseenden
utförts med en omsorgsfullare teknik än under tidigare
perioder. Särskildt anmärkningsvärdt är, att man mer
än förr bemödat sig om att konservera äfven de öfre
våningarna. Man har lyckats därmed dels genom ett
försiktigare tillvägagående vid utgräfningsarbetet,
dels genom insättande af nya bjälkar och stödmurar,
där sådant varit nödvändigt för att hindra nedrasning.
På detta sätt har man i åtskilliga hus lyckats
bevara det väsentliga af öfvervåningar, balkonger
och terrasser. Att beklaga är, att (antagligen
på grund af krigstidens ekonomiska svårigheter)
detaljerad officiell redogörelse för den ifrågavarande
utgräfningsperiodens resultat icke ännu publicerats.
Af intressantare enskildheter, som de senare
åren bragt i dagen, må nämnas: ett hus med en väl
bevarad cryptoporticus (hvälfd promenadgång och
svalkande uppehållsort under den hetaste tiden),
en fullonica (valkeri och färgeri), med diverse
ovanligt väl bevarade anordningar för arbetet,
vattenledningsapparater m. m., restauranglokaler
(fig. 1), ett hus med ypperligt bibehållet triclinium
(matsal) med tre fasta soffor kring ett bord, allt
af sten. På
väggarna äro freskerna oklanderligt bevarade, och i
midten af hvarje större väggfält läsas tydliga, smakfullt
målade inskrifter i distikonform ang. anständigt
bordskick. En mängd freskomålningar har naturligtvis
påträffats samt många nya valupprop (fig.
2) med rekommendationer af kandidater för de kommunala
valen. Ett af de nyutgräfda husen har bakom sig
en gård, större än någon förut funnen; den har
varit anordnad som park, och man har t. o. m. genom
gipsingjutning i tomrummen efter trädstammar kunnat
rekonstruera dessas former. — Litt.: (utom den
i hufvudarb:s art. nämnda) J. Bergman, "P." (2:a
uppl. 1915), P. Beccarini, "Un decennio di nuovi
seavi in Pompei" (1922), och H. Mygind, "P." (1923).
J. Bgn.
 |
| Fig. 1. Ett thermopolium (gaturestaurang för varma starka drycker). |
|
| Fig. 2. Valupprop. (T. v. Lollium = väljen Lollius!) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
