Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Postverkets undervisningsanstalt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Generalpoststyrelsen af aktiebref och dylika handlingar. — Vid
1923 års ingång införlifvades Postsparbanken
(se d. o. äfven i Suppl.), som 1912—22 varit
själfständigt ämbetsverk, med postverket, och
sedan 1925 har postverkets verksamhet ökats med
postgirorörelse. Som en delvis ny rörelsegren
kan äfven betecknas den passagerartrafik,
som uppehålles å postverkets diligenslinjer. —
Postverket har eget blankett-tryckeri med
bokbinderi, frimärks-tryckeri samt verkstad.
Å den sistnämnda verkställas reparationer af för
posttjänsten erforderliga inventarier och effekter
samt tillverkning af dylika, såsom frimärksautomater,
breflådor, stämplar m. m. Dessutom finnes en
reparationsverkstad för postverkets många
motorfordon. — (Sp. 42) Antalet fasta
postanstalter var vid 1923 års utgång 3,700, hvarjämte
funnos 249 postkupéer, 112 ångbåtsexpeditioner och
2,646 landtbrefbäringslinjer. De postbehandlade
försändelserna beräknades till omkr. 645
mill. Sammanlagda värdebeloppet för assurerade
försändelser uppgick till i rundt tal 2 milliarder,
postanvisningsbeloppet till 1 milliard och
tidningsmedlen till 11,5 mill. kr. För frankotecken
inflöto omkr. 50 mill. kr. Postafgifterna för
tjänsteförsändelser, utgifvarkorsband och
masskorsband, hvilka afgifter icke redovisas
med frimärken, utgjorde närmare 6 mill. kr. —
Svenska postverket har vid flera tillfällen
anlitats som skiljedomare i tvister mellan
andra postverk samt invalts i internationella
postkommissioner. Det får väl också anses som ett
erkännande af svenska postverkets höga ståndpunkt,
att 8:e världspostkongressen och firandet af
Världspostföreningens 50-årsjubileum förlades till
Stockholm. — En mångsidig redogörelse för svenska
postverket har lämnats i festskriften "Svenskt
Postväsen, uppsatser i postala ämnen", som med
anledning af nämnda kongress och jubileum utgafs
1924 på svenska och franska språken af
Generalpoststyrelsen under redaktion af G. Lager,
frih. J. Rudbeck och E. Grape. Samtidigt skildrades
de postala förhållandena i Stockholm af J. Enger i en
af Generalpoststyrelsen utg. skrift: "Quelques petites
notices sur les postes de Stockholm". Af T. Holms
"Sveriges allmänna postväsen" äro ytterligare 3
band, omfattande tiden 1697—1718, under tryckning.
E. G—e.
Postverkets undervisningsanstalt, institution,
där större delen af postverkets personal erhåller
sin fackutbildning. Vid denna undervisningsanstalt
förekomma, förutom de egentliga s. k. elevkurserna
för utbildning af e. o. postexpeditörer (se
Postelev), kurser för utbildning af förste postiljoner
och öfverpostiljoner (förste postiljonskurs), af
stationsmästare (se d. o. Suppl.), af högre utbildning
af tjänstemän af lägst postexpeditörs (postassistents)
grad för högre befattningar. Urspr. hade postmästarna
hvar på sin ort handhaft postelevsutbildningen. 1889
togs första steget att anordna ett eget
undervisningsväsen vid postverket. Sedan 1908 har
utbildningen varit centraliserad till Stockholm,
där kursdeltagarna efter förutgången praktisk
utbildning å postkontoren på verkets bekostnad erhålla
erforderlig undervisning i de ämnen, som ingå i de
olika kurserna. Undervisningskurser för tjänstemän
(t. o. m. öfverpostiljonsgrad) anordnades första
gången 1895 och försiggingo distriktsvis ända till
1910, då äfven dessa kurser centraliserades till
Stockholm. I den högre postkurs, som anordnades
1918—19, ingingo tyska, franska och engelska, inrikes
posttjänst, internationell posträtt, statskunskap
och kommunal författningskunskap, rättskunskap,
posthistoria och statistik. En del af dessa ämnen har
ingått i de sedan 1923 anordnade föreläsningskurserna
i administrativa m. fl. ämnen för tjänstemän af
högst förste postexpeditörs (förste postassistents)
grad. 1921 börjades korrespondenskurser i tyska,
engelska och franska språken för tjänstemän af lägst
postexpeditörs (postassistents) grad samt i svenska,
matematik och postgeografi för tjänstemän af lägre
grad än postexpeditör. Hela antalet deltagare
i korrespondenskurserna 1921—25 var 1,530.
V. F.
*Postväsen. De omhvälfningar, som blefvo en följd
af Världskriget, göra det i flera fall omöjligt
att anställa några jämförelser ang. utvecklingen
af ländernas postväsen under de senaste 10
åren. Tillgängliga siffror ge dock vid handen, att
några större förändringar i allmänhet icke inträdt
beträffande postanstalternas förhållande till areal
och folkmängd eller i fråga om försändelsernas
antal i förhållande till folkmängden. — Världskriget
lämnade naturligtvis icke postverket oberördt. Med
vissa länder, t. ex. Belgien, var postförbindelsen
under långa tider afbruten, och många länder sågo
sig nödsakade att för längre eller kortare tid
inställa vissa rörelsegrenar, såsom utväxlingen af
assurerade försändelser, paket, postanvisningar
eller postförskott. Äfven där utväxlingen af dessa
försändelseslag uppehölls, skedde det under stora
svårigheter. De många import- och exportförbuden
inverkade på pakettrafiken, och de ständiga
fluktuationerna i myntvärdet försvårade i hög
grad postanvisningsutväxlingen. Kännbarast
blef emellertid afbrytandet af de gamla
befordringsvägarna. Förbindelsen mellan Väst-Europa
och Amerika å ena sidan samt Öst-Europa och Asien å
andra sidan hade hufvudsakligen gått öfver Tyskland,
men måste nu söka sig andra vägar. Sverige fick
öfvertaga denna transitbefordran, som påkallade mycket
omfattande åtgärder särskildt med hänsyn till den
stora pakettrafiken. Öfver 2 mill. paket befordrades
under krigsåren i transit genom Sverige. Härtill
kom den mängd krigsfångepaket, som öfver Sverige
befordrades mellan Tyskland och Ryssland och som
uppgick till nära 13 mill. Dessutom förmedlade svenska
postverket mer än 1,7 mill. postanvisningar å tills.
öfver 21 mill. kr. till krigsfångar i Ryssland, Japan
och Tyskland. — Världspostföreningen fullföljde
under kriget sin uppgift. Till internationella
postbyrån i Bern sände de skilda postförvaltningarna
sina meddelanden, hvilka därifrån spredos öfver
hela världen. Världspostföreningen var också utan
tvifvel den internationella sammanslutning, som
efter Världskriget först samlade ombud för de flesta
nationer till fredliga öfverläggningar, vid hvilka
neutrala, segrare och besegrade voro fullt likställda.
Postkongresser (sp. 53). Den på kongressen i Rom
1906 bestämda kongressen i Madrid 1912 uppsköts,
och sedan kom Världskriget. Särskildt de stora
rubbningar i fråga om valutaförhållandena, som
kriget medförde, gjorde emellertid behofvet af
nya öfverenskommelser ang. de internationella
postförhållandena trängande. Valutaspörsmålet blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
