Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Postverkets undervisningsanstalt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
också den viktigaste frågan på den kongress, som
— till stor del tack vare den svenske postchefen
generaldirektören A. J. Juhlins energiska bemödanden
— sammanträdde i Madrid 1920. Den beslöt bl. a. att
höja de internationella postafgifterna, i allmänhet
till dubbla beloppet. På förslag af Sverige beslöts,
att afgiftsbeloppen skulle uttryckas i francs, men
att detta francmynt skulle afse guldmyntet franc (vid
följande kongress närmare bestämdt "guldmyntet franc
med en vikt af 10/31 gr. och 9/10 finhet"). Aftal
om införandet af internationell postgirorörelse
godkändes. För formell omarbetning af samtliga
konventioner och aftal tillsattes en kommission,
och dess förslag antogs på nästa kongress; den 8:e,
som hölls i riksdagshuset i Stockholm 4 juli—28
aug. 1924 och hvari deltogo 183 ombud, representerande
ett 80-tal stater och kolonier. Kongressen öppnades
af konungen på rikssalen och hade till president
svenska postverkets chef generaldirektören
Juhlin. Sekretariatet bestod af tjänstemän vid
Världspostföreningens internationella byrå i Bern
samt byråchefen i Generalpoststyrelsen G. Lager, chef
också för den mötesbyrå, som förberedde kongressen,
och för det af ett 20-tal personer bestående svenska
sekretariatet. Under kongressen firades 50-årsminnet
af Världspostföreningens bildande. I samband därmed
anslog föreningen medel till en minnestafla i
Stockholm till erinran om jubileet. Kongressen hade
att behandla nära 1,500 propositioner. Brefafgifterna
nedsattes i stort sedt till de före Världskriget
gällande, med rätt dock för hvarje land att inom vissa
gränser vidtaga höjning eller sänkning. Spörsmålet om
ersättningen för transitbefordran, hvilket sysselsatt
så godt som hvarje kongress, fördes ett stort
steg framåt, och i fråga om postförskottsrörelsen
vidtogs en ganska genomgripande förändring. — Af
nyare postal litteratur — förutom sådan, som berör
endast svenska förhållanden (se Postverket äfven i
Suppl.) — må nämnas "L’union postale universelle,
sa fondation et son développement, mémoire publié
par le bureau international à l’occasion du 50:e
anniversaire de l’Union 1874—1924", "Det Kongelige
danske postvæsen gennem 300 aar 1624—1924, festskrift
udg. af generaldirektoratet for postvæsenet", en
ny del (1848—73) af Olsens danska posthistoria samt
P. Heurgren, "Posten i forntid och nutid" (1924).
E. G—e.
*Potamogeton, bot. För svenska floran upptas nu
21 arter. P. pectinata bör vara P. pectinatus,
P. graminea P. gramineus och P. perfoliata
P. perfoliatus.
Potatisanrättningar, kokk. Sedan halftannat århundrade
utgör potatis (se d. o.) rundtom i länderna den
viktigaste rotfrukten och mångenstädes det förnämsta
födoämnet för stora delar af befolkningen. Dock är
potatis genom sin stora halt af kolhydratet stärkelse
ett ensidigt näringsämne, som ej gärna bör förtäras
annat än i samband med något fett eller fisk, kött
o. s. v. Tillredningen af potatis afser främst att
göra den däri innehållna stärkelsen lättsmält. Kokning
af oskalad och råskalad potatis är en föga invecklad
sak. En uppskattad läckerhet, som bjudes af flyktande
högsommartid, är färsk potatis, hvars yttre hinna
afgnuggas före kokningen, vid hvilken dillkvistar
tillsättas; den förtäres med fördel till smör
med eller utan t. ex. sill. Potatis stufvad med smör, mjöl,
mjölk och persilja passar bra till vissa stekta
fisk- och kötträtter, bräckt korf, salt lax m. m. Stekt
potatis och brynt potatis (ofta med stött bröd
öfverströdt) har flerfaldig användning. Flottyrkokt
potatis (bl. a. i smala strimlor) har knaprig
konsistens och mycken välsmak. Potatismos (puré)
innehåller sönderkrossad potatis jämte smör
och mjölk. Smaklig är ock potatispudding, som
tillredes af potatismos, smör, grädde, ägg och
kryddor samt gräddas i smord form, som beströtts
med stötbröd. Potatiskroketter äro små aflånga,
i flottyr kokta bollar af puré, smör, kryddor,
äggulor och mjöl. Potatissallad göres af kokt och
i skifvor skuren potatis, öfver hvilken slås en med
kryddor tillsatt sås af ättika och, t. ex. olivolja,
hvarefter såsen omblandas med potatisskifvorna. Sådan
sallad används till kallt kött eller varm korf m. m. I
kroppkakor (se d. o.) ingår rifven potatis.
Potatisflingor, ett under Världskriget till
människoföda användt preparat, framställdt af kokt,
ej sällan otillräckligt rengjord och ofullständigt
skalad, potatis, som valsats ut till tunna blad och
torkats. Liknande flingor bereddes äfven af majs m. m.
Gr. L—m.
Potatismögel, bot., detsamma som potatissjuka (se
d. o.).
Potatissättningsmaskin. För att spara
människoarbete och få arbetet jämnt användas
potatissättningsmaskiner vid odling af potatis i
större skala. De utgöras vanligen af en matarlåda,
en matarapparat, billar, som upptaga fåror i marken,
och en myllningsapparat af billar eller snedt ställda
tallriksformade skifvor, som igenmylla fårorna,
det hela uppburet af 2 hjul. Sättpotatisen nedmatas
af skopor på den genom utväxling från körhjulaxeln
drifna matarapparaten ned i rör, från hvilka knölarna
falla ned i den öppna fåran, hvarefter denna fylles
med jord af myllningsapparaten. Mindre ofta användas
hålmaskiner, som med spadformiga järn fästa på en
roterande axel upptaga hål, hvari potatisknölarna
nedsättas för hand.
H. J. Dft.
Potatisupptagningsmaskin används vid potatisodling i
stort. Vanligast äro maskiner af den af engelsmannen
John Hanson 1855 konstruerade modellen, hvilken
har en bred bill, som ställes så, att den går
under potatisraden och uppluckrar jorden i denna,
hvilken genomarbetas af gafflar, som sitta på ett
från körhjulaxeln drifvet roterande hjul. Dessa
gafflar gripa härvid potatisknölarna och kasta dem
åt sidan ofvanpå jordytan. På senare tid har en af
Harder konstruerad modell vunnit insteg, hvilken
arbetar med gafflar, som äro vridbart fästa vid den
roterande axeln, hvarigenom rörelsen blir mjukare
och potatisen mindre utsatt för skada. Äfven andra
modeller finnas. Potatisupptagningsmaskinerna
underlätta i hög grad potatisens fullständiga
upptagande på lös jord, men gå sämre på lerjord,
som mindre lätt lossnar från potatisen, hvilken
därför mindre fullständigt lägges upp på ytan. Med
en gaffelmaskin, dragen af 3—4 hästar, medhinnes
uppkörning af 1 har på omkr. 6—8 timmar, hvarefter
för upplockningen åtgå omkr. 15 hjon.
H. J. Dft.
*Potentilla, bot. I Sverige är släktet
nu representeradt af 23 arter.
G. L—m.
*Poti tillhör nu sovjetrepubliken Georgien. Efter
ryska revolutionen och freden i Brest-Litovski
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
