Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Preglin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kemien såsom matsmältningen, spjälkning af
ägghvitämnen m. m. Men redan under vistelsen i
Innsbruck påbörjade han utarbetandet af de subtila
metoder för kvantitativ organisk mikroanalys (se
Analys. Suppl.), som han sedermera utvecklat till
allt större fulländning och för hvilka han 1923
erhöll det kemiska Nobelpriset. P. har äfven gjort
sig känd genom förtjänstfulla undersökningar öfver
de antiseptiska egenskaperna hos jodlösningar. En
sådan, med 0,035—0,04 proc. fri jod, som fått namnet
preglin, visade så utmärkt antiseptisk verkan,
att den under kriget användes på ett sätt, som
liknade bruket af Dakins lösning (se d. o. Suppl.).
K. A. V—g.
Preglin. Se Pregl, F. Suppl.
Prejudikatdispens. I vissa fall må enl. bestämmelser
i kap. 30 Rättegångsb. talan ej fullföljas till högsta
instansen. Men i § 13 af nämnda kap. är stadgadt att,
om part i dylikt fall menar, att det för enhetlig
lagtolkning eller rättstillämpning är af synnerlig
vikt, att hans talan varder af konungen pröfvad,
parten eger hos konungen söka tillstånd till talans
fullföljande. Man har kallat det i sådana fall
meddelade fullföljdstillståndet prejudikatdispens.
E. K.
Prekambriska bildningar l. Prekambrium, äfven kallade
Eozoiska l. Proterozoiska bildningar, geol., namn på
aflagringar, som ligga mellan det egentliga urberget
och de kambriska bildningarna. Gruppen torde bestå
af ett antal "formationer" och skulle kunna jämföras
med t. ex. den paleozoiska gruppen. Dess gräns
nedåt är icke fullt bestämd, och man kan räkna
med, att nya fynd komma att medföra omläggning
äfven af den öfre. I de prekambriska bildningarna
finnas visserligen spridda organiska lämningar,
både af växter och djur, i allmänhet ofullständiga
och illa bevarade, men dock representerande flera
olika djurklasser, t. o. m. så högt stående som
leddjuren. Dessa fossil utgöra dock ingenstädes en
samlad fauna, som på något sätt kan jämföras med de
rika kambriska faunorna, och denna kontrast låter
oss tydligen förstå, att den äldsta af oss kända
kambriska faunan måste ha föregåtts af åtskilliga
faunor af lägre utvecklingsgrad och dock högre än
de fossillämningar, som vi känna från hvad nu kallas
prekambrium. De prekambriska bildningarna innehålla
i betydligt högre grad än urberget bergarter, som
med säkerhet kunna konstateras vara af sedimentärt
ursprung, men vanligen äro de metamorfoserade. De
visa dock, att under deras bildningstid på jorden
funnits världshaf och fastland, väl skilda från
hvarandra. — Prekambriska bildningar finnas hela
jorden öfver, men särskildt i samband med de stora
gamla urbergsområdena. I Fennoskandia förekomma
de ganska rikligt, särskildt i Finland, och finska
geologer (J. J. Sederholm m. fl.) ha för Finland
uppställt en fullständig lagerserie för urberget och
prekambrium, som i det väsentliga kan tillämpas också
på Sveriges prekambrium. Denna har följande utseende:
a) urberg: äldsta gnejser, ladogiska och bottniska
bildningar, b) prekambrium: kaleviska, jatuliska och,
yngst, jotniska bildningar. Samtliga dessa formationer
äro åtskilda af diskordanser och stundom af perioder
af vulkanisk verksamhet. De kaleviska bildningarna
äro i östra delen af Finland och i
Onega-Karelen utbildade som glimmerskiffrar och
fylliter, men i dessa förekomma också konglomerat med
bollar af växlande beskaffenhet. I Sverige räknas hit
inlagringar af sedimentära bergarter, som förekomma
dels öfverlagrande urberget, dels inveckade i dess
gnejsformation, såsom Västanå- (i Skåne), Västervik-,
Åmål- och Kirunakomplexerna, af hvilka dock de
vid Västanå och Kiruna förekommande bildningarna
möjligen äro äldre än de kaleviska bildningarna i
Finland. Norska Telemarksformationen torde vara af
samma ålder. De jatuliska bildningarna (hvilkas öfre
del stundom kallas onegiska bildningar) utgöras i
allmänhet af konglomerat, sandstenar och kvartsiter;
i Finland ha de sin största utbredning i Karelen
och i trakten af Bottniska vikens norra ända, och i
Sverige räknas dit Dalslandsformationen. De jotniska
bildningarna bestå i allmänhet af sandstenar och
andra sediment, hvilka ofta mellanlagras af stora
diabasbäddar. Sandstenarna äro oftast rödfärgade
och förete böljslagsmärken och torksprickor i stor
mängd; de äro sålunda afsatta på mycket grundt
vatten. I Finland finnas jotniska bildningar
v. om Ladoga, längs södra kusten af Kolahalfön
och i Björneborgstrakten; i Sverige räknas dit
förnämligast Dalasandstenen (se d. o., äfven i
Suppl.), men äfven sandsten i Gäfletrakten och på
några Mälaröar samt i Värmland på gränsen mot Dalarna,
äfvensom Almesåkraformationen (af Ramsay hänförd
till de jatuliska bildningarna). Bland prekambriska
eruptiv märkas de finska rapakivibergarterna.
K. A. G.
Prekambrium, geol. Se Prekambriska bildningar. Suppl.
*Prell, Hermann, dog 19 maj 1923 i Loschwitz, nära Dresden.
Premieobligation betecknar i vårt språk numera
vanligen statsobligation utan räntekuponger,
tillhörande Svenska statens premielån af åren
1918, 1921 eller 1923. Samtliga dessa obligationer
lyda hvardera å 50 kr. De förstnämnda båda lånen
omfattade hvartdera 2 mill. st. obligationer å
sammanlagdt 100 mill. kr., det sistnämnda 2,4
mill. st. å sammanlagdt 120 mill. kr. Försäljningen
har förmedlats genom Riksgäldskontoret, Riksbanken,
samtliga postanstalter, banker, bankirer och
kommissionärer. 1918 års premieobligationer inlöstes
1 dec. 1923 med 55 kr., såvida innehafvaren icke
föredrog utbyte mot 5 kr. kontant och en 1923
års obligation, hvilket blef fallet till nära 82
proc. af 1918 års lån; resten af 1923 års obligationer
utsåldes under jan. 1924. Löptiden är för 1921 års
premieobligationer 10 år, för 1923 års 5, eventuellt
10 år. Vinstutlottning sker inom båda serierna
2 gånger årligen, och vid hvarje lottning utgör
sammanlagda vinstbeloppet 3 mill. kr., fördeladt
på 1 vinst å 200,000, 1 å 100,000, 1 å 50,000,
20 å 10,000, 60 å 5,000, 500 å 1,000 samt 1,100
å 500 och 11,000 å 100 kr. Efter löptidens utgång
erhåller obligationsinnehafvaren en statsobligation å
50 kr., löpande med 5 proc. ränta, dock med rätt för
Riksgäldskontoret att inlösa obligation till pari. —
Premielån ha förekommit i utlandet sedan lång tid,
tidigast sannolikt i England på 1600-talet, i
Sverige redan 1758. De utgöra en form för lotteri
(se d. o., äfven i Suppl.), med räntorna helt
eller delvis förvandlade till lotterivinster.
E. F. K. S—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
