Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Preglin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Premiereserv. Se Matematiskt värde. Suppl.
*Premiär. — Dansk., i kontradanser de motdansande
par, som öppna turerna.
Prenumeration (se Prenumerera), betalning på förhand
för tidningsårgång l. -kvartal eller häftevis
utkommande skrift o. d.
Přerov [prʃeråf], tjechiska namnet på Prerau.
Presbyakusis (af grek. presbys, gammal, och akusis,
hörsel). Se Öronsjukdomar, sp. 173.
Presbyterium, lat. (se Presbyter), förr i kyrkor
den särskilda platsen för prästerna, hvilken i
gammalkristna basilikor var apsis (se d. o.), eljest
vanligast koret.
Présence-absence-teorien [presã’s-absãs-]. Se
Ärftlighet, sp. 1253.
Presesbibliotek (af fr. présence, närvaro, egenskapen
att vara tillstädes), bibliotek, hvilkas bokbestånd
ej får lånas ut, utan endast får användas inom
biblioteket. I så godt som alla bibliotek, där det
finns läsesal, har en del af bokbeståndet — de i
läsesalen uppställda uppslags- och handböckerna —
karaktär af presensbibliotek. De få användas endast
på stället. Detsamma gäller i flertalet stora
bibliotek om en och annan samling af mera dyrbar
och oersättlig natur. Vissa bibliotek ha emellertid
utsträckt tillämpningen till hela bokbeståndet. Hit
höra framför allt världens största nationalbibliotek:
Bibliothèque nationale i Paris, British museum i
London och Kongressbiblioteket i Washington. Äfven i
ett och annat forskar- och studiebibliotek — utanför
de egentliga nationalbiblioteken — har man genomfört
principen, som gifvetvis har olägenheter för sådana
biblioteksbesökare, som ha svårt att komma till
biblioteket, men onekligen innebär ett visst skydd
för böckerna och en viss garanti för, att man skall
kunna få tillgång till den bok man just behöfver,
för så vidt den finns i biblioteket.
F. Hj—t.
Presentant. Se Växel, sp. 442.
*President är den vanliga titeln för
statsöfverhufvudena, utom i de i hufvudarbetet
nämnda republikerna, äfven i de under de senaste
åren nytillkomna, såsom Finland, Tyska riket
("rikspresident"), Tjecho-Slovakien, Polen, Lettland
("statspresident"), Litauen, Albanien, Turkiet och
Grekland. Estlands statsöfverhufvud har i stället
titeln "riksäldste" (riigiwanem) och är samtidigt
premiärminister. I Sovjet-Ryssland innehar ordföranden
i allryska centrala exekutivkommittén en i viss mån
motsvarande ställning. Högste ämbetsmannen i Danzig är
senatens president. I några tyska stater, såsom Baden
och Württemberg, bär statsministeriets chef titeln
"statspresident". Österrikes statsöfverhufvud kallas
"förbundspresident". — Titeln president bars 1917—24
af chefen för det 1917 inrättade Försäkringsrådet.
*Presidio. Spaniens gamla "Presidios" ha nyligen
upphört att vara deportationsorter, och där förvarade
fångar ha i stället inhysts i fängelser i Spanien.
Prešow [-ʃåv]. Se Eperjes. Suppl.
Pressattaché. Under Världskriget, då propagandan
i pressen spelade en utomordentligt stor roll,
började pressattachéer anställas vid åtskilliga
beskickningar med uppgift att motverka fientlig
propaganda i tidningar och att framhäfva sitt lands
intressen. Från Sverige utsändes redan
under stridigheterna med Norge sommaren 1905
pressombud med understöd af enskilda medel, men
med kontakt med de svenska beskickningarna och
Utrikesdep. Småningom har det s. k. pressarbetet
blifvit en statsinstitution. Ett kommittéförslag 1919
om Sveriges representation i utlandet innebar, att
de svenske pressattachéerna skulle kallas pressombud,
erhålla ställning som representanter för Utrikesdep:s
pressbyrå och vara underställda vederbörande
beskickningschef. Denna anordning blef sedermera
genomförd från 1921.
G. B—st.
*Pressburg heter nu officiellt Bratislava. —
1. Komitatet tillhör nu till största delen
Tjecho-Slovakien. — 2. Staden har 93,329
inv. (1921) och är hufvudstad i Slovakien samt
Tjecho-Slovakiens Donauhamn. 1914 instiftades
här ett ungerskt "Elisabets"-universitet,
som 1921 flyttades till Fünfkirchen. I
stället trädde 1919 ett tjechiskt universitet.
O. Sjn.
Pressbyrån, en till politiska och
handelspolitiska afdelningar i Utrikesdepartementet
hörande byrå, hvars verksamhet omfattar dep:s
förbindelser med den in- och utländska pressen,
särskildt förmedlingen af upplysningar till
densamma, läsning och excerpering af den in- och
utländska pressen, öfversikter och sammanfattningar af
pressuttalanden samt underrättelser till beskickningar
och konsulat rörande regeringsåtgärder på den inre
politikens område af betydelse för utlandet.
Pressens opinionsnämnd. Se Skiljedomstol 2.
Pressens tidning, publicistiskt fackorgan,
utgifvet af Svenska tidningsutgifvarföreningen
(se Pressföreningar, äfven i Suppl.) och dess
arbetsgifvarsektion, har utkommit sedan början
af 1920, under första året en gång i månaden,
därefter två gånger i månaden. Första årgången
trycktes i Eskilstuna, därefter har tidningen
tryckts i Stockholm, där redaktionen från
början varit förlagd. Tidningen afser att främja
tidningsutgifvarnas gemensamma intressen af såväl
praktisk som ideell natur inom de redaktionella,
tekniska och ekonomiska områdena. Den har dock
alltifrån början redigerats äfven med hänsyn tagen
till publicitetens allmänna intressen och följer
ingående de publicistiska förhållandena i såväl
Sverige som utlandet. Ansvarig utgifvare och redaktör
är sedan tidningens början filos. doktor Gunnar Bjurman
(f. 13 aug. 1880).
Pressfrihet. Se Tryckfrihet, sp. 74.
*Pressföreningar. (Sp. 185) Svenska
tidningsutgifvarföreningen, i förkortning benämnd
T. U., räknar 276 medlemmar, som företräda 299
tidningar (1925). Organisationen omfattar hela
landet och omsluter dels 8 lokala kretsföreningar i
landsorten, dels 1 mera fristående lokalförening
i Stockholm, Stockholmspressens ekonomiska
förening. T. U. har under årens lopp spelat en
betydelsefull roll för den svenska pressen genom
det sätt, hvarpå den tillvaratagit dess gemensamma
intressen, särskildt af ekonomisk natur, bl. a. genom
att afge utlåtanden till regering och myndigheter
i fråga om lagstiftningsåtgärder o. d. Från 1918
har T. U. för sina medlemmar anordnat förmedling
af gemensamma pappersköp. Sedan 1923 finnes en
särskild T. U:s annonsnämnd, afsedd att reglera alla
i T. U. representerade tidningars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
