- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
1163-1164

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Primates ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppnådd pensionsålder tagit afsked. —
P. extraordinarius, innehafvare af personlig
professur (ej = e. o. professor).

Professorsstriden kallas i Norge den strid, som uppkom
våren 1904 om besättandet af den efter Fr. Petersen
(se d. o.) lediga professuren i systematisk
teologi. Stipendiaten J. Ording förklarades af
centralkommittén kompetent, men på grund af hans
åsikter i sakramentsläran ansågs hans anställning
som lärare i dogmatik ej tillrådlig. Det inlöpte
protester i mängd mot, att han skulle utnämnas, och
professor S. V. Odland insatte sin ställning på att
hindra utnämningen. Utan resultat erbjöd man Ording
en kompromiss, och regeringen utlyste då ny täflan
om professuren. Som sökande anmälde sig Ording ånyo
samt teol. doktor Chr. Ihlen. Ording utnämndes 21
jan. 1906 till professor. Med anledning däraf afgick
kyrkoministern Knudsen, och professor Odland utträdde
ur teologiska fakulteten. Hans professur ombildades
till att omfatta systematisk teologi och besattes
med Ihlen, hvarjämte i professurens forna ämne,
nytestamentlig exegetik, en docentur inrättades. I
vidsträckta kyrkliga kretsar var man emellertid
ej nöjd med denna lösning, och 1907 inrättades
därför en privat "menighetsfakultet" med Odland
som lärare i nytestamentliga ämnen. Teol. doktor
Schjelderup föreslog i mars 1925, att teol. fakulteten
skulle afskaffas, hvilket framkallade ny häftig
polemik.
M. H.

Profeten (Le prophète), stor opera af Meyerbeer
(se denne, sp. 387) till librett af Scribe,
med vederdöparen Johan af Leiden (se denne) som
hufvudperson (tenor), uppf. i Stockholm f. g. 1852.

Profglas, kem. Se Profrör. Suppl.

*Pro fide et christianismo. Se Sv. Nilsson,
"Samfundet P. Minnesskrift med anledning af dess
etthundrafemtioårsjubileum" (1921).

Profiteering [pråfitī’əriȵ], eng. (af profit,
affärsvinst), i engelskt lagspråk sedan 1919
(Profiteering act) beteckning för tagande af orimligt
hög vinst vid försäljning af förnödenhetsvaror.

Profkran. Se Ångpanna, sp. 1077.

Profningsanstalt, Statens. Se Materialprofning
(äfven i Suppl.).

illustration placeholder
Fig. 1. Profrör.

Fig. 2 och 3. Profglas.

Profrör l. Reagensrör, kem., i ena ändan tillslutna,
tunnväggiga glasrör (se fig. 1), som å
laboratorier allmänt användas för utförande af
kemiska försök i liten skala. Man använder sådana
af olika dimensioner, ofta 15 × 150 mm. Vid
föreläsningsexperiment o. d., som ej kräfva
upphettning, användas ofta profglas på fot, af
det utseende, som fig. 2 och 3 utvisa. De
rymma vanligen 50 à 100 kbcm.
K. A. V—g.

Proftagning. Se Generalprof. Suppl.

*Profår. I anledning af de i hufvudarbetet (sp. 338)
omnämnda förslagen till omorganisation af profåret
framlade K. M:t för 1915 års riksdag proposition
rörande anslagen till profårsinstitutionen, och
sedan densamma af riksdagen bifallits, utfärdades 14
maj 1915 ny stadga ang. profår vid rikets allmänna
läroverk. Emellertid framlades af K. M:t för 1916 års
riksdag förslag om erforderligt anslag för anordnande
af profårskurser vid folkskoleseminarier, hvilket
förslag vann riksdagens bifall. Då enligt riksdagens
uttalade mening full reciprocitet skulle råda mellan
vid läroverk och vid folkskoleseminarium genomgånget
profår och alltså vissa ändringar blefvo nödvändiga
i stadgan för läroverksprofåret, utfärdades 19
maj 1917 ny stadga ang. profår vid rikets allmänna
läroverk och samtidigt därmed stadga ang. profår
vid folkskoleseminarium. Enligt de sålunda numera
gällande bestämmelserna kan profår genomgås vid
läroverk eller vid folkskoleseminarium eller under
en termin pågå vid endera af nämnda läroanstalter
och under följande termin vid den andra. I
regel omfattar profåret 2 terminer, men kan under
vissa förutsättningar begränsas till 1 termin. För
behörighet att genomgå profår kräfves att ha aflagt
de för behörighet till ämneslärartjänst vid allmänt
läroverk eller folkskoleseminarium föreskrifna
kunskapsprofven samt, därest ej ämnet pedagogik
ingår i examen, ha undergått pröfning i psykologi
samt i pedagogikens teori och historia. I regel bör
profåret omfatta 3 ämnen, men kan äfven få omfatta
2 eller 4 ämnen. Förutom åhörande och meddelande
af undervisning på vederbörande läroanstalts
olika stadier skola vid profåret förekomma dels
sammanträden med lärarkandidaterna för behandling
af viktigare uppfostrings- och undervisningsfrågor,
dels föreläsningar öfver de särskilda ämnenas metodik,
dels ock en kurs i skolhygien samt en kurs i muntlig
framställningskonst inbegripet talteknik. Den
teoretiska delen af profårskursen är alltså numera
afskaffad. Profårskurs är f. n. anordnad vid Högre
latinläroverket å Norrmalm, Högre allm. läroverket
å Södermalm samt Högre realläroverket å Norrmalm
i Stockholm, vid Högre allmänna läroverken i
Uppsala och Lund samt vid Högre realläroverket
i Göteborg äfvensom vid folkskoleseminarierna i
Stockholm och Göteborg. Antalet profårskandidater
utgjorde höstterminen 1924 vid de allmänna
läroverken 60 och vid folkskoleseminarierna 11.
K. E. S—g.

Progeni, tandläk. Se Tändernas sjukdomar och vård,
sp. 755.

Programmatiker, den, som framställer ett program,
de ledande tankarna i en meningsriktning. —
Programmatisk, som strängt följer ett program.

Progreso, stad. Se Yucatan, sp. 636.

Progressivstraff, straff, anordnade enligt
progressivsystem (se d. o. Suppl.).

Progressivsystem, jur., ett system för de längre
frihetsstraffens anordnande, enligt hvilket
intensiteten i strafflidandet gradvis minskas samt för
fången i mån af godt uppförande beredas ökade förmåner
och rörelsefrihet, det sistnämnda äfven i form af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:08 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0634.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free