- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
1165-1166

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Projektil ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arbete utom straffanstalten eller genom hans
placering under senare delen af strafftiden i öppna
anstalter (jordbrukskolonier). Som sista stadium
ansluter sig därtill den villkorliga frigifningen
(se d. o.). Ändamålet med detta bestraffningssystem
är dels att motverka de långvariga frihetsstraffens
eljest ofta nedbrytande inverkan på fången, dels
att gradvis förmedla öfvergången från vistelsen i
straffanstalt till ett lif i frihet och därigenom
vänja honom till ett rätt bruk af den återförvärfvade
friheten samt på så sätt förminska den fara för
ett omedelbart återvändande till ett oordnadt
och kriminellt lefnadssätt, som den oförmedlade
öfvergången från ett rigoröst genomfördt frihetsstraff
till oinskränkt frihet ofta medför.

Ursprungslandet för detta bestraffningssystem är
Irland, hvarest vid midten af 1800-talet en berömd
fångvårdsman, sir Walter Crofton, organiserade
straffarbetsstraffets utstående sålunda, att
detsamma inleddes med en tids cellvistelse, hvarpå
följde gemensamt arbete af fångarna om dagen, under
hvilket flera olika klasser eller grader funnos
att genomlöpa, i hvilka fångarna kunde uppflyttas,
resp. åter nedflyttas alltefter deras uppförande
under strafftiden. Vid förflyttningen lades till
grund ett poäng-system, genom hvilket fångens dagliga
uppförande inregistrerades, och alltefter antalet
intjänade poäng skedde uppflyttning i högre grad. För
att förmedla öfvergången till fullständig frihet
ingick i detta system äfven en viss tids vistelse i
en s. k. öfvergångsanstalt. Det benämnes efter sitt
ursprungsland ännu ofta det irländska systemet.

Systemet upptogs därefter äfven i England, då
detta land under 1850-talet uppgaf det äldre
deportationsstraffet och i stället för detta
organiserade ett långvarigare frihetsstraff (penal
servitude
). Därvid uteslöts emellertid ur systemet
den irländska s. k. öfvergångsanstalten och upptogs
i stället den villkorliga frigifningen som ett sista
led i straffbehandlingen(se därom art. Villkorlig
frigifning
). Från England har detta system
upptagits äfven i andra angelsaxiska länder;
men i sin renhet har det icke i öfrigt i någon
större utsträckning efterbildats. På den europeiska
kontinenten ha de långa cellstraffen länge spelat en
dominerande roll. Men genom att förkorta celltiderna
samt äfven införa rätt för fångvårdsmyndigheten att,
då så finnes lämpligt, bereda fånge vissa lättnader
och förmåner i fråga om fångbehandlingen har man
dock flerstädes på senare tid sökt alltmer närma
sig de grundtankar, som uppbära ifrågavarande
bestraffningssystem. Ett betydande steg i denna
riktning togs särskildt för Sveriges del genom lagen
24 mars 1916 ang. verkställighet af straffarbete och
fängelsestraff; se Frihetsstraff. Suppl.
N. S—g.

*Projektil. Artilleriprojektilerna utgöras
fortfarande i hufvudsak af granat och granatkartesch,
af hvilka den senare förblifvit i det närmaste
oförändrad, men till följd af det ökade bruket af
befästningar och andra skyddsmedel förlorat mycket af
sin forna betydelse. Granaten (se d. o. Suppl.) är
numera den mest använda projektilen. Vid sidan af
dessa två hufvudprojektilslag kan man ställa den
s. k. lysprojektilen (se d. o. Suppl.), som på grund
af sin konstruktion svårligen kan inrangeras under
något af de förra. Projektilernas form har undergått
förändring så till vida, att spetsen förlängts
och gjorts skarpare, hvarjämte projektilen äfven
gjorts något afsmalnande bakåt i form af en
stympad kon. Genom dessa åtgärder har projektilen
fått större förmåga att öfvervinna luftmotståndet,
hvaraf följt en ej oväsentlig ökning af skottvidden
(omkr. 25 proc.). På äldre projektiler har man
för att nå samma resultat framtill anbragt en lös
stålhuf med förlängd skarp spets. Till projektiler
kunna numera hänföras äfven de s. k. flygbomberna
(se d. o. Suppl.). Projektilerna till kulsprutor och
handeldvapen ha i stort sedt ej undergått annan än
ofvan angifna formändring. Jfr Världskriget, sp. 263.
G. af Wdt.

*Prokesch von Osten, Anton. — Hans son grefve
Anton P. dog 12 mars 1919 i Gmunden.

Prokofiev [pråkåfie’ff], Sergej, rysk tonsättare,
f. 1891 i guv. Jekaterinoslav, började komponera
redan i barnaåren, var 1904—09 vid Petersburgs
konservatorium elev af Ljadov och Rimskij-Korsakov,
vidare af Tanejev i Moskva och af Annette Esipov,
har företagit konsertresor som briljant pianist
samt vistats i Amerika 1918—22 och därefter
bott i Bajern och Paris. Han har sedan några år
fått rykte som en af samtidens mera begåfvade
tonsättare; stilen har betecknats som närmast
nyklassicistisk. Bland P:s ymniga alstring märkas
operan Spelaren (1916), 1 balett, 2 symfonier,
2 symfoniska dikter, orkestersvit,, scherzo för 7
fagotter, violinkonsert (spelad i Stockholm 1925),
2 pianokonserter, pianosonater och andra pianoverk
(ballader, "Sarkasmer", Gamla mormor berättar).
E. F—t.

*Prokuratorn i kejserliga senaten för Finland
motsvaras numera af justitiekansleren
(se d. o. 2. Suppl.; denne är ej,
som där uppges, medlem af statsrådet).
O. B—n.

Proletariatets diktatur, den styrelseform, där
statsmakten, åtminstone formellt, innehas icke af
hela folket, såsom i en demokrati, utan endast af de
kroppsarbetande klasserna. Sovjet-Ryssland gör anspråk
på att ha förverkligat detta slags klassvälde, och
öfvergående försök i samma riktning förekommo 1919 i
Ungern och i München. Införandet af proletariatets
diktatur, åtminstone som en öfvergångsform, står
på de flesta, om ej alla kommunistiska partiers
program. Jfr K. Diehl, "Die diktatur des proletariats
und das rätesystem" (2:a uppl. 1924).

Proletarier aller länder vereinigt euch! [-fera’jnigt
å’jch], ty., "Proletärer i alla länder förenen
eder!" Se Marx, H. K.

Proletärlitteratur, en benämning, hvarunder man på
senare år velat sammanfatta en del moderna vers-
och prosaskildringar från kroppsarbetarnas och de
hemlösa, oregelbundna existensernas skikt. Till
svenska "proletärdiktare", mot hvilken term dock
flera af de så betecknade protesterat, ha räknats
bl. a. Dan Andersson, Ragnar Jändel och Martin Kock.
R—n B.

Proliferationsenergi [-ʃi], med. Se Svulst, sp. 1324.

Proliferera, en äfven på det zoologisk- och
patologisk-histologiska området mycket använd term
för att beteckna en särskildt liflig och riklig
cellförökning. I den tyska facklitteraturen återges
proliferera med det väl funna ordet wuchern.
L—e.

Promenoar (fr. promenoir), täckt promenadplats,
arkadgång, peristyl, korsgång o. d.; bred

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0635.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free