Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Projektil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Provisoriska barnbördshuset. Se Södra barnbördshuset.
*Provokation. Jfr äfven Agent provocateur och
Provokatör. Suppl.
Provokatör, den i svenskt språkbruk numera vanliga
benämningen på en sådan person, hvars verksamhet
skildras i art. Agent provocateur (se d. o.);
hans verksamhet kallas provokation. Anlitandet
af provokatörer var synnerligen vanligt vid
den kejserliga ryska polisens öfvervakande af
revolutionärer.
Prunières [pryniǟr], Henri, fransk
musikskriftställare, f. 1886 i Paris, elev
af Romain Rolland i musikhistoria, blef filos.
doktor 1913 och är sedan 1909 docent vid École des
hautes études sociales. P. har utöfvat gedigen
musikforskning. Särskildt märkas hans biografi öfver
Lully (1910) och L’opéra italien en France avant Lully
(1913).
E. F—t.
Prunsplintvifveln, zool. Se Viflar, sp. 350.
*Prut spelade under Världskriget vid flera
tillfällen en viktig roll i strategiskt
afseende. Sålunda lyckades österrikiska 7:e armén
(v. Pflanzer-Baltin) i maj 1915 vid P. hejda 9:e
ryska arméns (Letjitskij) offensiv ("slaget
vid P."). 3 juni s. å. tillkämpade sig dock
ryssarna öfvergången öfver floden vid Sadzawka
(strax ofvanför Kolomea), men 7—9 s. m. utrymde
de på grund af tyska Sydarméns flankanfall, hårdt
påträngda af österrikarna, dennas södra strand och
gingo tillbaka mot Dnjestr. Under Brusilovs första
offensiv i juni 1916 satte sig ryssarna (9:e armén)
än en gång i besittning af P.-linjen med Czernowitz
och Kolomea. Då de allierade i juli 1917 igångsatte
den slutliga motoffensiven med österrikiska 3:e armén
(Kritek) och 7:e armén (v. Kövess) å ömse sidor om P.,
nödgades ryska 8:e armén (Kornilov, sedan Tjeremisov)
vika tillbaka ända till Bojan, hvarvid de nämnda
städerna återtogos (resp. 27 juli och 3 aug.). Jfr
Världskriget, sp. 187, 188, 206, 224 och 225.
H. J—dt.
*Prydz, Alvilde, dog 5 sept. 1922.
*Prytz, Torolf, var 1917—18 statsråd och chef för
Industriforsyningsdepartementet (se d. o. Suppl.) i
G. Knudsens ministär.
Prytz. 1. Karl (Carl) Robert P., donator,
f. 18 aug. 1865 i Göteborg, affärsman där, har
varit styrelseled. eller verkst. direktör i flera
betydande bolag och är hedersled. af Göteborgs och
Bohusläns hushållningssällskap (1924). För främjande
af bergshistorisk forskning donerade P. 1917 100,000
kr. och 1925 ytterligare 100,000 till Järnkontoret. —
2. Björn P., den föregåendes son, industriledare,
f. 2 april 1887 i Göteborg, 1906—12 anställd
hos A.-b. Separator i Bruxelles och Stockholm,
var 1914—18 chef för Svenska kullagerfabrikens
amerikanska verk samt är från 1919 verkst. direktör
för detta bolag och har som sådan lagt i dagen
betydande administrativ och finansiell förmåga.
2. O. Sjn.
Prytz. 1. Carl Vilhelm P., dansk forstman,
f. 21 mars 1857 i Nord-Jylland, tog forstexamen 1879,
blef 1882 lärare och 1893 professor i skogsskötsel vid
Landbohöjskolen. Han har skrifvit bl. a. Skovbrugets
driftslære (1895—1914), Administrationslære
(1915), Skovbrugsökonomi (1919) och Træmaalings-
og tilvækstlære (1920). 1893—1918
redigerade han "Tidsskrift for skovvæsen". — 2. Peter
Kristian P., den föregåendes broder, fysiker, f. 26
febr. 1851 i Nord-Jylland, tog magisterkonferens
1875, blef 1886 docent vid Polyteknisk læreanstalt
och var 1894—1921 professor där. Han har utgett
handböcker ("Læren om faste legemers bevægelse"
1918—20 m. fl.), sysselsatt sig med mätningsmetoderna
och har uppfunnit den "porösa kontakten" till bruk
vid arbeten med gaser. P. är led. af Videnskabernes
selskab (1891) och Vet.soc. i Uppsala (1918).
1—2. P. E—t.
Przasnysz [pʃa’snyʃ], stad i Polen, vojevodskapet
Warszawa, mellan Mława och Ostrolenka. 5,965
inv. (1921). Efter slaget vid Tannenberg i slutet
af aug. 1914 besatte tyskarna P., men detta återtogs
med storm af ryssarna 9 dec. samt befästes sedermera
omsorgsfullt. 24 febr. 1915 eröfrade tyskarna P. med
stormande hand, men redan 27 i s. m. måste de åter
utrymma staden. Sedan utkämpades strider
21 mars, 26 och 27 juni n. om P., som slutligen
14 juli s. å. än en gång togs af tyskarna.
Jfr Världskriget, sp. 174, 178, 186 och 189.
L. W:son M.
*Přzemyśl tillhör nu Polen, vojevodskapet Lwów. 48,017
inv. (1921). Sedan P. under Världskriget
22 mars 1915 eröfrats och nödtorftigt iståndsatts af
ryssarna (se Přzemyśl, sp. 467), kunde något
försök till fästningens återtagande ej göras förrän
efter ryska frontens genombrytning vid Gorlice—Tarnow
1—3 maj s. å., då 11:e armén under v. Mackensen 14
maj började omsluta P:s norra och sedermera äfven
dess västra, södra och sydöstra sidor samt öppna en
ödeläggande beskjutning särskildt mot de norra forten,
som slutligen intogos med storm 31 maj (3 fort) och 1
juni (2 fort), hvarefter P. följande dag kapitulerade,
då 32,000 fångar togos. Jfr Världskriget, sp. 187 och 188.
L. W:son M.
Przemyślany [pʃemys-], stad i Polen, vojevodskapet
Tarnopol vid Gniła Lipa, 40 km. ö. s. ö. om
Lwów (Lemberg). 4,094 inv. (1921). P. bildade
28—30 aug. 1914 under 1:a slaget vid Lemberg en
brännpunkt i striderna mellan 3:e österrikiska armén
(v. Brudermann) och 8:e ryska armén (Ivanov). Efter
slagets slut besattes staden af ryssarna, men återtogs
af 2:a österrikiska armén (v. Böhm-Ermolli) 22 juni
1915. Jfr Världskriget, sp. 175 och 189.
H. J—dt.
Przerwa [pʃer-], pseudonym. Se Tetmajer, K.
*Prästerskapets änke- och pupillkassa. Inrättningens
styrelse och förvaltning handhafvas af en vid
ord. bolagsstämma för 3 år vald, i Stockholm
residerande direktion af 5 led. (af hvilka 1
ordf.), som inom sig utser en verkställande
direktör. 30 april 1924 utgjorde kassans
behållning kr. 15,441,510:97. Under ecklesiastikåret
1924—25 utdelades i pensioner sammanlagdt kr.
902,723:54 till 1,675 pensionärer, hvaraf 238
sjuka barn öfver 21 års ålder samt 474 ogifta
döttrar öfver 55 års ålder. De sjuka barnen
uppburo sammanlagdt 8,91 proc. och de 55-åriga
döttrarna 17,35 proc. af hela utdelningssumman.
C. G. Möller.
*Prästestånd. "Svenska prästeståndets protokoll
från år 1719" utges af kyrkoherde C. G. Wahrenberg
(hittills 2 bd, 1921—22, omfattande t. o. m. 1723
års riksdag).
Prästföreningen. Se Allmänna svenska
prästföreningen. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
