- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
1177-1178

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Psará ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Det bäst kända släktet inom Psilophytales är Rhynia,
som uppkallats efter fyndorten; det omfattar
två arter. Rhynia (fig. 2) hade en krypande
jordstam, från hvilken sköto upp stänglar, som
grenade sig gaffelformigt och i topparna buro
sporangier. Rhynia-arterna sakna rötter och
ha blott rothår, rhizoider, liksom mossorna;
de äro vidare fullständigt bladlösa. Man skulle
alltså kunna säga, att Rhynia är en bålväxt eller
tallofyt som de lägre kryptogamerna. Men stammen
innehåller en fullt tydlig kärlväfnad med ved och
bast, ehuru af en primitiv typ, som visar, att växten
tillhör kärlkryptogamernas grupp, liksom ormbunkar,
lummerväxter och fräkenväxter. Sporangierna voro
stora, hos den ena arten ända till öfver 1 cm. långa,
och innehöllo ett mycket stort antal sporer med
kutiniserad yttervägg. Äfven reproduktionsorganen
ange således, att Rhynia är en typisk landväxt. — En
annan, närstående typ är släktet Hornea (se fig. 3),
som likaledes saknar rötter och blad, men i öfrigt
är ännu mera primitiv än Rhynia. Sporangierna äro
äfven hos Hornea toppställda, men äro ej så tydligt
afsatta, utan hvarje sporangium utgör blott själfva
stamspetsen, som öfvergår till sporbildning utan
förändring af den yttre formen. Ibland kan detta
inträffa just vid en förgreningspunkt, och sporangiet
blir då också grenadt. En
annan viktig egendomlighet är, att icke hela
sporangiernas massa producerar sporer, utan
midtpartiet utbildas till en steril centralpelare,
en s. k. columella, erinrande om en likartad bildning
hos löfmossorna.

En mer framskriden typ än Rhynia och Hornea
är släktet Asteroxylon, som fått sitt namn däraf,
att veden i tvärsnitt är stjärnformig. Asteroxylon
(se fig. 3) är större och mera rikt förgrenad än nyss
nämnda släkten och har verkliga, fastän små blad,
påminnande om dem hos Lycopodium. Inom Psilophytales
förekomma således former såväl med som utan blad,
och man har ansett, att vi inom denna grupp så att
säga kunna följa uppkomsten af blad i växtriket eller
åtminstone af de små bladen hos de s. k. mikrofylla
typerna.

Ehuru Psilophytales tydligen äro utpräglade kärlväxter
anpassade till lif på land, erinra de om vissa
alger genom frånvaron af blad och rötter hos flera
släkten äfvensom genom sporangiernas ställning och
byggnad. Upptäckten af Psilophytales har därför gett
utomordentligt viktiga uppslag i fråga om de första
landväxternas och därmed hela den högre växtvärldens
härstamning. Äfven beträffande bladets härledning
och sporangiernas ursprungliga natur äro de af den
största betydelse.

Samtidigt som Psilophytales i viss mån antyda
en möjlig anknytning mellan algerna och de högre
växterna, förete några af dem drag, som påminna om
mossorna. De stora toppställda sporangierna och
särskildt förekomsten af en columella hos Hornea
föra tanken på bladmossornas sporogon. En ännu
mera mossliknande form är släktet Sporogonites
från den äldre devoniska aflagringen vid Röragen i
Norge. Sporogonites (fig. 4) har stora
sporkapslar, som äro försedda med en columella och i
nedre tredjedelen äro sterila; likheten med sporogon
ökas därigenom, att kapslarna uppbäras af ett
smalt skaft, påminnande om bladmossornas seta. Före
upptäckten af Rhynia och Hornea ansågs Sporogonites
möjligen kunna vara en mossa; numera föres den
allmänt till Psilophytales. Verkliga mossor äro ej
säkert påvisade förrän i mycket yngre aflagringar.
T. G. H—e.
illustration placeholder
Fig. 3. Restaurerade bilder af Asteroxylon

(t. v.) och Hornea (t. h.). Ung. 1/3 nat. storl.

(Efter Kidston & Lang.)

illustration placeholder
Fig. 4. Sporogonites exuberans. A och B

kapslar (2 ggr nat. storl.), C längdsnitt af kapsel (5 ggr

nat. storl.), D spor (400 ggr nat. storl.). Efter T. Halle.


Psilophyton, paleobot. Se Psilophytales. Suppl.,
sp. 1175 och fig. 1.

Psilotaceæ, bot. Se Psilotales. Suppl.

Psilotales, Psilotinæ, bot., klass af Pteridophyta
med 1 familj, Psilotaceæ, lummerliknande växter
med oledad stam och små blad. Som rötter, hvilka
saknas, funktionerar det med mykorrhiza försedda
rhizomet. Sporofyllen sitta företrädesvis nära
grenspetsarna, men äro ej förenade i särskilda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:36 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0641.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free