- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
1197-1198

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pyrmont ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

meteorologiska station (se Meteorologiska stationer,
sp. 282 med fig. 2).

Påsfärg. Se Hemfärger. Suppl.

På Sicilien, opera. Se Cavalleria rusticana. Suppl.

Påsk, drama af Strindberg (se denne, sp. 339).

Påskbok. Se Påskpenningar.

Påskbudskapet,
ett af Vilhelm II vid påsktiden (7 april) 1917
utfärdadt manifest om förberedelser för en preussisk
rösträttsreform på den allmänna rösträttens grund.
Se Tyskland, sp. 692, och Vilhelm, sp. 477.

Påskupproret, sinnfeinarnas resningsförsök i Dublin
vid påsktiden (24—29 april) 1916. Se Irland. Suppl.,
sp. 679—680.

*Påskön besöktes 1916 af Skottsberg, som skildrat
sin färd i "Till Robinson-ön och världens ända"
(1918). Flera af problemen rörande P. ha lösts genom
en expedition 1913—16, skildrad i K. Scoresby
Routledge, "The mystery of Easter island"
(1919), refererad af Skottsberg i "Ymer" 1921.
O. Sjn.

Påssosjtjåkko (Pårsotjåkko, Pårsatjåkko), ett
1,982 m. högt bergmassiv med flera stora glaciärer,
i Jukkasjärvi socken, Lappland, 37 km. s. s. v. om
Abisko mellan Alesätnos och Vistasjokks i dalgångar.
O. Sjn.

På stat, förv. Se Öfver stat, sp. 41.

Påver. Se Pauvre.

Päivälehti (fi., dagbladet), finskspråkig tidning
i Helsingfors, hufvudorgan för det ungfennomanska
partiet, uppsattes 1890 och indrogs af censuren
1904. Hufvudredaktör var Eero Erkko. Se
Helsingin sanomat. Suppl.
O. B—n.

*Pälkjärvi. Se Pelgjärvi äfven i Suppl.

Pärldrufva, bot. Se Muscari. Suppl.

Pärlhvitt, kem. tekn. Se Vismuthvitt.

*Pärlor. I Japan har man sedan 1890-talet med
allt större framgång sökt på konstlad väg
framkalla bildandet af pärlor hos den lilla japanska
hafspärlmusslan (Avicula Martensi), som för detta
ändamål odlas i grunda och skyddade vikar i inhägnade
"pärlmusslefarmer". De första "odlade pärlor", som
kommo i handeln, voro mer eller mindre halvklotformiga
"skalpärlor", dock med vacker glans; de hade bildats
omkring små kulor af pärlemor, som med kitt blifvit
fästa vid skalets insida på 3-åriga musslor, hvilka
sedan tillbragt minst 4 år på hafsbottnen. Senare har
det dock lyckats banbrytaren för denna pärlodling,
Mikimoto, att åstadkomma helt runda pärlor. Från en
mussla, som offras, utskäres ett litet stycke af den
pärlemorafsöndrande manteln; däraf formas en liten
säck, hvari en liten pärlemorkula instoppas;
säcken tillknytes med fin silkestråd. På en
annan mussla göres en inskärning genom manteln
ett stycke in i kroppen, och i detta sår införes
den lilla säcken, hvarefter tråden aflägsnas. I
1 mill. på så sätt "ympade" musslor finner man efter
7 års tid omkr. 30,000 pärlor af olika form, af
hvilka många till det yttre ej kunna skiljas från
naturliga äkta pärlor. Dylika "japan-pärlor" kommo
1921 ut i marknaden och kosta endast 1/5 af hvad
naturliga pärlor af motsvarande storlek betinga i
pris. Genom olika fysikaliska undersökningsmetoder
kan de odlade pärlornas pärlemorkärna upptäckas, så
att man alltid säkert kan skilja mellan bägge slagen
af pärlor.
T. Odhner.

Pärnu, estniska namnet på Pernau.

Päts, Konstantin, estnisk statsman, f. 24 febr. 1874
i Pernau distrikt, blef 1896 juris doktor vid Dorpats
universitet, 1900 advokat och hufvudredaktör för
den radikala tidningen "Teataja" i Reval, 1904
stadsfullmäktig och vice borgmästare i Reval. Efter
revolutionen 1905 dömdes P. till döden af den
ryska straffexpeditionen, flydde till utlandet
och uppehöll sig där till 1910. Efter hemkomsten
satt han ett år i Krestijfängelset i Petersburg
för publicering af arbetarrådets revolutionära
manifest. Från 1911 blef han i Reval hufvudredaktör
för "Tallina teataja". Han började 1916 som
mobiliserad officer organisera estniska truppdelar,
var ledare för estniska folkkongressen 1917 och
ledamot af det autonoma Estlands landtdag. I slutet
af 1917 häktades P. af bolsjevikerna, men undkom. I
febr. 1918 var han medlem af den välfärdskommitté, som
proklamerade Estlands själfständighet. Sommaren 1918
häktades P. af den tyske ockupationschefen general
Seckendorff och skickades till tyska fångläger. 1919
återvände P. därifrån, blef led. af konstituerande
nationalförsamlingen och därefter premiär- och
inrikesminister i Estlands provisoriska regering. 1921
valdes P. till Estlands förste statspresident. 1922—23
var han riksdagens president. P. är grundläggare
af och ledare för det estniska agrarpartiet.
Ed. W.

Pääjärvi, sjö. Se Saarijärvi stråt.

Pölläkkälä, ångsåg i Mohla socken, Viborgs län,
Finland, vid Vuoksenfloden, uppfördes 1890; nuv. egare
är firman Hackman & co i Viborg. Försågning
omkr. 12,000 stds; export öfver Viborg och Trångsund.
O. B—n.

*Pönitz, Fr., dog 19 mars 1913 i Berlin.

*Pörtom (fi. Pirttikylä) hör nu till Borgå (svenska)
stift. 3,476 inv. (1923).
O. B—n.

*Pöytis heter nu på finska Pöytyä.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:08 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0651.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free