- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
1237-1238

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rasmussen, Niels Jörgen David Vilhelm - Rasmussen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1237

Rasmussen-Rat-bitefever

1238

skrift ning.

förfäktat en rationell

åskådningsundervis-P. E-t.

Ra’smussen, LauritzEmil, dansk författare, f. 19 juni
1873 på Fyn, blef teol. kandidat 1897 och filos,
doktor 1900 på en afh. om Leopardi. Han har idkat
religionsfilos, studier (En Kristus fra vore dage,
1904, Jesus, 1905) och utgett en lång rad romaner
(med stoff i synnerhet från Italien), där han med
förkärlek behandlar erotiska förvillelser (Gamillo
Cantori og hans koner 1909, Donna Linda 1916, Det
polske blod 1918 och De fjerne blåa bjerge 1921
m. fl.). P. E-t.

Rasova, by i Rumänien (Dobrudscha) vid Donau,
17 km. ofvanför Cernavoda. R. bildade under
operationerna i Dobrudscha okt. 1916 en stödjepunkt
för den i linjen R.-Tuzla stående 3:e rumänska armén
(Averescu). Efter under en månad fortgående strider
med den motstående 3:e bulgariska armén (Neresov)
blefvo rumänerna 19-21 okt. s. å. kastade ur sin
ställning (slaget vid Topraisar-Coba-dinu-R.) och
R. besatt af de förbundne. Jfr Världskriget, sp. 210.
II. J-dt.

Rasputin, Grigorij Jefimovitj, rysk bonde,
resepredikant och hofgunstling, f. 1871 i byn
Pokrovskoje i provinsen Tobolsk i Sibirien, mördad
natten till 30 dec. 1916 i Petersburg, var son till en
fattig bonde och fick på grund af sin dåliga vandel
tillnamnet "Rasputin" ("den liderlige"). Han erhöll
knappast någon boklig undervisning och lärde sig först
som vuxen skrifkonsten, vistades i fädernebyn till
1894, gifte sig 1895, men lämnade 1904 till följd af
en religiös väckelse sin familj och slöt sig till en
de själfplågande chlystovstjinij (se Raskolniker)
närstående sekt. R. började nu som en kringresande
predikant och yrkespilgrim ("starets") förkunna
sina läror, fick stort anseende bland allmogen för
helighet samt vann äfven insteg hos flera förnäma
damer, företog pilgrimsfärder till Athosklostren och
Jerusalem samt förbättrade vid besök i en del kloster
något litet sin klena bildning. Genom förmedling
af arkimandriten Feofan, kejsarinnan Alexandras
biktfader, och ett par storfurstinnor fick han 1907
tillträde till kejsarhofvet och gjorde där ett starkt
intryck på kejsarparet, särskildt på kejsarinnan. Den
gynnsamma inverkan hans böner och signerier vid ett
par tillfällen tycktes utöfva på tronföljarens klena
hälsa stärkte kejsarinnans öfvertygelse om hans
"helighet" och helbrägdagörande krafter. Till en
början blandade sig R. ej i politiken, men småningom
började man anlita hans inflytande, först vid andliga
ämbetstillsättningar (bl. a. utnämningen af hans
vän Varnava till biskop af Tobolsk 1911), sedan
äfven vid besättandet af världsliga ämbetsposter
(t. ex. Protopopovs utnämning till inrikesminister
1916). Mycken skandal väckte hans skrytsamma
antydningar vid dryckeslag om den gunst han åtnjöt
vid hofvet. Efter angreppstal mot R. i riksduman
förvisades han 1913 till sin hemort i Sibirien, men
vann snart åter inflytande, särskildt sedan han 1914
utsatts för ett mordförsök. Under Världskriget växte
inom societeten och ute bland de breda lagren de ej
sällan öfverdrifna ryktena om hans makt vid hofvet,
och bl. a. utspreds, att han skulle vara besoldad tysk
agent och arbeta för en separatfred med Tyskland,
något som ej har kunnat bevisas. Dessa rykten
föranledde 1916 några af krigspartiets ifrigaste
anhängare att bilda en sammansvärjning mot R. Han lockades
af furst F. F. Jusupov (se d. o. Suppl.) aftonen
29 dec. till dennes palats, där han bl. a. träffade
storfurst Dimitrij Pavlovitj och riksdumaledamoten
V. M. Purisjkjevitj. Försök att förgifta honom
strandade på hans konstitutions häpnadsväckande
motståndskraft, och när han, skjuten af Jusupov,
försökte undkomma, blef han definitivt nedskjuten af
Purisjkjevitj, hvarefter liket sänktes i en vak ute
på Nevafloden. Ett par dagar senare påträffades liket
och begrofs med stor högtidlighet invid Tsarskoje
Selos park; från denna graf aflägsnades det
efter marsrevolutionen. Kejsaren nödgade storfurst
Dimitrij att bege sig till fronten i Persien och
förvisade furst Jusupov till hans gods. Mordet på
R. betraktades allmänt som ett förebud till den
snart kommande revolutionen, och den indignation,
som hans inflytande vid hofvet framkallade hos
allmänheten, bidrog ej oväsentligt att undergräfva
kejsarparets ställning. En i allt väsentligt trovärdig
detaljskildring af mordet på R. lämnas af Paléologue
i "La Russie des tzars pendant la grande guerre",
III (1923). V. S-g.

Rastacouére 1. Rastaqouére [-köar], fr., främling,
som lefver på stor fot och alltid uppträder
juvelprydd, utan att källan till hans rikedom är
känd. Namnet efter Don Jago Rastacuero, markis Des
Saladaros, som på sin tid spelade en roll i Paris’
kafélif. Enligt annan uppgift härledes ordet af
spansk-amer. rastracuero (eg. "läderpåhäng"),
ett sydamerikanskt öknamn på nykomlingar inom
läderhandeln.

Raster, fotogr., en med transparenta och opaka element
försedd glasskifva, som, vid framställning af det
för autotypi (se d. o.) nödvändiga rasternegati-vet,
placeras några mm. framför den känsliga plåten,
hvarigenom erhålles ett negativ, på hvilket
originalbildens olika toner äro uppdelade i
större eller mindre punkter, resp. bredare eller
smalare linjer. Mest användas s. k. r u t r a
s t e r, som framställas därigenom, att två med
parallella graverade eller etsade och med svart
färg utfyllda linjer kittas tillsammans, så att
linjerna vinkelrätt korsa hvarandra, hvarigenom
bildas ett system af små transparenta rutor. Mera
sällan nyttjas l i n j e r a-s t e r, som består
af parallella opaka linjer med transparenta
mellanrum. Stundom brukas s. k. kornraster,
som ger den färdiga autotypien en oregelbunden,
kornig, mindre nyktert verkande struktur. Rastrets
finhet varierar mellan 20 och 80 element per cm. -
I form af mer eller mindre täta väfnader eller såsom
celluloidfolier försedda med olika slags struktur,
används raster äfven vid kopiering af fotografier,
när man önskar ge bilden någon viss ytstruktur.
J- Htzg.

Rastälfven. SeArbogaån. Suppl.

*Rasvaag skrifves nu officiellt R a s v å g.

Rasvåg, officiell form för R a s v a a g.

*Ratanhiarot, bot. Krameria fördes förr till
fam. Polygalacece och anses af några böra bilda egen
fam., Krameriacece, besläktad med Leguminosce.

G. L-m.

Rat-bitefever [rä’t-bait fi’vo], eng. (af rät, råtta,
och Ute, bett), recidiverande feberanfall med svullna
lymfkörtlar och utslag å huden, som inträda 10 -22
dagar efter bett af råttor. Sjukdomen, vanligast i
Japan, framkallas af Spirochaete morsus mu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:05:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0671.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free