Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reaktionskinetik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
måttligt sur jordreaktion, andras, såsom betas,
hvetes och korns, utveckling hämmas af sådan
och gynnas af en basisk reaktion. I allmänhet
trifvas de odlade växterna bäst i neutral eller
föga sur eller basisk reaktion och fördraga den sura
reaktionen bäst på sand- och mulljord, den basiska på
lerjord. Likaså gynnas vissa växtsjukdomar af sur,
andra af basisk reaktion. Äfven de mikrobiologiska
omsättningarna i jorden påverkas af dennas reaktion,
så att bakterieomsättningar i allmänhet gynnas af
svagt basisk eller neutral, vissa svampars utveckling
däremot af sur reaktion. Gödslingen kan därför också
påverka jordens reaktion och gödselmedlens verkan
befordras eller minskas af denna. Ett gödselsalt,
som ökar jordens halt af syra (ett "fysiologiskt surt"
salt), såsom svafvelsyrad ammoniak, är på en sur jord
och för en växt, som trifs bäst vid basisk reaktion,
mindre lämplig än ett sådant, som, såsom salpeter,
i jorden kvarlämnar sin bas ("fysiologiskt basiskt"
salt). Emedan en sur reaktion hos jorden vanligen
afhjälpes genom tillförsel af kalk, säges sur jord
vara kalkbehöfvande. Enligt det moderna uttryckssättet
för reaktionen genom väteionkoncentrationen
beteckna pH = 7 neutral, lägre pH-värden sur och
högre basisk reaktion. För bestämmande af jordens
reaktion, hvilket numera nyttjas i stor utsträckning
till ledning för gödslingen och för att utröna
behofvet af kalkning, användas jämte pröfning
med lackmus och lösning af andra kemiska ämnen,
som ge för reaktionen utmärkande färgning, äfven
försök med jorden som substrat för den kalkälskande
azotobacterbakterien och elektrisk undersökning.
H. J. Dft.
Reaktionskinetik, läran om kemiska reaktioners
hastighet. Se Reaktionshastighet.
Reaktionsångturbin. Se Ångturbin, sp. 1089.
Realgymnasium. Se Skolväsen, sp. 1120—21.
*Realisation. — 2. Efter hemställan af Sveriges
köpmannaförbund tillkom genom k. förordn. 8
juni 1923 ännu ett tillägg till bestämmelserna
om s. k. realisation, nämligen föreskrift, att
aktiebolag och ekonomiska föreningar måste, liksom
enskilda handlande (och handelsbolag), utverka
särskildt tillstånd af Öfverståthållarämbetet
eller K. M:ts befallningshafvande för
idkande af ifrågavarande slags handel.
C. G. Bj.
*Realkontrakt. Äfven efter tillkomsten af den i
hufvudarbetet antydda lagen om aftal m. m. (11 juni
1915) anses fortfarande i svensk rätt försträckning
utan ränta, lån och gåfva af lös egendom såsom
realkontrakt, d. v. s. ej förbindande,
med mindre resp. försträckningstagaren, låntagaren,
gåfvotagaren mottagit det eller de föremål aftalet
gäller. Likaså i Finlands rätt (åtminstone hvad angår
lån och gåfva), medan däremot hvarken dansk eller
norsk rätt har användning för begreppet realkontrakt.
C. G. Bj.
Realläroverk, Högre. Se Skolväsen, sp. 1120—21.
*Realskola. Se Skolväsen. Suppl.
*Realskolexamen. Under senaste årtiondet har
genom de kommunala mellanskolornas (se
Skolväsen, äfven i Suppl.) snabba tillväxt antalet
läroanstalter med realskolexamensrätt högst väsentligt
ökats. Fortfarande eges denna rätt af 13 enskilda
läroanstalter, men de kommunala mellanskolorna,
som numera enligt 1918 års stadga ega denna rätt,
så snart de erkänts som mellanskolor, uppgå nu (1925)
till 83. Antalet examinerade i realskolexamen har
därför också betydligt ökats; under kalenderåret 1924
aflades realskolexamen af 3,337 personer (2,106
män och 1,231 kvinnor). — I sitt 1922 afgifna
förslag till ny läroverksorganisation föreslår
skolkommissionen, att examen, under benämningen
realexamen, skall bibehållas och normalt afläggas
af samtliga realskolans lärjungar, att fordringarna
för examens godkännande i vissa hänseenden skola
något skärpas, att ombud för Skolöverstyrelsen skola
öfvervara examen äfven vid de allmänna läroverken samt
att ombuden skola erhålla en något vidgad befogenhet.
K. E. S—g.
Rearadmiral [rī’ər ä’dmirəl], konteramiral inom
engelska och nordamerikanska flottorna. Benämningen
har uppkommit däraf, att under segelflottornas
tid en utrustad flotta eller eskader indelades i 3
delar: avantgardet, centern och arriärgardet. Högste
befälhafvaren, tillika chef för centern, var i regel
amiral, hans närmaste man och chef för avantgardet
vice amiral, tredje amiralen konteramiral och chef
för arriärgardet (the rear).
H. W—l.
*Reber, F. von, dog 4 sept. 1919 i München.
Rebikov [-å’ff], Vladimir Ivanovitj, rysk
tonsättare, f. 1866 i Krasnojarsk, Sibirien, elev af
konservatoriet i Moskva och vidare utbildad i Berlin,
stiftade 1897 ryska tonsättarsällskapet, verkade
som dirigent i Kisjinev och vistades från 1902 i
Berlin och Wien. Han har komponerat pianostycken,
solosånger, körsånger, melodramatiska verk samt
egendomlig parodisk musik (dels lyriska scener utan
ord, endast musik och mimik, dels visor med mimik,
dels "dramatiska fabler").
E. F—t.
Rebnisjaure, en 30 km. lång och 44 kvkm. stor sjö,
502 m. ö. h., i Arjepluogs socken, Lappland,, afrinner
till Hornavan och Skellefte älf.
O. Sjn.
Recall [rikå̄’l], eng., l. Revokation (återkallelse),
det förfarande, hvarigenom folkvalda ämbetsmän
eller ledamöter af folkrepresentationer kunna
återkallas af sina väljare, som därvid utse ny
innehafvare af den ledigblifna platsen. I vissa
kantoner i Schweiz upplöses representationen, om
vid folkomröstning en viss kvalificerad majoritet
uttalar sig därför. I Förenta staterna ha på
senare tid (1908—18) tio staters författningar
möjliggjort folkomröstning om folkrepresentanters
och ämbetsmäns (i vissa stater äfven domares)
aflägsnande. I Colorado kunna domstolsutslag
i samma ordning annulleras. Revokationsrätt
mot representationen efter schweiziskt mönster
har i Tyskland införts i flertalet "länder".
N. H—tz.
*Receiver, eng. Se äfven Telegraf, sp. 729.
*Recept har genom Medicinalstyrelsens kung. 10
dec. 1920 utvidgats att omfatta ej blott förskrifning
af läkemedel med gifttecken samt annan förskrifning,
försedd med läkares, veterinärs eller tandläkares
underskrift, utan äfven af läkare, veterinär,
tandläkare eller annan ordinerande eller af köparen
skriftligen eller muntligen gjord beställning af
läkemedel, hvilket bör beredas för tillfället och
hvars pris icke finns infördt i Apotekarsocietetens
taxa A ("medicinaltaxan"). Som recept betraktas äfven
hvarje förskrifning af läkemedel, enligt hvilken
läkemedlet skall åsättas särskild signering, hvarmed
förstås hvarje af läkare, veterinär, tandläkare eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
