Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reaktionskinetik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mottages, utan han har att egga deras egen
bildningshåg, uppmuntra deras initiativ samt
ge dem under studiearbetet behöflig ledning
och hjälp. Den vanliga läxläsningen ersättes af
friare själfstudier. Klassundervisningen, som
håller de mera begåfvade och flitiga tillbaka och
öfveranstränger de mindre begåfvade eller låter
dem förbli undermåliga, lämnar i det stora hela
rum för en mera individuell undervisning, hvarvid i
regel frivilligt sig bildande grupper af lärjungar
under lärarens ledning och med hans af dem påkallade
hjälp bedrifva sina själfstudier. 3. På många olika
sätt söker man förbinda skolan med lifvet omkring
den och särskildt åvägabringa samarbete mellan
skolan och hemmet i uppfostringsverksamheten. — De
allmänna principer, som dessa skolor söka tillämpa,
äro i grunden icke nya. I teorien ha de förfäktats
af de fleste bland pedagogikens klassiker, och
särskildt af Rousseau samt på olika sätt praktiskt
tillämpats af hans efterföljare Pestalozzi,
Fröbel och filantropisterna. De nya skolorna söka,
stödda på nutidens ökade barnpsykologiska insikter,
konsekventare tillämpa samma principer med undvikande
af de fel, som begåtts vid föregående försök.
Reformskolorna florera särskildt i det
traditionsfattiga Amerika, och där äro de
legio. Bland skolförsök där, som utöfvat inflytande
äfven i Europa, må särskildt nämnas den af John Dewey
(se d. o. Suppl.) 1896 grundlagda försöksskolan vid
universitetet i Chicago samt den först i staden
Daltons skolor tillämpade s. k. Dalton-metoden,
som uttänkts af Helen Parkhurst. Den har ytterligare
utbildats vid den af henne ledda Children university
school i New York och under de senaste åren införts
äfven i flera skolor i Europa, särskildt i England
och Holland. Det väsentliga i denna metod är
öfvergifvandet af klassundervisningen (efter 3:e
skolåret). Skolhuset indelas icke i olika klassrum,
utan i arbetsrum för olika ämnen, laboratorier,
som frivilligt uppsökas af lärjungarna, när de inom
skoltiden vilja studera det eller det ämnet. Där finna
de ej blott nödiga böcker och undervisningsmateriel
för det särskilda facket, utan äfven en facklärare,
som går dem till handa med råd och hjälp. F. ö.
erhålla de ledning för sina studier genom särskilda
frågekort med bifogade litteraturanvisningar,
"assignments", som för hvarje månad utlämnas
till dem. Från England har utgått den riktning
i reformrörelsen, som ledt till upprättande af
helpensioner på landet, i det att Cecil Reddie
1889 grundlade The new school of Abbotshome
vid Rochester i Derbyshire och J. H. Badley 1892
The new school Bedales i Essex. I Frankrike följdes
föredömet af Edmond Demolins, som 1899 grundlade
École nouvelle de Roches vid Verneuil-sur-Avr
i Normandie. I Tyskland blef Hermann Lietz denna
skolforms grundläggare, då han efter det engelska
föredömet bildade sina s. k. "landerziehungsheime"
för olika skolåldrar, i Ilsenburg i Harz 1898,
Haubinda i Thüringen 1901 och Bieberstein 1904. En
flickskola af samma typ upprättades af en fru von
Petersen i Grosslichterfelde 1900 och flyttades sedan
till Gaienhofen vid Bodensjön. I flera andra länder
ha liknande skolhem på landet upprättats. I Sverige
ha vi för gossar Lundsbergs skola (se d. o., äfven
i Suppl.) och för flickor helpensionen i Hindås nära
Göteborg (förut i Tyringe och sedan
i Nolhaga), grundlagd af Ester Boman och
Ester Östrand. En del af de nutida metoderna
i reformskolorna har utbildats först för abnorma
barn och sedan utvecklats för de normala.
Joh. Langermann använde på ett beundransvärdt
sätt ett stycke ouppodlad jord utanför Barmen,
som han ställde till fritt förfogande för en
trädgårdsanläggning åt en grupp hjälpklassbarn
och lyckades däri finna ett uppfostringsmedel för
dessa vanlottade. Montessorisystemet (se d. o. i
Suppl.) användes först för sinnesslöa barn och
har sedan utbildats, först för normala småbarn,
sedan äfven för högre skolstadier, bl. a. vid det
danska Montessorisällskapets skola i Egelundshuset
vid Frederikssund. Det var också för uppfostran af
sinnessvaga barn, som Ovide Decroly i Bruxelles först
utbildade sina metoder, hvilka sedan utvecklats för
normala barn vid L’école de l’hermitage i nämnda stad
(sedan 1907). I Sverige kunna till reformskolorna
räknas bl. a. Göteborgs högre samskola, som grundlades
1901 och stått under ledning af Artur Bendixon
och sedan af Sven Lönborg, samt den af Ester
Edelstam 1924 grundlagda Annaskolan i Stockholm,
hvarjämte flera af de enskilda flickskolorna, där
bl. a. sådana pedagoger som Anna Sandström och Anna
Kruse gjort nydanande insatser, delvis representera
liknande riktning. F. n. finnas i Europa mer än ett
100-tal reformskolor, och de idéer, af hvilka dessa
äro bärare, ha här och där börjat tränga in äfven i de
stora offentliga skolorganisationerna, synnerligast
i Tyskland, där Hamburgs skolor gått i spetsen för
nydaningarna, samt i Schweiz, särskildt i Genève. För
utbildningen af lärare, som kunna förverkliga de
nya tankarna, finnas särskildt två centralanstalter,
nämligen universiteten i Jena och i Genève. På förra
stället verkar reformpedagogen Peter Petersen som
professor i pedagogik, och i Genève har man den
pedagogiska högskolan L’institut de J. J. Rousseau
med bl. a. en sådan lärarkraft som Ad. Ferrière.
En förbindelse mellan de olika reformskolorna
åstadkoms, då vid det internationella skolmötet
i Calais 1921 upprättades Ligue internationale
pour l’éducation nouvelle, som sedan sammanträdt i
Montreux 1923 samt i Heidelberg 1925 och framgent
skall hålla möte hvartannat år i olika länder. Som
denna organisations organ utges 3 tidskr. (1 på
eng., 1 på fr. och 1 på ty.). En tidskrift med
liknande program utges äfven i Sverige, nämligen
"Pedagogiska spörsmål", uppsatt 1924 af Ester Edelstam
och Marion Montelius. — Litt.:
J. Dewey, "Interest and effort" (1913),
Helen Parkhurst, "Education on the Dalton plan" (1922),
John och Evelyn Dewey, "Schools of tomorrow" (1915),
Ad. Ferrière, "L’école active" (2 dlr, 1922),
Peter Petersen, "Den nyeuropeiske skolebevægelse" (1923), och
Ingrid Prytz, "Det självverksamma skolbarnet" (1923).
S—e.
Reformstörel, bot., namn på Euphorbia helioscopia, ett vanligt ogräs.
*Refraktometer. Ernst Abbes refraktometer har
funnit vidsträckt användning i tekniska laboratorier
för undersökning af smör, fett, oljor o d. Fig. å
sp. 1255 visar, huru den är inrättad. En droppe af
den vätska, som skall undersökas, anbringas mellan
två flintglasprismor, P1 och P2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
