Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksförsäkringsanstalten - Riksgränsbanan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
änka och minderåriga barn ej finnas, till fader,
moder eller minderåriga syskon, som varit för sitt
uppehälle af den aflidnes arbete hufvudsakligen
beroende, med 360 kr. om året till fader eller
moder eller bägge gemensamt samt med 180 kr. om
året till minderårigt syskon). Lifräntor till
efterlefvande må ej sammanlagdt öfverstiga 900 kr. om
året. —. Barnmorskornas pensionsanstalt har på
nyåret 1920 enligt riksdagens beslut uppgått i
Statens anstalt för pensionering af folkskollärare m. fl.
(se Folkskollärarnas
pensionsinrättning. Suppl.).
J. May.
*Riksgränsbanan räknas numera omfatta hela
sträckan Luleå–Riksgränsen, i
redovisningshänseende äfven kallad Malmbanan, hvari inräknas
äfven sidolinjerna till Malmberget och
Koskullskulle. Malmbanans driftsekonomi redovisas fr. o. m.
1922 särskild från det öfriga statsbanenätets. Hela
Malmbanan är sedan 31 okt. 1923 elektrifierad, och
fr. o. m. 21 juni 1923 har äfven fortsättningslinjen
från Riksgränsen ned till Narvik elektrisk drift. I
samband därmed har samtrafik å linjen
Abisko–Narvik anordnats på så sätt, att hvartannat tåg
framföres af svenskt lokomotiv med svensk personal
och hvartannat af norskt lokomotiv och norsk
personal.
F. P.
*Riksgränsen, järnvägsstation, indrogs 4 nov.
1923, och i samband därmed flyttades dess
tullkammare till Kiruna.
*Riksgäldskontorets arbete har väsentligen ökats
under de senaste femton åren. Under Världskriget
svällde statsskulden ut från 648,3 mill. kr. i slutet af
1913 till 1,656,2 mill. 31 dec. 1918. Den tillfälliga
upplåningen har tidtals fått en helt annan betydelse
än förut; till slutet af 1912 redovisas endast
fonderad statsskuld; i slutet af 1913 fanns en tillfällig
skuld å 20 mill., hvilken till slutet af 1918 sprang
upp till 559,3 mill. Detta sammanhänger med de
af riksdagen beviljade rörelsemedlen till
krigstidskommissionerna. Till en början finansierades deras
verksamhet förnämligast genom medel, som
Riksbanken tillsköt emot Riksgäldskontorets växlar,
hvilka till någon del sedan såldes till privatbanker.
I maj 1918 träffade Riksgäldskontoret ett aftal med
23 banker om bankkredit å 550 mill. för
finansiering af folkhushållnings-, bränsle- och
industrikommissionerna (F. H. K., B. K. och I. K.). I febr.
1919 hade ett maximibelopp å 410,9 mill.
disponerats, hvaraf 249,3 af F. H. K., 152,6 af
B. K. och 9 mill. af I. K. Numera har F. H. K.
fullständigt återbetalt sitt rörelsekapital, hvaremot
riksdagen åren 1921–23 måst anslå 127,5 mill. till
reglering af B. K:s och I. K:s krediter. — Såsom
ett led. i internationella åtgärder till finansiell
sanering efter kriget har svenska staten under ett par
år lämnat stora krediter till vissa främmande
länder; Riksgäldskontoret hade 1918–22 ett
kreditaftal med 20 svenska banker med anledning däraf.
Enligt beslut af 1923 års riksdag har
Riksgäldskontoret bemyndigats utfärda särskilda
garantiförbindelser för betalning af 2 proc. af ett internationellt
lån till Österrike; garantien har ännu icke behöft
tagas i anspråk. — Då krisen efter krigets slut
hotade vissa kreditanstalters bestånd, bemyndigades
Riksgäldskontoret 1922 lämna en garantifond å
50 mill. till a.-b. Kreditkassan af år 1922, som
bildats för att lämna erforderligt stöd till dem.
Totala statsskulden uppgick 30 juni 1925 tilì
1,734 mill. kr., hvaraf 17,2 mill. tillfällig skuld. En
förskjutning hade sålunda inträdt till nästan
uteslutande fonderad skuld. Amorteringslånetypen
brukades senast år 1899, hvarefter statsräntelån
(utan bestämd amortering) emitterats. Två andra
lånetyper ha kommit till användning under den
senaste tiden: premieobligationslån och lån med
bestämd återbetalningstid. Om den förra typen se
Premieobligation. Suppl. Typen med
bestämd återbetalningstid används för lån, som
placerats i Förenta staterna, ett å 25 mill. doll. år
1919 att återbetalas 1939 samt ett å 30 mill. doll.
1924 att återbetalas 1954. Före kriget var största
delen af statsskulden placerad i utlandet (92 proc.
i slutet af 1913). En omkastning har skett under
kriget, så att den i utlandet placerade
obligationsskulden i slutet af 1924 motsvarade endast 21 proc.
af totala obligationsskulden. Förklaringen ligger
däri, att de flesta nya lånen tecknats inom landet
och att statsobligationer i stor omfattning återköpts
af enskilda från utlandet. Innehafvare af
statsobligationer kunna inskrifva dem i statsskuldboken
i Riksgäldskontoret mot certifikat; 30 juni 1925
voro 578 mill. kr. i svenska statens egna och
öfvertagna obligationslån inskrifna, d. v. s. 39 proc.
Lånemedlen ha användts till att öka statens
produktiva fonder. Intill 30 juni 1925 hade i
postverket placerats lånemedel till 20,6 mill., i
telegrafverket 246,4, i Statens järnvägar 857 och i Statens
vattenfallsverk 281,4 mill., i statens
utlåningsfonder 304,8 mill., i aktier (Svappavaara malmfält,
tobaksmonopolet, Spetsbergens svenska kolfält, a.-b.
Jordbrukarbanken, Östkustbanans aktiebolag etc.)
66,5 mill. Dessutom ha vissa direkta låneunderstöd
lämnats m. m. Det i statens affärsverk investerade
kapitalet är vida större än det däri insatta
lånekapitalet: det förra var i slutet af 1924 2,101 mill.
kr., det senare 1,387 mill. kr.
Riksgäldskontorets verksamhet har undergått
smärre förändringar genom Riksdagsbibliotekets
ställande under en särskild, af riksdagen vald,
styrelse 1922 och Riksgäldskontorets handhafvande af
det nya militieombudsmannaämbetets ekonomi. 1921
tillsattes särskilda delegerade för riksdagens verk
att handlägga vissa för dem gemensamma frågor:
1922 tillkom en lönenämnd för riksdagens verk.
På grund af det ökade arbetet ha lokalerna i
riksdagshuset blifvit för trånga. För
Riksgäldskontorets räkning har inköpts fastigheten n:r 1 vid
Drottninggatan, dit kontoret under 1926 kommer
att öfverflytta. Riksgäldskontoret utger numera en
årsbok (den första för 1920) samt ett månadsblad
öfver svenska statens tillgångar och skulder.
K. H–d.
*Riksheraldiker. Nytt tillägg till k. instr. af 11
mars 1813 gjordes 6 maj 1921.
*Rikshufvudbok. Förandet af rikshufvudbok har
numera grundligt reformerats. Se därom
Statsbokföringsreformen. Suppl.
*Riksklämma. Se afbildning å pl. II till art.
Sigill.
*Riksland. Elsass-Lothringen afträddes af
Tyskland i Versaillesfreden 28 juni 1919 till Frankrike.
Redan i kraft af stilleståndsfördraget af 11 nov.
1918 hade kort därpå det forna rikslandet ställts
under fransk förvaltning, och i fredstraktaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
