Print (PDF)
- On this page / på denna sida
- Riksgränsbanan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Il
Riksmålet-Riksräkenskapsverket
klarades det "îrån vapenstilleståndsdagen 11 nov.
1918 reintegreradt under fransk suveränitet".
Riksmålet, no. Se Norska språket. Suppl.
Riksmålsforbundet, norsk förening med upp-
gift att strida för riksmålets sak, väcka offervil-
jan och intresset för språket samt af var j a försök
af stat och kommun att undergräfva dess ledande
ställning. Den första föreningen med detta mål stif-
tades i Oslo 1899 med prof. Hj. Falk som ordf. Strax
därpå bildades liknande föreningar rundt omkring i
landet, och 1919 samlades alla ortsföreningarna i
en gemensam organisation. Denna ledes af en cen-
tralstyrelse om 7 medlemmar och ett råd på 20
pers. Förbundet verkar bl. a. genom föredrag, ut-
gifning af småskrifter och af "Riksmålsbladet".
Ordf. är f. n. (1925) advokaten Gerh. Holm. M. II.
Riksmålsvernet, norsk förening för att samla
de personer, som önska arbeta för en språklig
enhet och en naturlig utveckling af det norska
språket, stiftades 30 okt. 1919. Det skall bl. a. utge
rättskrifningsregler och stödja arbetet för riksmålet
i skolorna, ordna med föredragsresor och kurser för
lärare, utge populära arbeten och utdela prisbelö-
iiingar och stipendier. Kiksmålsvernet har sitt
säte i Oslo; styrelsen räknar 25 på lifstid valda
ledamöter. Det förfogar of ver 3 fonder, hvaraf en
skall användas till en riksmålslärarskola i Vest-
landet. Föreningen har utgett ordlistor 1921 och
en följd isländska ättesagor. Ordf. är f. n. skol-
inspektör Einar Greve och generalsekreterare over-
lærer J. J. Mörland. M. H.
*
Riksomedelbar. Sp. 378 rad 11 sfär ge bör
vara egde
Rikspresident, ty. reichspräsident, enligt Tyska
rikets republikanska författning af 11 aug. 1919
titel för republikens president. Se vidare Tysk-
land, sp. 698-699.
*
Riksråd. "Riksrådens kammare" i Bajern af-
skaffades genom revolutionen i nov. 1918, riksrådet
i Ryssland genom marsrevolutionen 1917. I Öster-
rike upphörde genom revolutionen 1918 folkrepre-
sentationen att kallas riksråd. Däremot gafs nam-
net riksråd (ty. reichsrat] i Tysklands republikanska
författning af 1919 åt det riksorgan för de olika
delstaternas representation vid rikets lagstiftning
och förvaltning, som efterträdde det monarkiska
Tyska rikets förbundsråd (ty. bundesrat), dock utan
?tt som detta i sig förkroppsliga rikssuveräniteten.
Om detta riksråds sammansättning och befogenheter
se Tyskland, sp. 699. V. S-g.
Riksräkenskapsverket, svenska statens centrala
räkenskaps- och revisionsverk, inrättades, efter fler-
åriga förberedelser och starkt motstånd från stora
delar af statsförvaltningen, genom riksdagens be-
slut 12 maj 1920. Dess senaste instr. är af 12 dec.
1924. Det fick till uppgift att utöfva den centrala
kontrollen å statens inkomster och utgifter samt å
förvaltningen af statsförmögenheten. Verket håller
ständig tillsyn därå, att statens räkenskapsväsen
funktionerar ändamålsenligt och att erforderliga
förbättringar vidtagas inom detsamma. I detta syfte
eger verket att meddela föreskrifter om sättet för
räkenskapsposternas behöriga bokföring och verifìce-
rande samt att fastställa formulär för samtliga äm-
betsverks och myndigheters räkenskaper och öfriga
redovisningshandlingar. Vid granskning kontrolle-
ras, förutom överensstämmelsen med fastställda
formulär och riktigheten till siffran, att inkomsterna
uppburits och redovisats samt utgifterna verkställts
och bokförts i enlighet med riksstat, specialstater,
utfärdade författningar och eljest gifna stadganden,.
äfvensom att i öfrigt vid förvaltningen af kronans
medel och andra tillgångar gällande föreskrifter
blifvit följda samt nödig sparsamhet och statens
bästa iakttagits. Verket utöfvar tillsyn å de spe-
cialrevisioner, som finnas upprättade hos de affärs-
drifvande verken, Armé- och Marinförvaltningarna
m. fl. På grund af månatligen från hela statsför-
valtningen inkommande rapporter verkställes en
central hufvudbokföring, som dels utmynnar i må-
. natliga s. k. belastnings tabeller, utvi-
sande de å hvarje riksstatens utgiftsanslag sedan
budgetårets början gjorda utbetalningarna, hela
statsförvaltningen of ver, samt de å hvarje inkomst-
titel influtna beloppen, dels en budgetredo-
visning, som är en årsafräkning mot riksstaten,
dels ock en rikshufvudbok, utvisande stats-
kapitalets förändringar under året.
Vid verkets inrättande öfverfördes till detsamma:
Kammarrättens revisionsafd. och Statskontorets riks-
bokslutsbyrå. Förut hade Statskontoret upprättat
budgetredovisningen och rikshufvudboken, medan
Kammarrätten granskat räkenskaperna. Denna dua-
lism upphörde med det nya verket. Räkenskaps-
granskning och centralbokföring gå nu hand i hand
inom samma verk. Genom den centrala bokföringen
erfar man, huruvida de medel, som å de olika tit-
larna i riksstaten influtit och utgetts, of verens-
stämma med de gjorda inkomstberäkningarna, resp
hållits inom de gränser, som utstakats för utgif-
terna. Genom revisionen tillses, huruvida de för-
valtningstjänstemän, som haft att vaka öfver inkom-
sternas inflytande till statsverket, och de, hvilka om-
besörja utgifternas bestridande å de olika titlarna,
handlat i öfverensstämmelse med för dem gällande
föreskrifter. Genom den centrala bokföringen sker
sålunda en kontroll å riksstatens tillämpande så att
säga i yttre hänseende - å utgifternas hållande
inom anslagsramen o. d. -, medan genom revisio-
nen utföres kontroll å riksstatens tillämpande i inre
hänseende, d. v. s. huruvida de redovisade inkom-
sterna och utgifterna rätteligen tillkommit.
Där i anledning af vid granskningen uppkomna
anmärkningar kraf på återbetalning af för mycket
utbetalda medel eller på ersättande af för ringa in-
drifna belopp måste ske, var verket 1921-24 hän-
visadt att såsom åklagare väcka talan inför Kam-
marrätten, som af gjorde anmärkningsmålen genom
utslag. Fr. o. m. 1925 har den förändringen vid-
tagits, att Riksräkenskapsverkets generaldirektör
blifvit dömande myndighet i anmärkningsmålen och
genom utslag af gör såväl de mål, hvilka uppkomma
i anledning af inom ämbetsverket framställda an-
märkningar som ock de anmärkningsfrågor, hvilka
dit öfverlämnas af öfverrevisorer vid statens affärs-
drifvande verk, och dem, hvilka väckas af Fång-
vårdsstyrelsen mot länsstyrelse, äfvensom vissa an-
dra anmärkningsmål. Verket är under en gen e-
raldirektör organiseradt på en riksboksluts-
byrå och en revisionsbyrå med hvar sin byråchef
Under dem sortera 5 förste revisorer såsom chefer för
hvar sitt kontor. Revisionsbyråchefen är åklagare
i anmärkningsmålen, och förste revisorerna före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Oct 8 01:43:03 2006
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0022.html
