Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rinorea ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Marie-Antoinettes, hertigens af Enghien m. fl. ryktbara
processer. Han invaldes 1923 efter Kibot i Franska
akad.
Robert af Normandie [råbär], stor opera
(Robert le diable) med musik af Meyerbeer (se denne,
sp. 386–387) till librett af Scribe och G.
Delavigne; uppf. i Stockholm f. g. 1839; manlig
hufvudroll däri (hertig, se Robert, hertigar af
Normandie 2), tenor.
Robert-Estienne [råbär estiä’n], pseudonym. Se
Bonnières, G. Suppl.
Roberts [råbets], Charles George
Douglas, kanadisk författare, f. 10 jan. 1860 i New
Brunswick, där han graduerades 1879, hvarefter
han vardt lärare, 1885–95 vid King’s college,
Nova Scotia, deltog från okt. 1914 i
Världskriget, hvarunder han befordrades till major. R. har
gjort sig känd som en alsterrik författare af dikter
(Collected poems, 1900), essayer och berättelser, af
hvilka senare hans djurskildringar äro särskildt
omtyckta. Nämnas må Kindred of the wild (1902
ff.; "Vildmarkens adel", 4 saml., 1917–19) och
Red fox (1905; "Röda räven", 1920). Öfv. äro
vidare "I hjärtat af urskogen" (1909),
"Branningans Mary" (1918) och "Huset i vattnet" (1924).
*Robertsfors utgör med kringliggande byar
jämlikt k. br. 19 dec. 1916 fr. o. m. 1 jan. 1917
utan rubbning i bestående kommunala förhållanden
en särskild kapellförsamling, som med
moderförsamlingen har gemensam kyrklig ekonomi och
gemensamt skolväsen. 14,359 har. 2,959 inv. (1925). Se
B. Boëthius, "Robertsfors bruks historia" (1921).
Robertson [rå’bətsən], sir William Robert,
baronet, engelsk fältmarskalk, f. 14 sept. 1859 i
Welbourne (grefsk. Lincolnshire), ingick som menig
vid kavalleriet 1877, blef officer 1888,
generalstabsofficer 1898, öfverste vid generalstaben 1903,
generalmajor 1910, generallöjtnant 1915, general
1916 och fältmarskalk 1920. Han deltog som
stabsofficer i Chitralfälttåget 1895, under hvilket han
blef svårt sårad, samt i boerkriget 1900–01.
1910–13 var han chef för generalstabsskolan. Under
Världskriget var R. generalkvartermästare vid
expeditionsarmén till i jan. 1915 och generalstabschef
till i dec. s. å., då han blef chef för generalstaben
i hemlandet. Som sådan utöfvade han en mycket
förtjänstfull verksamhet beträffande särskildt
stridskrafternas disposition — han förfäktade energiskt
åsikten, att dessa borde så vidt möjligt hållas
samlade på västfronten — och krigsstyrelsens
omorganisation i väsentliga delar. Han afgick från
chefskapet för generalstaben i febr. 1918, på grund af
meningsskiljaktigheter med krigskabinettet, blef chef
för östra generalbefälet (eastern command) och i
maj s. å. (efter lord French) högste befälhafvare i
hemlandet. April 1919–maj 1920 var han
öfverbefälhafvare för brittiska stridskrafterna vid Rhen.
R. blef knight 1913 och baronet 1919, då han äfven
fick en nationalbelöning af 10,000 pd st. — Sina
minnen har han samlat i From private to
fieldmarshal (1921).
H. J–dt.
*Roberty de la Cerda, E. de, mördades 1915 i
Valentinovka, guv. Tver.
Robilant [råbila’], Nicolis Mario di, italiensk
militär, f. 28 april 1855 i Turin, blef officer vid
artilleriet 1873 och befordrades sedermera inom sitt
vapenslag och generalstaben, tills han 1903 blef
generalmajor och chef för en inf.-brigad. 1910 blef
han generallöjtnant och fördelningschef samt 1915
armékårchef. Under Världskriget förde han
successivt, 1915–17, 4:e armékåren (Isonzofronten), 4:e
och 5:e arméerna (Tyrolerfronten) samt slutligen
8:e armén (Piavefronten). Han var äfven en kort
tid medlem af högsta krigsrådet i Versailles. 1917
afgick han ur aktiv tjänst.
H. J–dt
Robins., vid växtnamn förk. för amerikanske
botanisten B. L. Robinson.
Robinson [rå’binsən], Edwin Arlington,
nordamerikansk författare, f. 22 dec. 1869 i Head
Tide, Maine, hade haft affärsanställning i New
York och skrifvit flera blott af litterära personer
uppskattade verk, när Roosevelt "upptäckte"
honom och 1905 gaf honom en väl aflönad plats i
New Yorks tullkammare, där han stannade till
1910. — R:s verk äro diktsamlingarna Children of
the night (1897), Captain Craig (s. å.), The town
down the river (1910), The man against the sky
(1916), The three taverns (1920), dramerna Van
Zorn (1914) och The Porcupine (1915), de båda ur
Artursagan hämtade eperna Merlin (1917) och
Lancelot (1920) samt versberättelserna Avon’s harvest
(1921) och Roman Bartholow (1923). Hans
Collected poems utkom 1921. Se Amy Lowell,
"Tendencies in modern american poetry" (1917), och
L. Untermeyer, "American poetry since 1900"
(1924). Jfr Nordamerikanska
litteraturen. Suppl.
R–n B.
*Roca, Julio, dog 7 okt. 1914 (ej 1915) i
Madrid.
*Roche, Jules, dog i april 1923.
Rochers, Les [lä råʃe], slott. Se Vitré.
*Rocholl, Th.; utgaf 1921 själfbiografien Ein
malerleben.
*Rockefeller, J. D., lämnade 1911 chefskapet
för oljetrusten. Hans donationer anses uppgå till
500 mill. doll. — Hans son John Davis R.
junior, f. 29 jan. 1874 i Cleveland, har
samarbetat med fadern i hans affärer och filantropiska
företag och är ordf. i Rockefeller foundation (se
d. o. Suppl.) m. m.
Rockefeller foundation, The [thə rå’kifelə
faundei’ʃn], amerikansk institution för medicinsk
undervisning och allmän hälsovård, som organiserades
14 maj 1913 med en af John D. Rockefeller
(se d. o.) gjord donation af 100 mill. doll. för
angifvet syfte att "befrämja mänsklighetens välfärd
öfver hela jorden". Styrelsens fonderade kapital
har sedermera genom nya donationer ökats och
utgör nu 165 mill. doll., hvarifrån årliga inkomsten
är omkr. 8,7 mill. doll. Vid sidan af
årsinkomsterna kan kapitalet tillgripas. 1914–23 utgåfvos
85,188,115 doll., fördelade på följande ändamål:
allmän hälsovård 21,3 mill., krigsnödhjälp 22,3
mill., medicinsk forskning 29,6 mill.,
välgörenhetsverksamhet 10,6 mill. doll. Stiftelsens skötsel är
anförtrodd åt en 14-mannastyrelse med tämligen
fria händer. Verksamheten är uppdelad på olika
afdelningar, som i själfva verket äro själfständigt
fungerande organisationer med bevillningar från
stiftelsen. Den viktigaste torde vara International
health board, som 1910–13 under annat namn
egnade sig åt bekämpandet af den
sjukdomsform, som förorsakats af Dochmius duodenalis (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
