Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg / 31-32 (1926) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rodziewiczówna ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Baudelaires stil i sina följande diktsamlingar, Les
névroses (1883), L’abîme (1886) och Les apparitions.
Naturlyrik finns i La nature (1892), La livre de la
nature (1893), Paysages et paysans (1899) m. fl.
Sedan 1884 lefde han på landet. Postumt utgafs
Ruminations. Proses d’un solitaire (1905). Biogr. af
E. Vinchon (1921).

R–n B.

Rolvsöy, officiellt norskt namn på ön Rolfsö.
— 2. Härad i Östfold fylke (före 1919
Smaalenenes amt), Norge. 30,84 kvkm. 2,631 inv. (1920).
R. bildar ett pastorat i Vestre Borgesyssel prosteri,
Oslo bispedömme.

2. E. A–t.

Rolvsöysund, officiellt norskt namn på
Rolfsösund.

*Rom. Provinsen hade 1,614,608 inv. 1921 och
är indelad i 6 circondari: Civitavecchia, Frosinone,
Rieti, Roma (4,675 kvkm., 934,670 inv. s. å.),
Velletri och Viterbo.

Svenska legationshuset.

*Rom. II. Medeltidens R. Litt.: A.
Norlind, "Det senmedeltida Rom. Världsstad och
gudsstad" (1924). — III. Nyare tidens R.
(sp. 678, rad 32 nedifr. står staty bör vara satyr).
Bland nyanläggningar märkas: bron Ponte S. Paolo
i 3 spant, s. om M. Testaccio (1919; se kartan F12);
S:t Patrikskyrkan (1911; gåfva af irländska
folket); den i romansk stil byggda Heliga korsets
basilika (1913–14, af Leonori; till minne af
Konstantin den stores seger); Lutherkyrkan
(1911–14, af Fr. Schwechten, den första tyska
evangeliska kyrkan i R.); Valdenserkyrkan (1914);
restaurering (1920) af kyrkan S. Salvatore delle
Coppelle, som upplåtits till rumänsk
nationalkyrka. 1915 fann man Fiesoles graf i S:t
Tomas’ kapell, i kyrkan S:ta Maria sopra Minerva
(H5). En ny juridisk fakultet inrättades 1913 i
S. Apollinare (G4); s. å. upprättades en högskola
för kyrkomusik, ett musikhistoriskt museum i
Castello S. Angelo (EF2,3), ett ryskt arkeologiskt
institut för renässansstudier samt det tyska
konsthistoriska institutet Biblioteca Hertziana; 1917
upprättades ett kolonialmuseum, 1918 ett
italienskt arkeologiskt och konsthistoriskt institut och
1920 Museo Petriano (bakom kolonnaderna i
Peterskyrkan), dit alla minnen från den äldsta
Peterskyrkan samlats. Vid Lateranen (OP10, 11)
uppfördes 1913–14 en ny byggnad för Seminario
Romano. Maj 1925 inrättades Svenska institutet i
Rom (se d. o. Suppl.), och sedan 1924 har Sverige
eget legationshus (se fig.) i R., Villino Teresa (3 Via
di Villa Patrizi; Q3). — (Sp. 682) Invånarantalet
1924 var 741,781 pers. 1919 började man rifva
forten kring R. – 4 km. s. om R. ligger San Paolo
med stor station för trådlös telegrafi och omkr.
700 inv. Bland de senaste årens arkeologiska
utgräfningar i R. märkas de af dall’Osso år 1921
på Monte Mario, som blottade en serie jordbostäder
från "aboriginernas" tid, d. v. s. före R:s
grundläggning, därofvanpå en efter dessas fördrifning
anlagd etruskisk by och allra öfverst de äldsta spåren
af den romerska bosättningen. S. å. blefvo vid
rifningen af Palazzo Caffarelli (f. d. tyska
ambassadhotellet) de förmodligen från Tarquinius
Priscus’ tid härrörande grundmurarna till
Juppiterstemplet på Capitolinus ånyo undersökta och
dettas omfång faktiskt fastställdt. Under Caracallas
termer (K12, 13) ha af Ferri upptäckts vidsträckta
badanläggningar med spiraltrappor, en jättestaty af
Afrodite Anadyomene, två arkaiska Hermesstoder
och ett Mithrastempel m. m. Vid Porta Maggiore
(QR9) ha funnits rester af målningar från
Trajanus’ och Hadrianus’ tid (98–138 e. Kr.), scener
ur striden mellan Pelops och Oinomaos. Det s. k.
Asinius Pollios hus har undersökts liksom, af
Bartoli, Antoninus Pius’ och Faustinas tempel. Neros
hus och Tiberius’ hus (med badanläggningar och
nymphæum) ha bragts i dagen och därunder
boningshus från republikens senare tid. 1913
upptäcktes på Palatinus platsen för det berömda
Mundus och 1918, under Frangipanitornet, en högt
skattad Niketorso i 5:e årh:s f. Kr. stil. Under
det forna Palazzo Piombino har man funnit
vidsträckta anläggningar af gator och hus med
handelsbodar, ett manligt porträtthufvud från 3:e årh.
f. Kr., två statyer af Asklepios och Hygieia från
2:a årh. f. Kr m. m. Litt.: E. Zilliacus,
"Romerska vandringar och raster vid vinbrunnar och
vattenfontäner" (1924), H. Schück, "Rom. En
vandring genom seklerna" (ny reviderad uppl.
1925), J. R. Haarhaus, "Rom" (2:a uppl. 1925)
och "Comune di Roma. Vita demografica,
economica, amministrativa" (utg. af R:s Ufficio di
statistica 1925).

E. A–t.

*Roma. R. och Björke äro sedan 1 maj 1920
förenade med Follingbo och Akebäck till ett
pastorat med R. som moderförsamling. 753 inv.
(1925).

E. A–t.

Romains [råmä’], Jules, fransk författare, f. 26
aug. 1885 i Saint-Julien-Chapteuil, dep.
Haute-Loire, studerade i Paris, där han vardt licencié
ès-lettres och ès-science. Hans verk äro Le bourg
régénéré (1906), programskriften La vie unanime (1908;
2:a uppl. 1913), Le premier livre de prières (1909),
Puissances de Paris (1910), Un être en marche (s.
å.), Le manuel de déification (s. å.), L’armée dans
la ville (1911, socialt drama i fria, rimlösa verser),
romanen Mort de quelqu’un (s. å.; "Någon är
död", 1925), Odes et prières (1913), romanen Les
copains (1913; "De sju stallbröderna", 1919), Sur
les quais de la Villette (1914), krigsdikten Europe
(1916), odena Les quatre saisons (1917), Voyage des
amants (1918), den kinematografiska berättelsen
Donogoo Tonka (1920), teaterpjäserna Cromedeyre
le vieil (1922) och Monsieur le Trouhadec, saisi par
la débauche (1923), romanen Lucienne (1922), Le
vin blanc de la Villette (1923) och Petit traité de
versification (s. å., med G. Chennevière). R., som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>