Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Root ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skälmsk ungmö; sopran) i operan "Barberaren i
Sevilla" af Rossini (se denne).
*Roskilde hade 1921 med förstäder 17,661 inv.
*Roskilde amt bestod som särskildt amt till 1808.
Sedan dess har det gemensam amtmand med
Köpenhamns amt, men består ännu som särskildt
administrationsområde med eget amtsråd och egen amtstue.
688 kvkm. med 58,053 inv. (1921).
E. A–t.
Roskilde stift bildades 1923 genom Själlands
stifts delning och omfattar Roskilde, Holbæk,
Sorö och Præstö amt. 5,470 kvkm. 392,405 inv.
(1921).
P. E–t.
*Roslagen. Norra Roslags fögderi
omfattar fr. o. m. 1920 äfven Öregrund och
Östhammar. Mellersta Roslags fögderi
omfattar äfven delar af Långhundra och
Seminghundra härad. Norra Roslags domsaga är
fr. o. m. 1 jan. 1918 delad i två tingslag,
benämnda Väddö och Närdinghundra
tingslag samt Frösåkers tingslag.
Södra Roslags domsaga är fr. o. m. 1 jan.
1916 indelad i två domsagor: Södra Roslags
domsaga, omfattande Åkers, Värmdö och
Danderyds skeppslag samt Djursholms stad; och
Sollentuna och Färentuna härads
domsaga, omfattande Sollentuna och Färentuna
härad.
E. A–t.
*Roslags västra kontrakt omfattar nu 6
pastorat: Sollentuna med Ed; Vallentuna; Sundbyberg;
Spånga med Järfälla; Fresta med Hammarby;
Össeby-Garn med Vada och Angarn. 46,861 har.
29,493 inv. (1921).
E. A–t.
*Roslags östra kontrakt omfattar nu 10
pastorat, i det att Gustafsbergs pastorat 1 maj 1923
tudelats i Bo pastorat samt Gustafsbergs och Ingarö
församlingars pastorat. 60,028 inv. (1921).
E. A–t.
*Roslin, A. De i hufvudarbetet nämnda
porträtten af mme de Neubourg-Cromière och af
Choiseul, hertig af Praslin ha nyligen förvärfvats
af Nationalmuseum.
G–g N.
*Rosman, H., har vidare skrifvit "Bjärka-Säby
och dess ägare. Biografiska skildringar kring en
gårds historia" (I, 1923, II 1924, omf. tiden
t. o. m. 1766).
*Rosmarinus officinalis. Rosmarinoljan
innehåller borneol, kamfer och terpenen kamfén.
Rosmersholm, drama af Ibsen (se denne, sp.
319), uppf. i Stockholm f. g. 1887.
Rosner [rås-], Karl, tysk-österrikisk författare, f.
5 febr. 1873 i Wien, var först bokhandlare, vardt
senare i München medarbetare i "Die jugend"
och "Simplicissimus", 1900 ansvarig utgifvare af
"Gartenlaube". R. har blifvit mycket populär
för sina älskvärda romaner och noveller, Georg
Bangs liebe (1906), Sehnsucht (1907), Der herr des
todes (1910), Der diener Dieffenbach (1911), Die
drei fräulein von Wildenberg (1914), Die beichte
des herrn Moritz von Cleven (1919) m. fl. Under
Världskriget var R. korrespondent vid fronten och
i stora högkvarteret; ett stort antal arbeten (Der
graue ritter 1916. Vor dem drahtverhau s. å., Mit
der armee von Falkenhayn gegen die rumänen
1917, Der könig 1920, m. fl.) skildrar medkänsligt
och förstående trupp och befäl. R. utgaf 1922
"Erinnerungen des kronprinzen Wilhelm".
R–n B.
*Rosny, L. L. L. P. de, dog 1916.
*Ross, sir Ronald, utgaf 1923 sina Memoirs.
Rossa, J. O’Donovan. Se O’Donovan
Rossa (äfven i Suppl.).
Rossander, Karl (Carl) August Julien">
Rossander, Karl (Carl) August Julien,
ingenjör, högskollärare, son till den i hufvudarb.
omnämnde professor Karl Jakob R., f. 2 maj
1875 i Stockholm, utexaminerades från Tekn.
högskolans afd. för elektroteknik 1896,
studerade vid Techn. hochschule, Berlin. 1897–98,
var anställd hos Luth & Roséns elektr. a.-b.
1896–97, hos Allgem. elektr. gesellsch.,
Berlin. 1898–99 och som föreståndare för Gäfle
elektriska belysnings-a.-b. 1899–1901. Tills. med
T. Holmgren grundlade R. 1901 Elektriska
pröfningsanstalten Holmgren & Rossander, i
hvilken firma R. sedan alltjämt verkat som
öfveringenjör och delegare, frånsedt en period
1903–04, då R. var statsinspektör för elektriska
anläggningar. Sedan 1916 är R. af Öfverståthållarämb.
förordnad inspektör för elektr. anläggningar,
1911–24 var han sekreterare i Svenska
elektricitetsverksföreningen och 1917–19 ordf. i Svenska
teknologföreningen. 1922 blef R. t. f. och 1924
ord. professor i elektrisk anläggningsteknik vid
Tekniska högskolan. Han har vidare varit
anlitad för en mängd officiella uppdrag och bl. a.
varit ledamot af kommittén för utarbetande af nya
stadgar för Tekn. högskolan (1917), 1920 års
järnvägselektrifieringskommitté, operasakkunnige (1923)
och elektriska taxekommittén (1924). Sedan 1923
är R. stadsfullmäktig i Stockholm och sedan 1924
led. af och 1925 v. ordf. i Stockholms
industriverksstyrelse. Han är äfven styrelseledamot i A.-b.
Gustafsbergs fabriks intressenter och suppleant i
operastyrelsen (1924). Utom ett 50-tal tekniska
afhandlingar i facktidskrifter har R. författat Om
tariffer för leverans af elektrisk energi (1909) samt
Symboliska belastningskurvor och deras
användning (1921).
Fmn.
Rossberg, berg i Schweiz, kant. Zug och Schwyz,
med toppen Wildspitz (1,583 m.). Jfr Goldau.
*Rossetti. — 3. William Michael R.
dog 5 febr. 1919 i London.
Ross’ haf, del af Södra ishafvet. mellan South
Victoria land och King Edward VII:s land. Där
ligger den stora ön Ross island, och dess sydrand
begränsas af Ross’ isbarriär. R., som om somrarna
vanligen är isfritt, har därför ofta varit en infartsväg
till Antarktiska kontinenten. Både Scott och
Amundsen hade dess södra strand till bas.
E. A–t.
*Rossieny tillhör nu Litauen.
Ross island [rå’s ai’lənd], ö. Se Ross’ haf.
Suppl.
Rosso di San Secondo [rå’sså], italiensk
författare, f. 1887 i Caltanisetta, studerade vid
universitetet i Rom, företog vidsträckta resor och deltog
i Världskriget. Af hans många böcker må
nämnas novellerna L’occhio chiuso (1911), Elegie a
maryke (1914), Io commemoro Loletta (1919) och
Palamede, Remigia ed io (1920), romanerna La
fuga (1917), La mia esistenza d’acquario (1919),
Le donne senza amore (1920), Zagrù (1921) och
La sinistra avventura (s. å.) samt teaterpjäserna
La sirena ricanta (1908), La madre (1918), Per
fare l’alba (1919), Marionette, che passione!
(1919) och La bella addormentata (s. å.).
Rossum, Willem van, katolsk kardinal, f.
3 sept. 1854 i Zwolle i Holland, blef 1874
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
